9 av 10 riksdagsledamöter vill se fler veterinärer

– För att långsiktigt säkra djurvälfärden behöver vi utbilda fler veterinärer och djursjukskötare. Därför är det glädjande att det finns ett brett stöd för att utbilda fler veterinärer och djursjukskötare bland de nyvalda riksdagsledamöterna, säger Emma Terander, branschansvarig på Svensk Djursjukvård.

I en enkät som Svensk Djursjukvård skickat till de nyvalda riksdagsledamöterna svarade 97 procent att de anser att det bör utbildas fler veterinärer och djursjukskötare i Sverige. Ingen av riksdagsledamöterna är negativt inställd till fler utbildningsplatser.

Hösten 2021 meddelade den dåvarande regeringen att SLU skulle ges extra anslag för att öka antalet utbildningsplatser på djursjukvårdsutbildningarna. Det kommer på sikt att innebära en ökning med ungefär 40 platser på veterinärutbildningen och 20 platser på djursjukskötarutbildningen, enligt SLU.

– Satsningen på fler utbildningsplatser var väldigt välkommen, men den kommer bara täcka en bråkdel av branschens rekryteringsbehov. Med en enig riksdag i ryggen behöver landsbygdsminister Peter Kullgren och den nya regeringen nu se till att antalet platser på veterinärutbildningen utökas till minst 300, och gärna på fler orter, säger Emma Terander.

Djursjukvården i Sverige lider av en omfattande kompetensbrist.Inför 2022 uppskattade medlemsföretagen i Svensk Djursjukvård branschens rekryteringsbehov till 433 veterinärer, 213 djursjukskötare och 198 djurvårdare på nivå 2 och 3.

– Redan före pandemin var behovet av legitimerad personal fyra gånger högre än antalet examinerade. I takt med att husdjuren i Sverige blivit fler under pandemin har belastningen ökat inom hela branschen, som redan led av en allvarlig brist på legitimerad personal, säger Emma Terander.

Fem fakta om djursjukvården

1. Rekryteringsbehovet är stort. Svensk Djursjukvårds medlemsföretag uppskattade inför 2022 rekryteringsbehovet till 433 veterinärer, 213 djursjukskötare och 198 djurvårdare på utökad nivå (nivå 2 och 3).

2. 2021 utfärdades 250 veterinärlegitimationer i Sverige. Av dem var det 58 procent som genomfört sin utbildning i ett annat land.

3. Veterinär- och djursjukskötarutbildningen erbjuds enbart på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala och söktrycket är högt. Inför terminsstart hösten 2021 var det 16 sökande per plats till veterinärutbildningen och 22 sökande per plats till djursjukskötarutbildningen.

4. Hösten 2021 aviserade regeringen att SLU får extra anslag för att bygga ut utbildningen av veterinärer och djursjukskötare. Satsningen motsvarar ungefär 40 platser på veterinärutbildningen och 20 platser på djursjukskötarutbildningen enligt tidigare uttalanden från SLU.

5. Under 2020 och 2021 har djursjukvårdens patienter blivit fler, eftersom många skaffade husdjur under coronapandemin. Mellan 2019 och 2021 ökade antalet hundar i Sverige med 10 procent, motsvarande 93 590 hundar.

Om undersökningen

Westanders valenkät genomfördes som en elektronisk enkät under perioden 24 maj – 26 juni. Enkäten skickades till alla riksdagskandidater på valbar plats. Enkäten besvarades av 276 kandidater, vilket gav en total svarsfrekvens på 50 procent. I underlaget till pressmeddelandet ingår endast svar från de 149 svarande som blev valda till ordinarie riksdagsledamöter.

Frågan som ställdes i enkäten var: ”Anser du att det borde utbildas fler veterinärer och djursjukskötare i Sverige?”

Svaren från de 149 riksdagsledamöter som besvarade enkäten fördelade sig enligt nedan:

• Ja: 144 ledamöter
• Nej: 0 ledamöter
• Tveksam, vet ej: 5 ledamöter