Lantbrukarnas Riksförbund

Jordbruksverket beräknar att den svenska spannmålsskörden landar på 5,1 miljoner ton 2024, en ökning med 18 % jämfört med katastrofåret 2023. ”Vi ser alltmer ojämna skörderesultat och det beror på ett förändrat klimat.” Säger Fredrik Andersson, jordbrukare och förbundsstyrelseledamot Lantbrukarnas Riksförbund.

FN:s klimattoppmöte COP29 pågår nu i Baku, Azerbajdzjan. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är på plats med rapportem ”Costs of the Green Transition in Agriculture: The Swedish Example” som redovisar vilka klimat- och miljöinvesteringar som krävs för att genomföra jordbrukets gröna omställning. ”För Sveriges bönder är COP29 en avgörande förhandling eftersom det inte är bristen på förståelse eller kunskap om naturen det som bromsar jordbrukets gröna omställning. Det är bristen på tillräcklig finansiering.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

LRF välkomnar att Riksbanken följer sin ränteprognos och sänker styrräntan med 0,50 procentenheter till 2,75 procent. Det är motiverat eftersom inflationstakten nu ligger ganska tydligt under målet på 2 procent.

Tretåig hackspett är en vacker syn. Det tråkiga är att den sätter stop för att använda din arbetsplats. Om du är en av Sveriges 300 000 skogsägare. Därför skickar LRF ett brev med en stansad tretåiga hackspett till socialdemokratiska och moderata beslutsfattare i region Jämtland och dess kommuner i ett försök att uppmärksamma regionens företrädare om att enskilda skogsägare ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av regionens och Sveriges gemensamma klimat- och miljöarbete.

Tretåig hackspett är en vacker syn. Det tråkiga är att den sätter stop för att använda din arbetsplats. Om du är en av Sveriges 300 000 skogsägare. Därför skickar LRF 30 symboliska tretåiga hackspettar i ett försök att uppmärksamma Sveriges riksdag och riksdagspartiernas partiledare om att enskilda skogsägare ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av Sveriges gemensamma klimat- och miljöarbete. Samtidigt måste staten ta ansvar när den förbjuder den enskilda skogsägaren att använda sin egendom.

I Dagens industri DEBATT klargör LRF att Sveriges 300 000 enskilda skogsägare spelar en nyckelroll i den gröna omställningen. De ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av vårt gemensamma klimat- och miljöarbete. Samtidigt måste staten ta ansvar när den förbjuder den enskilda skogsägaren att använda sin egendom. Skogsägare ska då, enligt grundlagens intentioner, kompenseras ekonomiskt på ett rättvist sätt. Så är det inte idag och det får större konsekvenser en drabbade skogsägare. Svårare att nå klimatmålen och mindre skatteintäkter till välfärden, för att nämna några.

Regeringen presenterade idag kommittédirektiven för styrmedelsutredningen som ska analysera och ge förslag på vilka styrmedel som krävs för att Sverige ska kunna nå sina åtaganden i EU givet det nya utsläppshandelssystemet ETS2 - utan att den svenska konkurrenskraften försämras.

EU-kommissionen meddelar idag att den svenska skattebefrielsen följer EU:s regler för statligt stöd. ”Det är ett oerhört glädjande besked som idag kommer från EU-kommissionen. LRF’s ståndpunkt har hela tiden varit att skattebefrielsen ska kvarstå eftersom den spelar stor roll för övergången till förnybart både i lantbruket och samhället i stort.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund.

Igår presenterade regeringen den nya totalförsvarspropositionen som stakar ut riktningen och budgeten för Sveriges totalförsvar för de kommande fem åren (2025–2030). Regeringen pekar ut livsmedel som ett av de sex områden som är mest väsentliga att prioritera att öka förmågan inom, för att säkra samhällets funktionalitet under allvarlig kris eller ytterst krig.

Det är tydligt att de prioriteringar som regeringen föreslår i infrastrukturpropositionen gällande vägunderhåll är nödvändiga för att säkra upp att det finns mat på våra tallrikar och energi som värmer de svenska hemmen. Nio av tio lantbrukare i Sverige bedriver sin verksamhet längs en enskild väg och 90 procent av alla skogstransporter börjar där.

Idag skapas en ny samhällsarena - Gröna näringslivsdagen - för att samla aktörer inom politiken, näringslivet, myndigheter samt branscherna inom lant- och skogsbruket. På Gröna näringslivsdagen kommer LRF och andra representanter för det gröna näringslivet visa upp svenska framgångar, beskriva vilka investeringar som behöver göras samt hur lantbruket kan bidra till ökad hållbarhet. Under dagen kommer nya innovationer och perspektiv lyftas fram, baserat på utvecklingsarbete som sker varje dag på gårdsnivå.

LRF ser en alarmerande utveckling i rapporten ”Vägen till gott företagsklimat”. Över hälften, 55% (2023) av lantbruket tycker kontakten med myndigheter är tunga. En ökning med 13 procent på bara fyra år (2019). Rapporten visar även att fyra av tio lantbrukare funderar på att lägga ner sin livsmedelsproduktion, eller delar av den, på grund av att regler och villkor känns så betungande.

Regeringen tar nästa steg i arbetet för att stärka de svenska företagens konkurrenskraft, minska antalet regler och dra ner på den administrativa bördan. Idag presenterar implementeringsråds ordförande och delar av ledamöterna. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) bidrar med flera nyckelkompetenser.

LRF investerar, genom sitt investeringsben LRF Ventures, i det svenska hästteknikföretaget HayHay. Bolaget som genom en kombination av AI och mänsklig expertis erbjuder forskningsbaserad rådgivning för att förenkla hästlivet för tusentals hästägare. LRF Ventures har tillsammans med affärsänglar och existerande ägare tillfört bolaget drygt 15 miljoner kronor.

Onsdagen den 25 september lyfter vi mjölkglasen världen över för att fira Skolmjölkens dag. Dagen instiftades år 2000 av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för att uppmärksamma mjölkens betydelse för att undvika undernäring och främja sunda matvanor hos barn.

LRFs förbundsordförande Palle Borgström kommenterar beskedet att EU-kommissionen och EU:s medlemsstater har godkänt Sveriges ansökan om att bli friförklarat från afrikansk svinpest efter förra årets utbrott.

Regeringens budget signalerar en vändpunkt i ekonomin och reformutrymmet är större än på länge. Det öppnar upp för viktiga investeringar från regeringen kring jordbruk, livsmedel, skogsbruk och landsbygd. Även om dessa investeringar inte är på den nivå som lantbruket efterfrågar - för att öka livsmedelsproduktionen och höja takten i den gröna omställningen - så är det välkommet med beskeden kring jordbrukets konkurrenskraft.

”Vi välkomnar utnämningen av vår svenska kommissionär Jessika Roswall som ansvarig för miljö, vatten och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Det är en mycket viktig post för jord- och skogsbruket. Förhoppningsvis kan Roswall medverka till att få till en bättre syn och balans vad en aktivt brukad skog kan bidra till inte bara vad gäller att byta ut fossila produkter med gröna, och samtidigt värna miljö, vatten och biologisk mångfald”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Skogsägarnas forskningsfond har beslutat stödja två projekt för utveckling av hållbart skogsbruk med sammanlagt tre miljoner kronor. Genom att utveckla digitala beslutsstöd och AI ska skogsägare få bättre stöd och underlag för beslut om dikning och återvätning av sina skogar och utveckling av hyggesfritt skogsbruk. SkogsForsk ansvarar för genomförandet av projekten.

Ett bättre skördeår och stabilare kostnadsläge än förra året fortsätter driva på återhämtningen hos företagen i det gröna näringslivet under tredje kvartalet. Det visar konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från Lantbrukarnas Riksförbund. ”Det är oerhört glädjande att återhämtningen fortsätter och att framtidstron i det gröna näringslivet nu ligger på den högsta nivån sedan vi började mäta för fyra år sedan.” Säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.