Lantbrukarnas Riksförbund

Regeringen klargör i regleringsbrevet till Naturvårdsverket att referensarealen för att en skoglig naturtyp ska anses ha god bevarandestatus ska utgå från 1995 års nivå. Detta har stor betydelse för 10 000-tals jord- och skogsbrukare och påverkar Sveriges implementering av EU:s Naturrestaureringslag. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har tidigare uppskattat kostnaden till närmare 100 miljarder kronor för att uppnå målen enligt Sveriges tidigare sätt att rapportera. Sveriges rapportering har skiljt sig från övriga EU-länder. Med 1995 som referensmål innebär det att Sverige får liknade ambitionsnivå som flertalet EU-länder.

Skogsutredningens förslag kan skapa ett tydligt regelverk för skogen och öka rättssäkerheten för landets skogsägare. Positivt för landets enskilda skogsägare vars förutsättningar de senaste åren har varit osäkra. Dyra och långdragna rättsprocesser påverka stabilitet och långsiktighet inom skogen. Vilket sin tur riskerar att svenska skogsägare tappar investeringsvilja och konkurrenskraft. LRF välkomnar förslag för långsiktigt och konkurrenskraftigt skogsbruk som bidrar till tillväxtfrämjande åtgärder likväl som insatser som främjar naturvård och biologisk mångfald.

LRF ser positivt på att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,50 procent. Det är motiverat av allmänna ekonomiska skäl och räntesänkningen har stor betydelse för framtidstron inom de gröna näringarna.

Julen närmar sig och med den kommer traditionen att dekorera hemmet med granris, mossa och kanske en vacker julgran. Men, vad får man egentligen plocka i skogen?

Efter ett år med stabilare väder, rimligare kostnader och en fortsatt stark efterfrågan på svenskproducerat har framtidstron i det svenska lantbruket återvänt och stabiliserats under 2024. Det framgår av den fjärde kvartalsrapporten i konjunkturmätaren Grönt Näringslivsindex från Lantbrukarnas Riksförbund.

Äganderätten har blivit en högaktuell fråga under hösten, särskilt kopplat till rättsfall om artskyddet och grundlagskommitténs arbete. Ett uppmärksammat fall gäller Kristofer Stigen i Bollebygd, som nekats ersättning efter ett avverkningsförbud kopplat till en tjäderspelplats. LRF stöttar nu fallet som ett principmål för att stärka skogsägares rättigheter.

Sveriges växtodlare hade bättre tur med vädret men fick sämre betalt för sina produkter under 2024. Det visar rapporten ”Det ekonomiska läget efter skörd 2024” som följer två fiktiva svenska växtodlingsgårdar av olika storlek och i olika delar av Sverige. Rapporten är producerad av Lantbrukarnas Riksförbund i samarbete med Hushållningssällskapet. ”I prognosen innan sommaren betonade vi att vädret skulle spela en avgörande roll. Så här i efterhand kan vi konstatera att vädret var bättre och kostnaderna lägre. Tyvärr har världsmarknadspriset på spannmål har ätit upp det mesta av den potentiella vinsten.” Säger Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på Lantbrukarnas Riksförbund.

I torsdags lanserades broschyren Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretagare, ett nytt stöd som ska hjälpa lantbrukare att stärka krisberedskapen på gård. "Broschyren är välkommen och kan utgöra ett bra stöd för att stärka beredskapen på gårdsnivå, men för att lantbrukare ska kunna genomföra extra investeringar i ökad krisberedskap krävs att staten tar fullt ansvar och ersätter företagen för till exempel lagerhållning av insatsvaror eller säkrad el – och vattenförsörjning.” Säger Anna Karin Hatt, vd på Lantbrukarnas Riksförbund.

Jordbruksverket beräknar att den svenska spannmålsskörden landar på 5,1 miljoner ton 2024, en ökning med 18 % jämfört med katastrofåret 2023. ”Vi ser alltmer ojämna skörderesultat och det beror på ett förändrat klimat.” Säger Fredrik Andersson, jordbrukare och förbundsstyrelseledamot Lantbrukarnas Riksförbund.

FN:s klimattoppmöte COP29 pågår nu i Baku, Azerbajdzjan. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är på plats med rapportem ”Costs of the Green Transition in Agriculture: The Swedish Example” som redovisar vilka klimat- och miljöinvesteringar som krävs för att genomföra jordbrukets gröna omställning. ”För Sveriges bönder är COP29 en avgörande förhandling eftersom det inte är bristen på förståelse eller kunskap om naturen det som bromsar jordbrukets gröna omställning. Det är bristen på tillräcklig finansiering.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande Lantbrukarnas Riksförbund.

LRF välkomnar att Riksbanken följer sin ränteprognos och sänker styrräntan med 0,50 procentenheter till 2,75 procent. Det är motiverat eftersom inflationstakten nu ligger ganska tydligt under målet på 2 procent.

Tretåig hackspett är en vacker syn. Det tråkiga är att den sätter stop för att använda din arbetsplats. Om du är en av Sveriges 300 000 skogsägare. Därför skickar LRF ett brev med en stansad tretåiga hackspett till socialdemokratiska och moderata beslutsfattare i region Jämtland och dess kommuner i ett försök att uppmärksamma regionens företrädare om att enskilda skogsägare ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av regionens och Sveriges gemensamma klimat- och miljöarbete.

Tretåig hackspett är en vacker syn. Det tråkiga är att den sätter stop för att använda din arbetsplats. Om du är en av Sveriges 300 000 skogsägare. Därför skickar LRF 30 symboliska tretåiga hackspettar i ett försök att uppmärksamma Sveriges riksdag och riksdagspartiernas partiledare om att enskilda skogsägare ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av Sveriges gemensamma klimat- och miljöarbete. Samtidigt måste staten ta ansvar när den förbjuder den enskilda skogsägaren att använda sin egendom.

I Dagens industri DEBATT klargör LRF att Sveriges 300 000 enskilda skogsägare spelar en nyckelroll i den gröna omställningen. De ansvarar för en resurs som inte bara är en ekonomisk tillgång, utan också en viktig del av vårt gemensamma klimat- och miljöarbete. Samtidigt måste staten ta ansvar när den förbjuder den enskilda skogsägaren att använda sin egendom. Skogsägare ska då, enligt grundlagens intentioner, kompenseras ekonomiskt på ett rättvist sätt. Så är det inte idag och det får större konsekvenser en drabbade skogsägare. Svårare att nå klimatmålen och mindre skatteintäkter till välfärden, för att nämna några.

Regeringen presenterade idag kommittédirektiven för styrmedelsutredningen som ska analysera och ge förslag på vilka styrmedel som krävs för att Sverige ska kunna nå sina åtaganden i EU givet det nya utsläppshandelssystemet ETS2 - utan att den svenska konkurrenskraften försämras.

EU-kommissionen meddelar idag att den svenska skattebefrielsen följer EU:s regler för statligt stöd. ”Det är ett oerhört glädjande besked som idag kommer från EU-kommissionen. LRF’s ståndpunkt har hela tiden varit att skattebefrielsen ska kvarstå eftersom den spelar stor roll för övergången till förnybart både i lantbruket och samhället i stort.” Säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund.

Igår presenterade regeringen den nya totalförsvarspropositionen som stakar ut riktningen och budgeten för Sveriges totalförsvar för de kommande fem åren (2025–2030). Regeringen pekar ut livsmedel som ett av de sex områden som är mest väsentliga att prioritera att öka förmågan inom, för att säkra samhällets funktionalitet under allvarlig kris eller ytterst krig.

Det är tydligt att de prioriteringar som regeringen föreslår i infrastrukturpropositionen gällande vägunderhåll är nödvändiga för att säkra upp att det finns mat på våra tallrikar och energi som värmer de svenska hemmen. Nio av tio lantbrukare i Sverige bedriver sin verksamhet längs en enskild väg och 90 procent av alla skogstransporter börjar där.

Idag skapas en ny samhällsarena - Gröna näringslivsdagen - för att samla aktörer inom politiken, näringslivet, myndigheter samt branscherna inom lant- och skogsbruket. På Gröna näringslivsdagen kommer LRF och andra representanter för det gröna näringslivet visa upp svenska framgångar, beskriva vilka investeringar som behöver göras samt hur lantbruket kan bidra till ökad hållbarhet. Under dagen kommer nya innovationer och perspektiv lyftas fram, baserat på utvecklingsarbete som sker varje dag på gårdsnivå.

LRF ser en alarmerande utveckling i rapporten ”Vägen till gott företagsklimat”. Över hälften, 55% (2023) av lantbruket tycker kontakten med myndigheter är tunga. En ökning med 13 procent på bara fyra år (2019). Rapporten visar även att fyra av tio lantbrukare funderar på att lägga ner sin livsmedelsproduktion, eller delar av den, på grund av att regler och villkor känns så betungande.