Vilket riksdagsparti har bäst respektive sämst politik för djuren?

Inför riksdagsvalet 2022 har Djurens Rätt granskat riksdagspartiernas arbete och ställningstagande i djurfrågor. Granskningen består av två delar; löften inför kommande mandatperiod, genomförd med hjälp av en enkätundersökning, och en granskning av förd politik under nuvarande mandatperiod. 

– Politikerna har makten att förändra livet för miljontals djur. Med vår granskning hoppas vi kunna hjälpa de många väljare som bryr sig om djur att få en tydligare bild av var partierna står, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens Rätt.

Partiernas placering enligt Djurens Rätts granskning:

1. Miljöpartiet
2. Vänsterpartiet
3. Liberalerna
4. Sverigedemokraterna
5. Moderaterna
6. Socialdemokraterna
7. Centerpartiet
8. Kristdemokraterna

Miljöpartiet har mest ambitiösa planer inför den kommande perioden och den högsta poängen för förd politik. De får också ett hedersomnämnande för att som enda riksdagsparti ha ett djurpolitiskt program. Vänsterpartiet, som hamnade på en förstaplats vid Djurens Rätts granskning inför förra valet, har nu petats ner till en andraplats. Liberalerna hamnar på en tredjeplats där partiet får en eloge i granskningen för att de svängt i frågan om pälsdjursuppfödning och nu är för en avveckling. Detta vill även Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

– Det är väldigt viktigt att Liberalerna nu tar tydlig ställning mot minkfarmning i Sverige, en oetisk industri som 8 av 10 svenskar vill se avvecklad. Det är ofattbart att fem partier fortfarande försvarar denna industri, trots alla skandaler och bristande djurskydd, säger Camilla Bergvall.

Sist på listan hamnar Kristdemokraterna. Partiet har lagt få förslag om förbättringar för djuren under mandatperioden, men också verkat för tydliga försämringar i form av slopad betesrätt för kor och avskaffande av förprövning av stallar. De landade därför till och med på minus totalt sett i granskningen av förd politik. Kristdemokraterna svarar också att de inte har för avsikt att verka för ett enda av de åtta av Djurens Rätt identifierade viktigaste djurskyddsmål inför kommande mandatperiod.

–  Det är otroligt tråkigt att Kristdemokraterna inte delar det breda engagemang för ett starkare djurskydd som finns i samhället, utan verkar vilja gå baklänges in i framtiden, avslutar Camilla Bergvall.

Vilka djurfrågor har störst stöd i riksdagen i nuläget?

De enkätfrågor som ställdes till riksdagspartierna om vad de kommer göra för djuren den kommande mandatperioden har utgångspunkt i Djurens Rätts prioriteringar för politiken. Där det syntes tydliga skillnader i svaren gällande de olika områdena.

De flesta partier svarade att de kommer att verka för att Sverige ska anta en handlingsplan för utfasning av djurförsök och för ökade statliga anslag till utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Så som mandatfördelningen ser ut nu, finns det en majoritet för att få fram en handlingsplan och få ökad finansiering för djurfri forskning. Samtliga riksdagspartier har också agerat för minskad användning av djurförsök, om än i olika utsträckning, under den nuvarande mandatperioden.

Fem av åtta riksdagspartier svarar att de under nästa mandatperiod kommer verka för ett förbud mot att hålla hönor i burar. Detta är något som fler än 8 av 10 väljare vill se. Trots det är det bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som aktivt drivit frågan i riksdagen. Samtliga partier har däremot ställt sig bakom ett burförbud på EU-nivå, men där ligger ännu inga konkreta lagförslag på bordet.

Endast tre av åtta riksdagspartier svarar att de under nästa mandatperiod kommer verka för en avveckling av pälsdjursfarmning. Detta är något som nästan 8 av 10 väljare vill se. Frågan var livligt debatterad under den här mandatperioden, på grund av smittspridningen av covid-19 på farmerna och det efterföljande avelsförbudet som sedan hävdes.

Hälften av riksdagspartierna svarar att de har för avsikt att verka för minskad köttkonsumtion och jämlika konkurrensvillkor för växtbaserade produkter. Detta är något som fler än 6 av 10 väljare vill se. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har drivit frågan mest under mandatperioden som gått. Regeringen har förvisso, under tiden januariavtalet gällde, tagit ett initiativ för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i offentlig sektor, men har samtidigt gett stora pengar i statligt stöd till djurfabriker.

Störst osäkerhet visade partierna kring frågan om införandet av ett slutdatum för plågsamma bedövningsmetoder vid slakt. Det är ett ämne som engagerar och där Djurens Rätt ser behov av snabba åtgärder, men där ett flertal partier istället lyfter fram att de vill se mer forskning. 

Läs mer om Djurens Rätts partigranskning här.