Den senaste tidens osäkra tider visar att det är viktigare än någonsin för samhället att kunna stå emot yttre förändringar och kriser, såväl nationellt som lokalt. I WSPs rapport Regionernas Kamp mäts Sveriges kommuners robusthet genom ett antal parametrar som är viktig för ett resilient samhälle och en långsiktig positiv utveckling. I analysen tar WSP hänsyn till allt från utbildningsnivå och demografi till arbetsmarknad och ekonomi. Nya parametrar för i år är även kommunernas klimatarbete och företagsklimat. I rankingen tar WSP avstamp i Sveriges Kommuner och Regioners kommunindelning, vilket gör materialet användbart för att jämföra liknande kommuner med varandra. Vad kan till exempel Borlänge som ligger i botten i kategorin ”större städer” lära av Karlstad som toppar samma kategori?

– Vi ser Regionernas kamp som ett viktigt kunskapsunderlag för kommunerna och för oss som samhällsutvecklare. Men det är ingen idé att jämföra årets vinnare Nacka med högutbildad och välbetald befolkning med en landsbygdskommun som generellt sett har svårare att locka till sig kunskapsintensivt näringsliv eller saknar kraften i att ha ett universitet i närheten. Däremot finns det mycket att lära av varandra oavsett läge, det finns exempelvis mindre kommuner som lyckas väldigt väl med skolan eller att få personer födda utanför EU in i arbete, säger Fredrik Bergström, ekonomie doktor och affärsområdeschef på WSP.

Det finns en generell trend att Sveriges tre storstadskommuner tappar till förmån för pendlingskommuner och städer med möjlighet till långpendling. Varberg är ett exempel som får ett högre robusthetsindex än samtliga storstäder och toppar kategorin ”mindre stad” och även Ängelholm som toppar kategorin ”pendlingskommun till större stad” ligger högt och rankas på plats 17 bland Sveriges kommuner. Men det finns också en positiv rörelse bland svenska centralorter, där Karlstad är en kommun som klättrat flera steg och toppar kategorin ”större städer” och rankas på plats 32 totalt.

– Karlstad kommun har bra värden generellt, till exempel vad gäller utbildning och att inkomsterna har ökat över tid. De har också ett kunskapsintensivt näringsliv samt en bra bredd av branscher vilket gör kommunen mer robust för snabba yttre förändringar. För att ranka högre skulle kommunen behöva lyckas bättre med matchningen på arbetsmarknaden samt att få fler utrikes födda in i arbete, säger Fredrik Bergström.

Per-Samuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande i Karstad kommenterar resultatet såhär.

– Vi har en stark ekonomi som har gett oss goda möjligheter att investera och arbeta strategiskt under många år. Det här är ett bra kvitto på Karlstads förmåga att vara anpassningsbar och möta snabba förändringar. Det visar också att samverkan mellan offentliga aktörer, akademi och näringsliv är en framgångsfaktor och en styrka. Samarbete, lärande och en gemensam förmåga är viktigt för hela regionen och en förutsättning för en fortsatt stabil och positiv utveckling.

I år innefattar WSPs rapport även en regional valanalys där vi analyserat robusthet kopplat till partifärg. Analysen bygger på hur svenskarna röstade i riksdagsvalet 2018 uppdelat på kommunnivå och bekräftar bilden av hur partisympatier skiljer sig mellan stad och land. M, L, MP och V är starka i storstäderna eller i dess förorter medan S, SD C och KD är relativt starka i mindre orter eller på landsbygden.

 

Sveriges mest robusta kommuner per kommuntyp

Kommungrupp (enligt SKR)	Rank 2022	Kommun	Robusthetsindex 2022	Total Ranking 2022
Storstad (A1)	1	Stockholm	117	15
	2	Göteborg	109	34
	3	Malmö	106	48
Pendlingskommun nära storstad (A2)	1	Nacka	129	1
	2	Täby	126	2
	3	Österåker	124	3
	3	Solna	124	3
Större stad (B3)	1	Karlstad	110	31
	2	Växjö	109	34
	3	Östersund	108	37
	3	Uppsala	108	37
	3	Västerås	108	37
	3	Helsingborg	108	37
	3	Linköping	108	37
Pendlingskommun nära större stad (B4)	1	Ängelholm	116	17
	2	Knivsta	115	21
	3	Habo	112	29
Lågpendlingskommun nära större stad (B5)	1	Enköping	100	66
	2	Vaggeryd	98	72
	3	Uddevalla	93	85
Mindre stad/tätort (C6)	1	Varberg	118	12
	2	Kalmar	116	17
	3	Ystad	113	24
Pendlingskommun nära mindre stad/tätort (C7)	1	Mörbylånga	98	72
	2	Vårgårda	97	77
	3	Tjörn	92	92
Landsbyggdskommun (C8)	1	Mora	90	100
	2	Gällivare	81	123
	3	Sunne	78	132
Landsbyggdskommun med besöksnäring (C9)	1	Båstad	99	69
	2	Åre	94	81
	3	Leksand	88	105

Resultatet av Sveriges mest robusta kommuner per län och per kommuntyp finns att ladda ner under rubriken dokument. 

Om Regionernas Kamp
Regionernas kamp är en kartläggning av Sveriges kommuner, med bas i data från SCB. I rapporten utvärderas kommunerna utifrån en mängd parametrar, allt från ålder på befolkningen, till skolelevernas meritvärde, inflyttning och näringslivets uthållighet för att nämna några. Data analyseras utifrån utfall under det senaste året men också sett till utvecklingen under det senaste decenniet. Det viktiga med WSPs analys är egentligen inte placeringen bland Sveriges kommuner utan att lära av de bästa i sin egen kommunkategori. Vad kan till exempel Laxå (robusthetsindex 27) lära av Enköping (robusthetsindex 100) – två kommuner i kategorin ” Lågpendlingskommun nära större stad” men med olika resultat?


Ett urval av insikter från Regionernas kamp 2022: (ladda ner i sin helhet via länken nedan, samt ranking inom olika kategorier)

• Pendlingskommuner med närhet till storstäderna är den kategori vars kommuner genomgående har presterat väl och kan anses som de stora vinnarna kommungrupperna emellan. Faktum är att 10 av 10 kommuner på topp tio listan är pendlingskommuner nära storstad. Det illustreras av att flera kommuner hamnar på ett högt robusthetsindex vilket gör att vi i år har delad tredje plats mellan Österåker och Solna.

• Karlstad kniper förstaplatsen inom gruppen större städer. Kommunen presterar genomgående väl och ligger i topp vad gäller företagsklimat, eftergymnasial utbildning och klimatarbete. De har en stor men också ung befolkning med hög utbildningsnivå som visar på fördelarna av att ha ett universitet eller en högskola centralt belägen på orten. Även Växjö och Uppsala som kommer tätt därefter åtnjuter samma fördelar.

• Nacka är den kommun som totalt sett har högst robusthetsindex av samtliga av Sveriges kommuner. Kommunen har en stor befolkning varav en stor andel är vidareutbildad. Detta kan vara anledningen till att kommunen också har en hög nivå av branschbredd såväl som andel sysselsatta inom KIBS (Knowledge Intensive Business Services).

• Bland pendlingskommuner nära större städer sticker Ängelholm och Knivsta ut med ett högt robusthetsindex. Ängelholms gynnas av sin närhet till Helsingborg och Halmstad och Knivsta av sin närhet till både Uppsala och Stockholm. Det tar sig bland annat uttryck i en hög förvärvsinkomst per capita såväl som hög förvärvsintensitet.
  
  
• Umeå och Åre har Norra Sveriges yngsta befolkning med 73 procent och 71 procent som är under 55 år.
  
  
• Varbergs kommun är den kommun som rankas högst upp på listan (plats 15) som inte klassas som en pendlingskommun utan som en mindre stad/tätort. I fjol konstaterade WSP en möjlig pandemieffekt med ett uppsving för turistkommuner och semesterorter med relativ närhet till större städer. Den tycks hålla i sig även i år.
  
  
  
• WSPs analys visar också att en stor del av Sveriges kommuner står inför omfattande strukturella utmaningar, exempelvis gällande demografi. I 54 kommuner är befolkningstillväxten 2011–2021 negativ och andelen äldre än 55 år över 40 procent i 100 kommuner.