Lantbrukarnas Riksförbund

I en bloggpost riktar LRF:s förbundsordförande Palle Borgström kritik mot hur valrörelsen har utvecklats och efterlyser mindre politiskt spel och större fokus på de långsiktiga framtidsfrågorna som bygger Sverige.

Två av tre barn i åldern 8–15 år tycker att det är viktigt att äta mat som kommer från Sverige. Samtidigt uppger 56 procent att de är osäkra på vilket land maten de äter kommer ifrån. Nu ska ICA och LRF öka barns kunskap om svensk matproduktion.

Sveriges bönder ökade tilltro på konjunkturen, med ett Grönt Näringslivsindex (GNI) som stiger från 83,7 till 90,8 under tredje kvartalet 2026, är en välkommen vändning. Efter en tuff vår med kostnadschocker och osäkerhet ser vi att många företagare upplever att politiken i högre grad lyssnar till de gröna näringarnas verklighet. Samtidigt varnar LRF för att uppgången inte är tillräcklig för att möta Sveriges ambitioner om ökad livsmedelsproduktion, stärkt beredskap och klimatomställning.

I en debattartikel i Dagens industri en tydlig uppmaning till partierna inför valet: Sveriges livsmedelsförsörjning måste väga tyngre när politiska beslut fattas. En ny undersökning som gjorts av Verian på uppdrag av LRF visar att svenskarna är inne på samma spår.

LRF konstaterar stora förbättringar i regeringens förslag till Sveriges restaureringsplan, inom ramen för EU:s naturrestaureringsförordning, som nu lämnas över till EU-kommissionen. Det är välkommet att det finns en lösning som ger bättre förutsättningar för markägare att bidra till naturvård genom att tillämpa det så kallade icke-försämringskravet på biogeografisk nivå.

Naturvårdsverkets nya rapport visar att vildsvinsstammen kan öka till en miljon djur år 2030 och att dubbelt så många vildsvin behöver fällas för att utvecklingen ska vända nedåt. Redan nu skjuts omkring 160 000 vildsvin varje år i Sverige. LRF vill nu se politiska beslut som ger markägare och jägare bättre förutsättningar att minska vildsvinsstammen och därmed skydda svensk livsmedelsproduktion.

Ny statistik från Jordbruksverket som publicerades i dag visar att ägarna av Sveriges jordbruksmark blir allt äldre. För LRF Ungdomen är utvecklingen en tydlig signal om att politiken måste göra mer för att underlätta för unga att ta över och starta lantbruksföretag.

Antalet skogsägare under 40 år har halverats sedan år 2000, enligt siffror från Skogsstyrelsen som sammanställts av Mellanskog. LRF varnar för att oklarheten kring markägares rätt till ersättning när samhället begränsar användningen bondens mark riskerar att bromsa investeringar i både svensk skog och svensk mat.

Grundlagskommittén har misslyckats med sitt uppdrag att komma överens om hur skyddet för enskildas rätt att använda och bruka sin egen mark ska stärkas. Det beklagar LRF.

När Jordbruksverket senare idag presenterar sin prognos för den svenska skörden 2026 bedömer LRF att spannmålsskörden landar nära en normalskörd. En viktig förklaring är att svenska grödor i stor utsträckning har klarat sig från den värmestress som pressat skördarna i stora delar av Europa.

I dag uppskattas den svenska vildsvinsstammen till drygt 600 000 djur före jakt. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som i dag kan stammen växa till omkring en miljon djur redan år 2030. Det är ungefär lika många vildsvin som antalet folkbokförda i Stockholms stad.

Afrikansk svinpest har för första gången konstaterats i Finland. Smittan har påträffats hos döda vildsvinskultingar i Vederlax i sydöstra Finland nära den ryska gränsen. För LRF är beskedet en tydlig påminnelse om hur viktigt det är att fortsätta arbetet för att minska riskerna för smittspridning och stärka det svenska smittskyddet.

Regeringen har i dag aviserat hur krisstödet på 1,6 miljarder kronor till lantbruket ska fördelas. LRF välkomnar att stödet riktas till aktiva växtodlare som drabbats hårt av de snabba kostnadsökningarna på bland annat drivmedel och gödsel med anledning av konflikten i Mellanöstern och stängningar av Hormuzsundet. Beskedet är viktigt för att lindra den akuta situationen och minska risken för långsiktiga konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion.

LRF Ungdomen vill ha ett statligt etableringslån för unga lantbrukare utformat efter samma principer som CSN studielån. Syftet är att göra det möjligt för fler unga att starta eller ta över lantbruksföretag för att säkra framtidens livsmedelsproduktion och stärka Sveriges beredskap.

I samband med sommarens bolagsstämmor stärker LRF styrelserna i sina fyra helägda dotterbolag. Samtliga bolag får ny ordförande och flera styrelser tillförs ny ägarrepresentation och extern kompetens.

Mark- och miljööverdomstolen har i dag, 30 juni, meddelat dom i det uppmärksammade artskyddsmålet som rör familjen Hyttsten i Konäs i västra Jämtland. Domen innebär att familjen inte får avverka den aktuella skogen efter att spår av tretåig hackspett konstaterats i området. Enligt Norra Skog och LRF innebär domen fortsatt rättsosäkerhet för Sveriges 300 000 skogsägare och riskerar att få långtgående konsekvenser för både företagande och livsmedelsproduktion.

LRF Ventures investerar i skogsteknikbolaget Nordic Forestry Automation (NFA) i samband med att bolaget genomför en ny finansieringsrunda. Nordic Forestry Automation utvecklar AI-baserade förarstöd för skogsmaskiner. Investeringen ska bidra till att accelerera utvecklingen av avancerade förarstöd och nästa generation delautonoma skogsmaskiner som kan stärka produktivitet, precision och lönsamhet i skogsbruket.

TV4 Nyheterna lyfter att åtta av tio svenskar vill se en snabb utbyggnad av elnätet. Samtidigt anser varannan att markägares äganderätt måste skyddas bättre och nästan två av tre tror att utbyggnaden skulle gå snabbare med högre ersättning vid markintrång. Det visar en ny opinionsundersökning från LRF som sätter press på energipolitiken inför valet 2026.

Idag rapporter TT att regeringen i veckan kommer att besluta om ersättning till svenska bönder för att stärka nötköttsproduktionen. Regeringens besked om en riktad djurvälfärdsersättning för dikor på bete är ett avgörande genombrott för svensk köttproduktion och en konkret åtgärd för att bryta den växande bristen på svenskt nötkött. Förslaget innebär att Livsmedelsstrategin nu omsätts i praktisk politik som stärker produktionen här och nu.

Trots flera år av kriser, ett försämrat säkerhetsläge i Europa och en allt intensivare debatt om beredskap har Sveriges försörjningsförmåga inte stärkts. Nya beräkningar visar att nästan hälften av maten som konsumeras i Sverige fortfarande är importerad. Åtta år efter att livsmedelsstrategin antogs är Sverige fortfarande lika beroende av importerad mat som tidigare.