Viktigt med helhetsgrepp kring mediestödet

Mediestödsutredningen innehåller bland annat förslag om att:

• nuvarande presstöd (driftsstöd) slopas,
• nuvarande innovations- och utvecklingsstöd slopas,
• ett nytt (omarbetat) redaktionsstöd införs,
• det nuvarande distributionsstödet blir kvar, samt att
• det nuvarande ”vita fläckar”-stödet blir kvar, men inarbetas i redaktionsstödet.

”Mats Svegfors har gjort ett gediget jobb och vi från branschen uppskattar den dialog han och hans medarbetare haft med oss under hela utredningsarbetet”, säger Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert. ”De gamla stöden är teknikberoende, innehåller tröskel- och inlåsningseffekter och är helt enkelt inte anpassade till dagens medielandskap. Svegfors förslag är väl avvägda och vår bedömning är att de skulle innebära en bättre, mer modern ordning än dagens.”

”Däremot är det olyckligt att finansdepartementets utredning inte innehåller något förslag om återinförd nollmoms”, säger Johan Taubert. ”Den regering som i höst lägger fram en proposition om nytt mediestöd måste ta ett helhetsgrepp och inkludera ett sådant förslag.”

Dagspressen hade från det att mervärdesskatt infördes i Sverige och fram till utgången av 1995 ett momsundantag för nyhetstidningar. Det var baserat på en bred politisk enighet om dagspressens betydelse för nyhetsförmedling, information, åsiktsbildning och debatt och ytterst för medborgarna och det demokratiska samtalet – och att detta då inte var något som skulle beskattas. I Norge och Danmark finns motsvarande konstruktioner, vilket gett en stor medial mångfald.

Att införa så kallad nollmoms skulle kosta c:a 500 Mkr. Det motsvarar ungefär halva dagens mediestödsanslag. Tidningsutgivarna (TU) har tidigare, via en utredning från konsultföretaget KPMG, visat att ett momsundantag för nyhetstidningar vore möjligt att genomföra inom ramen för EU:s regelverk. Detta bekräftades av EU:s finansministermöte i december förra året – då medlemsstaterna gavs rätt att ha ett kvalificerat momsundantag, med en lägre mervärdesskattesats än fem procent (även noll), för bland annat tidningar. Även den svenska regeringen stod bakom beslutet, vilket väckte förhoppningar i mediebranschen om att detta skulle införas i Sverige.

Ett kvalificerat momsundantag för nyhetsmedier skulle, menar Tidningsutgivarna, vara kostnadsneutralt för staten. Det skulle i så fall rymmas inom det totala mediestödsanslaget, vilket då kan minska med samma belopp som statens uteblivna momsintäkt. De kvarvarande pengarna skulle enligt TU:s förslag riktas till de tidningar som inte har så mycket att vinna på en nollmoms. Eller omvänt: De som till större del skulle gynnas av nollmomsen ska inte kunna få mediestöd.

TU har också varit angelägna om att en övergång till ett nytt mediestödssystem måste innehålla övergångsbestämmelser – sannolikt över ett antal år – med en nedtrappning av det nuvarande stödet och en successiv övergång och infasning i ett nytt system.

”Vi noterar att det i Svegfors förslag finns övergångsregler som innebär att de som tidigare haft driftsstöd och får ett lägre redaktionsstöd i det nya systemet får ett övergångsstöd som motsvarar delar av mellanskillnaden mellan det gamla och det nya stödet. Det här är viktigt för att företagen ges den långsiktighet och förutsägbarhet som behövs”, säger Johan Taubert.