Mammografi minskar risken att dö i bröstcancer
![Enligt en utvärdering från Socialstyrelsen minskar mammografi dödligheten i cancer med 16 procent i åldersgruppen 40-49 år och drygt 20 procent i guppen 50–74 år. Röntgenbilden visar ett bröst utan cancer fotograferat uppifrån. De mörka partierna är fettvävnad och de vita kärl- och bindvävnad.](/data/images/00139/6ee0464d-5193-4c7a-a2c6-ecb6999240eb-w_720.png)
- Nu har vi svart på vitt att deltagande i screeningen bidrar till tidig upptäckt och bättre prognos. Nationellt upptäcks omkring 60 procent av alla bröstcancerfall på det sättet. Uppsala ligger på andra plats i landet med 76 procent enligt Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer, NKBC, säger Henrik Lindman, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset.
- Ett högt deltagande i screeningen är en förutsättning för att minska dödligheten i bröstcancer. Kvinnor vars bröstcancer upptäcks via screening har i genomsnitt mindre tumörer. Fler slipper cytostatikabehandling och kan i större utsträckning genomgå bröstbevarande kirurgi. Här ligger Uppsala i topp i Sverige tack vare satsningar på så kallad onkoplastisk kirurgi och en relativt stor del som får medicinsk behandling innan operation i syfte att krympa tumören, fortsätter han.
I Uppsala län kommer cirka 80 procent av kvinnorna som kallas till mammografin. Enligt Lindman håller regionen intervallen bäst och har den snabbaste handläggningen inom sjukvårdsregion Mellansverige.
- Kontinuitet är av stor vikt. Därför är det också glädjande att mammografienheten i vår region kunde hålla öppet under pandemin vilket inte var fallet över hela landet, säger Henrik Lindman.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. År 2020 fick omkring 7 400 kvinnor diagnosen invasiv bröstcancer i Sverige, att cancer trängt in i närliggande vävnad. Samtidigt fick 940 kvinnor besked om förstadium till bröstcancer. Genomsnittsåldern vid diagnos är 64 år.
I Sverige infördes screeningen successivt under 1980- och 1990-talen. Idag erbjuds kvinnor i åldern 40–74 år röntgenundersökning av brösten var 18–24:e månad. Syftet är att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer för att minska risken att dö i sjukdomen. Enligt rapporten har dödligheten minskat sedan 1970-talet, men framför allt sedan mitten av 1990-talet.
- Av kvinnor 55–74 år som fick sin första bröstcancerdiagnos år 1970 avled 60 procent inom tio år. Ungefär en tredjedel av dem hade dock en annan dödsorsak än bröstcancer. Sedan dess har dödligheten inom tio år minskat till 20 procent, och ungefär lika många har bröstcancer som dödsorsak som en annan dödsorsak, konstaterar Henrik Lindman.
För kvinnor 40–54 år som fick sin första bröstcancerdiagnos 1970 dog 40 procent inom tio år, varav ungefär 90 procent med bröstcancer som dödsorsak. Sedan dess har dödligheten inom tio år minskat avsevärt till 12 procent, och 80 procent av dem har bröstcancer som dödsorsak. Dödligheten i bröstcancer, med bröstcancer som dödsorsak, ligger numera på samma procentsats för de båda åldersgrupperna, 10 procent.
2008 började Nationellt kvalitetsregister för bröstcancer samla in uppgifter om dödlighet efter bröstcancer som upptäckts via screening och inte. Här framgår att skillnaden är stor: Ungefär fem procent av alla kvinnorna vars bröstcancer upptäcktes via screening 2008–2011 dog inom tio år med bröstcancer som dödsorsak i båda åldersgrupperna. Bland dem som fick bröstcancer som inte var screeningupptäckt var andelen strax under 15 procent i gruppen 40–54 år och 15–20 procent i gruppen 55–74 år.
Henrik Lindman betonar samtidigt att man av statistiken inte kan avgöra om det är screening eller förbättrad behandling som har störst påverkan på dödligheten. Sannolikt menar han att det är en kombination av tidig upptäckt och förbättrade behandlingsmetoder och att endast randomiserade kontrollerade studier kan besvara frågan.
Socialstyrelsen utvärdering av nationella screeningprogrammet.
För mer information/intervju, kontakta:
Henrik Lindman, verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset: 070-688 48 78
henrik.lindman@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
![Enligt en utvärdering från Socialstyrelsen minskar mammografi dödligheten i cancer med 16 procent i åldersgruppen 40-49 år och drygt 20 procent i guppen 50–74 år. Röntgenbilden visar ett bröst utan cancer fotograferat uppifrån. De mörka partierna är fettvävnad och de vita kärl- och bindvävnad.](/data/images/00139/6ee0464d-5193-4c7a-a2c6-ecb6999240eb-w_240.png)
![Henrik Lindman, verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset](/data/images/00595/5f5c6583-d52b-4bb1-85f9-9510e9508646-w_240.jpg)
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.
Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.
Adhd på nätet ska göra specialistvården mer tillgänglig12.6.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Adhd-diagnoser har ökat kraftigt i hela Sverige de senaste åren, så även i Uppsala län. Behandling på nätet ska öka tillgängligheten till vård inom specialistpsykiatrin på Akademiska sjukhuset. “Adhd på nätet vid Akademiska sjukhuset” är en nystartad, helt digital mottagning, för diagnostiserade vuxna patienter som behöver uppföljning av sin läkemedelsbehandling.
Inflammationsdämpande läkemedel utvärderas mot hjärt-kärlssjukdom kopplad till kronisk njursjukdom27.5.2024 08:25:00 CEST | Pressmeddelande
Kronisk njursjukdom medför ofta en kraftigt ökad risk för hjärt-kärlkomplikationer. Kan en målinriktad behandling med inflammationsdämpande läkemedel minska hjärtsjukligheten och den förhöjda dödligheten? Det ska utvärderas två internationella multicenterstudier där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar.
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum