Personer med funktionsnedsättning har svårare att få ekonomin att gå ihop

Personer med funktionsnedsättning upplever i större utsträckning att det är svårt eller mycket svårt att få hushållets ekonomi att gå ihop, enligt en ny analys från SCB. Det gäller 20 procent av personer med funktionsnedsättning. I den övriga befolkningen är motsvarande andel 7 procent.

Analysen förvånar inte oss i DHR. Tvärtom vet vi att många av våra medlemmar lever på marginalen och med ständig oro.

- Det här handlar om den konkreta livssituationen, och i sin tur jämlikhet och personers delaktighet i samhället och om hälsa, säger ombudsman Kristian Cornell.

- Inflation och världsläget gör ekonomin sämre för många människor. Men lägg då till att i allt fler regioner kostar hjälpmedel numera pengar. Den som på grund av funktionsnedsättning inte kan arbeta har dessutom en inkomst långt under gränsen för ”låg ekonomisk standard”, säger Kristian Cornell.

- Jobbar du deltid med sjukersättning är ekonomin naturligtvis också ansträngd. För den som försöker komma in på arbetsmarknaden, med hjälp av Arbetsförmedlingens stöd, kan det idag ta åratal att över huvud taget få stöd för anpassning av arbetsplatsen. Finns den tjänsten du sökt ens kvar då?

- Regeringen måste ta ett samlat grepp i frågan om ekonomin för människor med funktionsnedsättning, säger förbundsordförande Åsa Strahlemo. Det lyfte vi så sent som augusti, i vårt remissvar om skattereduktion. Punktinsatser, som den om skattereduktion, räcker inte. Inte heller höjningar av ersättningsnivåer – för de äts sedan upp av kommunerna, eftersom pris för kommunala insatser, såsom hemtjänst, höjs i samband med högre inkomst.

- Detta är just vad SCB:s statistik tydligt visar! Att leva med konstant oro över ekonomin och inte ha minsta utrymme för oförutsedda händelser, det är ovärdigt. Och att tvingas avstå från fritidsaktiviteter för den delen, fortsätter Åsa Strahlemo. Den som behöver fritidshjälpmedel måste ofta betala dessa helt själv.

- Tidigare statliga utredningar har visat att personer med funktionsnedsättning har mer stillasittande hobbies och har högre andel fetma än befolkningen i övrigt. Vi har rätt till en aktiv fritid precis som alla andra.

Få, om ens något förbund har varit så bidragande som DHR till att utredningen om rätten till sjukersättning gjordes. Vi har också bidragit till att garantinivån för sjukersättning höjts. DHR högprioriterar arbetsmarknadsfrågan. Dock har vi en lång bit kvar innan vi är nöjda. Vi vill att den nya regeringen tar ett samlat grepp i denna fråga.

För mer info

Förbundsordförande Åsa Strahlemo:

070 508 80 29

Ombudsman Kristian Cornell:

08-685 80 55, 070-315 80 36

Länk till SCB:s analys:

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2022/samre-ekonomi-for-personer-med-funktionsnedsattning/

Länk till DHR:s remissvar om skattereduktion

https://dhrforbundet.sharepoint.com/sites/RP-gruppen/Shared%20Documents/Forms/AllItems.aspx?id=%2Fsites%2FRP%2Dgruppen%2FShared%20Documents%2FRemissyttranden%2FRemissyttranden%20Socialf%C3%B6rs%C3%A4kringsomr%C3%A5det%2F2022%2FDHRs%20remissyttrande%20avseende%20Ytterligare%20skattes%C3%A4nkningar%20f%C3%B6r%20personer%20med%20sjukers%C3%A4ttning%20och%20aktivitetsers%C3%A4ttning%2Epdf&parent=%2Fsites%2FRP%2Dgruppen%2FShared%20Documents%2FRemissyttranden%2FRemissyttranden%20Socialf%C3%B6rs%C3%A4kringsomr%C3%A5det%2F2022&p=true&ga=1