Allvarligt läge för svensk matproduktion - nya regeringen måste prioritera en uppdaterad livsmedelsstrategi

För den svenska försörjningstryggheten är läget allvarligt. Vi importerar hälften av maten vi äter. Dessutom kommer merparten av insatsvarorna som krävs för matproduktion direkt eller indirekt från Ryssland, gulfstaterna, Brasilien och Kina. Tillsammans har de ett mycket starkt inflytande över både tillgången och priset på gödning, diesel, foder och viktiga växtskyddsmedel.

De gröna näringarna har genom produktion av förnybara råvaror och förädling av produkter en central roll i arbetet med att producera klimatsmart energi. Sammantaget innebär det att det svenska jord- och skogsbruket kan tillföra ytterligare uppemot 50 TWh i ny ren energiproduktion. Det motsvarar ungefär vad kärnkraften i dagsläget producerar under ett år

Det snabbt förändrade omvärldsläget ställer därför krav på att våra politiker omedelbart agerar för att säkra den svenska livsmedelsproduktionen och stärka totalförsvaret. En stabil energiförsörjning är grundläggande för att utveckla den svenska hållbara matproduktionen och i förlängningen även öka försörjningstryggheten.

Regeringsförklaringen bör innehålla fyra konkreta punkter där en uppdaterad livsmedelsstrategi samt satsningar på grön energi återfinns men även skogsbrukets betydelse för en hållbar samhällsutveckling.

1. Öka självförsörjningen av insatsvaror. Utan insatsvaror, ingen mat. Vi kan öka produktionen av svensk biogas och biodiesel och därmed minska beroendet av energi från gulfstaterna och de ryska krigsherrarna. Men då behövs tydliga produktionsmål, stöd och långsiktiga marknadsförutsättningar. I Sverige använder vi mer bioenergi än vindkraft och kärnkraft tillsammans. En ökning av bioenergin skulle sänka elpriserna och ge fler arbetstillfällen. Dessutom bidrar biogasen till produktion av biogödsel. Vi skulle redan nu kunna vara i stort sett självförsörjande på mineralgödsel.

2. Sätt tydliga mål för ökad försörjningstrygghet. Dagens mål säger att livsmedelsproduktionen ska öka till år 2030. Inget sägs om i vilken takt eller omfattning. Vi anser att vi ska ha tydliga mål gällande hur mycket mat som produceras i Sverige snarare än hur eller vad som produceras. Marknadsutrymmet är stort på hemmaplan och på exportmarknaden.

3. Premiera den gröna energiomställningen. I det energipaket som vi har presenterat för den nya regeringen ingår bland annat förslag på att skattebefria all egenanvänd solel, införa en biopremie för biodrivmedel och öka gödselgasstödet.

4. Förändra artskyddsreglerna. För att Sveriges över 300 000 enskilda skogsägare ska kunna fortsätta bidra till Sveriges ekonomi och klimatarbete, så behöver vi ett nytt arbetssätt kring biologisk mångfald i skogen. Vi vill att det ska vara en möjlighet snarare än ett hot att ha höga naturvärden på sin mark. Därför behöver vi förändra artskyddsreglerna och arbeta med nya metoder kring naturskydd som bygger på frivillighet snarare än tvång. Då kan vi både stärka brukanderätten och samtidigt skapa förutsättningar för utveckling av den biologiska mångfalden i skogen.

- Den svenska livsmedelsproduktionen befinner sig i ett extremt allvarligt läge. Ska vi klara de många och stora utmaningar vi står inför behövs politiska åtgärder som undanröjer de hinder som står i vägen för att ta tillvara de gröna näringarnas fulla potential. För den energi- och livsmedelsproduktion vi har i fredstid är i bästa fall den vi har i kris, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström