Här är 29 forskare som ska besegra cancer – får 117 miljoner av Cancerfonden

- Vi har all anledning att känna hopp - forskningen om cancer går framåt och vi har idag utvecklat metoder som för bara några år sedan kändes som ren science fiction. Cancerfonden har varit en stor del i den resan och vi fortsätter nu att finansiera den starkaste forskningen med duktiga forskare, där dessa 29 är de senaste i raden, säger Klas Kärre, ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.

Forskarna, som nu får sina forskartjänster finansierade med totalt 117.2 miljoner kronor, är aktiva inom flera olika områden; till exempel Erik Elias vid Göteborgs universitet som studerar så kallade neuroendokrina tumörer, den vanligaste elakartade tumören i tunntarmen, och ska lista ut vad som gör att tumörerna växer och sprider sig. Lotta Hansson vid Karolinska Institutet, som ska studera blodcancerpatienter som varit sjuka i, eller som vaccinerats mot, Covid-19 och som hoppas hitta nya sätt att förebygga svåra infektioner. Och Yumeng Mao vid Uppsala universitet som ska undersöka hur immunterapi, en metod där kroppens eget immunförsvar aktiveras för att attackera cancer, kan fungera mer effektivt och för fler cancerformer än idag.

Storsatsar på strålning Fem av forskarna är dessutom aktiva inom strålbehandling, en del av en storsatsning från Cancerfonden.

- Trots att strålbehandling är en grundbult i cancerbehandling så har vi för få personer som forskar på det. Med andra ord riskerar svensk strålforskning att halka efter vilket i sin tur kan påverka den behandling som ges till våra patienter. Det här är därför andra året i rad som vi gör en extra satsning på forskare inom strålning, säger Klas Kärre.

Pavitra Kannan, vid Karolinska Institutet, är en av dessa forskare. Hon vill förbättra överlevnaden vid den vanligaste cancerformen i Sverige, prostatacancer, där strålning oftast används som behandlingsmetod. Men metoden fungerar inte hos alla patienter därför att tumörceller kan utveckla resistens mot strålningen.

- Prostatatumörer är som ett ekosystem som består av både behandlingskänsliga och behandlingsresistenta tumörceller. Dessa påverkar varandra och konkurrerar om resurser och kan göra hela tumören mer resistent mot strålbehandling. Vi ska nu studera vad som gör resistenta celler sårbara i ekosystemet så att strålterapin kan få bättre effekt. Jag är otroligt glad över stödet från Cancerfonden, säger Pavitra Kannan.

Forskning som gör skillnad Sedan 1950-talet har Cancerfonden samlat in och delat ut pengar till den främsta cancerforskningen i Sverige. Då, på 50-talet, överlevde en av tre. Idag överlever två av tre.

- Forskningen gör skillnad och jag är glad att vi nu kan dela ut ytterligare över 100 miljoner kronor till forskartjänster. Om forskningen får fortsätta i samma takt som hittills tror jag att vi kan nå långt, vi kan inte föreställa oss de upptäckter forskningen kommer fortsätta göra inom de närmaste 30 åren, säger Klas Kärre.

Så fördelas de 29 forskartjänsterna

Karolinska Institutet: 15 forskartjänster Lunds universitet: 8 forskartjänster Uppsala universitet: 5 forskartjänster Göteborgs universitet: 1 forskartjänst

Här finns en fullständig lista över samtliga forskare som beviljats medel (https://www.cancerfonden.se/forskning/for-forskare/samtliga-anslagsbeslut).