Lantbrukarnas Riksförbund

Trots att skörden överstiger femårssnittet med drygt 8 procent räcker den inte för att vända fyra års förluster för spannmålsodlingen. Enligt Jordbruksverket når spannmålsskörden 5,8 miljoner ton, men båda växtodlingsgårdarna i LRF:s nya analys visar förlust under 2026. För gården i mellanbygd landar resultatet på minus 510 000 kronor och för den större gården i slättbygd på minus 125 000 kronor.

Övergångsbudgeten saknar väsentliga svar på hur Sverige ska stärka jord- och skogsbrukets konkurrenskraft och öka den svenska matproduktionen. Trots ett osäkert omvärldsläge och bred politisk enighet kring behovet av en starkare beredskap saknas viktiga satsningar på dem som producerar maten och de förnybara råvarorna. LRF redovisar vad som saknas för att kunna levererar mer svensk mat till hushållens tallrikar, säkra upp livsmedelsberedskapen och stärka skogens gröna motor.

På grund av praxis kring en övergångsbudget kan den inte säkrar den nedsatta skatten på jordbruksdiesel under 2027. Det är därför viktigt att kommande regeringen skyndsamt svarar på finansutskottets initiativ om fortsatt sänkt skatt på drivmedel för jord- och skogsbruk under sista kvartalet 2026 och hela 2027. Ett positivt besked för Sveriges matproduktion från en bred majoritet i riksdagen. Om kommande regering inte genomför finansutskottet initiativ väntar omkring 760 miljoner kronor i ökade kostnader för jord- och skogsbruket nästa år, enligt LRF:s beräkningar.

Finansutskottet säger ja till fortsatt sänkt skatt på jordbruksdrivmedel under sista kvartalet 2026 och hela 2027. Beskedet är positivt för Sveriges matproduktion. Samhällsviktiga näringar som jord- och skogsbruket behöver långsiktig och differentierad bränslebeskattning så länge fungerande alternativ till dagens drivmedel saknas. Beskattningen ska driva på den gröna omställningen utan att slå mot svensk matproduktion.

LRF:s linjer är gröna och pekar rakt in i framtiden. Mer svensk mat, förnybar energi, stärkt beredskap och råvaror som ersätter det fossila. Jord- och skogsbruket kan bidra till att lösa flera av Sveriges stora samhällsutmaningar. Nu kräver LRF fyra reformer i nästa regeringsuppgörelse. Reformerna omfattar sänkt kostnadstryck, enklare regler, stärkt egendomsskydd i grundlagen och en livsmedels- och beredskapsstrategi med mätbara mål.

En ny rapport från Jordbruksverkets visar att en minskad EU-budget tvingar fram omfattande begränsningar av jordbruksersättningarna. Det bekräftar LRF:s bild: pengarna räcker inte till mer svensk mat, starkare beredskap och höga miljökrav. Om det liggande EU-förslaget blir verklighet saknas fem miljarder för mer svensk mat på bordet.

"Riksbankens höjning av styrräntan till 2 procent förstärker kostnadssmockan* som redan pressar svensk matproduktion. Den nya styrräntan innebär 500 miljoner kronor i ökade räntekostnader för svenskt lantbruk. Det gör det ännu svårare att få ihop kalkylen för nästa investering och nästa skörd”, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande, och fortsätter: Sverige behöver mer svensk mat och starkare livsmedelsberedskap. Politiken kan inte påverka Riksbankens ränta, men den kan lätta på kostnadstrycket där den faktiskt kan påverka, det vill säga kostnadssmockan. Nu krävs politiska beslut som sänker kostnaderna för drivmedel och gödsel samt en ökad vilja att tillsammans, genom fortsatta satsningar på den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) eller nationell medfinansiering, dela på risken och investera i lantbrukets framtid. Sveriges livsmedelsberedskap behöver att vi ger lantbruksnäringen utrymme att investera och producera mer mat.”

Fler unga behöver välja en gymnasial yrkesutbildning enligt Skolverkets senaste rapport. Nu har Flytten urpremiär, Sveriges första TikTok-drama i mikroformat om livet på ett naturbruksgymnasium.

Efter tisdagens möte mellan EU:s jordbruksministrar står frågan om finansieringen av unionens framtida matproduktion fortfarande olöst. Samtidigt visar en ny medlemsundersökning från LRF att vid ett scenario med minskade jordbruksersättningar och dyrare diesel och gödsel skulle mer än hälften behöva avstå investeringar och en tredjedel avveckla verksamhet.

Sverige producerar bara omkring hälften av den mat vi konsumerar. Det skapar ett handelsunderskott för livsmedel på 94 miljarder kronor och gör Sverige mer sårbart vid kris och krig. I en gemensam debattartikel i Dagens industri presenterar Arla, Lantmännen, Livsmedelsföretagen, LRF och Scan Sverige fem politiska åtgärder för att öka den svenska livsmedelsproduktionen.

Sverige bedöms missa 15 av 16 miljökvalitetsmål till 2030. Ett av dem är Levande skogar. Men hur tillförlitlig är bedömningen när ett centralt underlag innehåller felaktiga beräkningar och slutsatser? Välkommen till LRF Skogsägarnas presswebbinarium idag, onsdag 28 oktober, kl. 08.30 – 09.00 på Teams. Där granskar vi underlaget bakom bilden av den biologiska mångfalden i skogen och ställer frågan: Kan vi verkligen lita på att Sverige missar miljömålet Levande skogar?

Naturskyddsföreningen hävdar att stora arealer skog med höga naturvärden avverkas i Sverige. Men påståendet bygger på en kritiserad rapport från Skogsstyrelsen där underlaget visat sig innehålla allvarliga fel. LRF varnar nu i Aftonbladet för att felaktiga slutsatser får fortsätta prägla debatten om den svenska skogen.

Sverige importerar ungefär hälften av maten vi konsumerar. Ett långvarigt stopp för matimporten skulle därför snabbt märkas på svenska matbord. I en scenarioberäkning visar LRF när olika livsmedel skulle börja ta slut om matimporten stoppades i augusti. Tomaterna skulle räcka till den oktober, följt av bland annat lammkött i november och äpplen i december.

Europas bondeledare samlas nu i Stockholm för att underteckna Stockholmsdeklarationen – en gemensam uppmaning att stärka Europas jordbruk och matberedskap. Samtidigt diskuterar EU:s stats- och regeringschefer nästa långtidsbudget. LRF kräver att Sverige tar en större roll i Europas matförsörjning och försvarar den gemensamma finansiering som gör det möjligt att producera mer.

Inför fredagens uppmärksammade lägesgenomgång på Centerpartiets initiativ får LRF många frågor om sin lägesbild och vad organisationen hade velat föra fram. LRF besked till partierna: Jord- och skogsbruket kan skapa fler jobb, stärka beredskapen och driva klimatomställningen i hela Sverige. Men politiska beslut riskerar att bromsa just den produktion som Sverige behöver mer av: svensk mat, fossilfri energi och förnybara råvaror. Nästa regering måste ge de gröna näringarna möjlighet att växla upp.

Sverige behöver mer livsmedelsproduktion, mer bioenergi och större investeringar för att stärka beredskapen. Samtidigt riskerar dagens regler för prospektering att hålla markägare och företagare i osäkerhet under många år. Det är en politik som hämmar investeringar och bromsar utvecklingen på landsbygden, menar LRF i en replik i Svenska Dagbladet.

De nordiska lantbruksungdomsorganisationerna uppmanar politiker i hela Norden att göra livsmedelsproduktionen till en central del av säkerhets- och beredskapspolitiken. I en gemensam debattartikel i Altinget lyfter organisationerna fram att framtidens livsmedelsförsörjning hänger på att fler unga får möjlighet att bli lantbrukare.

Samtidigt som partierna förhandlar om den nya regeringens politik ger svenska folket ett tydligt besked: 79 procent vill att nästa regering gör mer för att stärka Sveriges livsmedelsproduktion. Det visar en ny undersökning som Verian genomfört på uppdrag av LRF. Enigheten om målet är stor. Nu måste den omsättas i beslut som undanröjer hindren för att investera och producera mer mat.

Det gröna näringslivet står inför ett investeringsbehov på över 100 miljarder kronor fram till 2035. Samtidigt ökar efterfrågan på mat, förnybara råvaror och biobaserade lösningar i takt med befolkningstillväxt, klimatomställning och ett ökat fokus på beredskap. Det konstaterar en ny rapport från LRF Ventures, en del av Lantbrukarnas Riksförbund.

Den här veckan uppmanas svenska hushåll att stärka sin beredskap för kris och krig. Men Sveriges matberedskap avgörs inte bara av vad vi har i skafferiet, utan också av vår förmåga att producera mat. En ny undersökning, som Verian genomfört på uppdrag av LRF, visar att åtta av tio svenskar vill att Sverige prioriterar matproduktionen i samma utsträckning som försvaret. Tre av fyra vill också ha ett nationellt mål för hur stor del av maten vi äter som ska produceras i Sverige.