Lantbrukarnas Riksförbund

Svenskt lantbruk befinner sig redan nu i ett ekonomiskt pressat läge. Den eskalerande konflikten i Mellanöstern och blockaden av Hormuzsundet driver upp priserna på energi och insatsvaror i snabb takt. Samtidigt slår redan höga kostnader och långvarigt låg lönsamhet hårt mot svenska bönder. Situationen är nu så allvarlig att svensk livsmedelsproduktion är direkt hotad.

Svenskt lantbruk befinner sig i ett extremt pressat läge. På bara några veckor har kraftigt stigande kostnader för diesel och gödsel, i kombination med rekordlåga grundvattennivåer i delar av landet, skapat en akut kris för svensk matproduktion. Läget är så allvarligt att politiska beslut nu kan avgöra hur djup krisen blir och om svenska konsumenter även fortsatt ska kunna köpa svensk mat till rimligt pris.

Agronod breddar ägandet och välkomnar KLS som delägare. Samtidigt tar LRF en utökad ägarroll och ett mer uttalat branschansvar i den fortsatta utvecklingen. Agronod öppnar samtidigt för fler delägare framöver.

Allemansrätten har nyligen utsetts till svenskarnas näst bästa ord. Det säger något om hur djupt den sitter i vårt samhälle. Samtidigt visar LRF:s erfarenheter att okunskap och missförstånd riskerar att skapa konflikter i naturen, särskilt i takt med att fler ger sig ut i skog och mark under vår och sommar. Allt detta och mer lyfter Katarina Wolf i TV4 Nyhetsmorgon måndag 20 april.

Regeringens vårbudget som presenteras i dag innehåller viktiga satsningar på bekämpning av invasiva arter. Det är positivt för både lantbruket och den biologiska mångfalden. Samtidigt saknar LRF besked som ger lantbrukare andrum i en pressad kostnadssituation, inte minst när det gäller gödsel och diesel. Kostnadsökningen som pressar lantbruket idag kommer även pressa matpriserna uppåt imorgon.

Regeringen har idag presenterat en proposition om ersättning när skogsbruk och annan pågående markanvändning hindras till följd av artskyddsbestämmelser, till exempel när fåglar eller växter gör att skogsbruket förbjuds. Markägaren har enligt lagförslaget rätt till full ersättning, 125% av värdet på det man förlorar på intrånget, precis som vid exempelvis reservatsbildning.

När matmomsen sänks ska mat bli mer tillgänglig för hushållen. Samtidigt ökar kostnaderna kraftigt i svenskt lantbruk – vilket riskerar att slå direkt mot den svenska matproduktionen.

Efterfrågan på svenskt lammkött ökar och den inhemska lammproduktionen växer för första gången sedan 2018. Antalet får och lamm steg med cirka 28 000 djur (+9 %) mellan december 2024 och 2025, även antalet företag med fårproduktion ökade. Det visar ny sammanställd statistik från Jordbruksverket och branschens egna uppföljningar. Med rätt politiska förutsättningar kan lamm- och fårproduktionen snabbt bli en starkare del av svensk livsmedelsproduktion, beredskap och biologisk mångfald.

Valberedningen i Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har nu presenterat sitt förslag till riksförbundsstyrelse. Förslaget innebär en förändring där Jonas Carlgren föreslås som ny ledamot.

Den ökade oron i Mellanöstern får nu direkta konsekvenser för svenskt jordbruk. Kraftigt stigande priser på diesel och mineralgödsel pressar upp lantbrukets kostnader och riskerar att i nästa steg påverka både matpriserna och tillgången på svensk mat.

Måndagen den 13 april delar H.M. Konungen ut LRF Mjölks Guldmedaljer till de mjölkbönder som har levererat mjölk av högsta kvalitet under 23 år. "Det känns nästan overkligt att jag har klarat det. LRF Mjölks guldmedalj är ju som böndernas Nobelpris", säger Andreas Nilsson från Hyllinge i Skåne.

På onsdagen röstade riksdagen äntligen ja till att förlänga tillståndstiden för säsongsarbetare från länder utanför EU, från 6 till 9 månader. Det är ett glädjande besked för att kunna fortsätta producera inte minst mer livsmedel.

Sverige kan inom tio år öka livsmedelsproduktionen med tiotals procent, skapa 19 000 nya jobb i hela landet och samtidigt stärka livsmedelsberedskap, klimatarbete och biologisk mångfald. Det visar rapporten och branschens nya plan för ”Grön uppväxling” som i dag överlämnas till regeringen av Lantmännen, LRF, Arla, Livsmedelsföretagen och Scan Sverige.

Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) välkomnar att regeringen nu presenterar lagrådsremissen för skogspropositionen. Ett viktigt steg för att stärka skogsägarnas möjligheter att bruka sin skog, investera i tillväxt och naturvård samt bidra till klimatomställningen och Sveriges beredskap.

LRF-koncernen fortsätter att uppvisa en stabil ekonomi och redovisar för 2025 ett resultat efter skatt på 124 mkr (93 Mkr 2024). Årets resultat bygger på fortsatt stabila medlemsintäkter, en tydlig kostnadsmedvetenhet, väl avvägda prioriteringar och en positiv utveckling av finansavkastningen.

Grönt näringslivsindex för kvartal 1 2026 visar på en tydlig avmattning i de gröna näringarna. Indexet faller från 100,7 (kvartal 4 2025) till 91,8 (kvartal 1 2026). Fyra av fem av de gröna näringarnas branscher backar. Sveriges lantbruksföretag agerar på en mer fluktuerad marknad, med ökade priser på insatsvaror och lägre betalt för sin produktion. Samtidigt råder det avsaknad av flera politiska prioriteringar för att stärka livsmedelsberedskapen.

Nio av tio svenskar tycker att tillgången av mat och vatten är det viktigaste för att man ska klara vardagen i en kris. Det visar en ny undersökning från Demoskop beställd av LRF. Oron i omvärlden och frågan om Sveriges beredskap har blivit mer brännande än på länge. Hur väl rustat är landet om något verkligen händer? Dessa frågor vill vi ställa till Sveriges riksdagspolitiker och landsbygdsminister. Vi sänder årets första politiska valdebatt på torsdag den 5 mars kl 17.00 . Vi utlovar skarpa frågor, spännande perspektiv och en panel fylld av peppade politiker.

Jordbruksverket har utrett en djurvälfärdsersättning för 2027 men förordar att den inte införs utan att man istället satsar på en utökning av nötkreaturstödet 2028.

LRF står bakom behovet av att värna miljön – det ligger i vårt uppdrag och i vår natur. Men Sverige ska inte ställas inför ett val mellan mat och miljö. Naturvårdsverkets förslag till restaureringsplan riskerar att skapa just en sådan motsättning och går dessutom längre än regeringens uppdrag.

Den 24 februari är det fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Under dessa år har världen fått en brutal påminnelse om hur modern krigsföring ser ut. Attackerna riktas inte bara mot militära mål – utan mot kraftstationer, spannmålssilos, jordbruksmark och civila bostäder. Syftet är tydligt: att bryta motståndskraften genom att slå mot vardagen.