Fredrik Malmberg blir direktör för Institutet för mänskliga rättigheter

Fredrik Malmberg blir ny direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Han har stor erfarenhet av arbete med mänskliga rättigheter både i och utanför Sverige. 

Fredrik Malmberg arbetar i dag som generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten och var dessförinnan Barnombudsman under åtta år.

- Uppdraget att övervaka och bidra till att mänskliga rättigheter efterlevs i Sverige är både viktigt och angeläget. Jag är glad och stolt över att ha fått förtroendet att leda Institutet för mänskliga rättigheter och ser fram emot att fortsätta utveckla den nya myndigheten tillsammans med styrelse och medarbetare, säger han.

Institutet för mänskliga rättigheter inrättades 1 januari 2022 efter ett riksdagsbeslut.Det ska verka i enlighet med de så kallade Parisprinciperna, vilka utgör internationell standard för nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Institutet ska främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige med utgångspunkt i grundlagarna och för Sverige folkrättsligt bindande förpliktelser inom området mänskliga rättigheter. Institutet ska, utifrån ett helhetsperspektiv, bidra till en samlad bild av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige. 

Institutet har också en särskild roll när det gäller att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD).

Stor erfarenhet av arbete med mänskliga rättigheter

Fredrik Malmberg tillträder uppdraget som direktör den 20 januari 2023. Han tar då över efter Anders Kompass som varit vikarierande direktör sedan institutet inrättades.

Som generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten har Fredrik Malmberg bland annat engagerat sig i frågor om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I uppdraget som Barnombudsman arbetade han brett med främjandet av många olika slags rättigheter för barn och ungdomar. Han har även suttit i styrelsen för EU:s myndighet för grundläggande rättigheter samt tidigare arbetat för Rädda Barnen i Sverige, Afrika och Asien.

- En av de viktigaste rollerna för Institutet för mänskliga rättigheter är att bidra med kunskap och råd som leder till att de mänskliga rättigheterna tillvaratas i lagstiftning och praxis. Genom att följa, undersöka och rapportera om utvecklingen i Sverige kommer vi att upptäcka och uppmärksamma områden där staten behöver göra mer för att säkra den enskildes mänskliga rättigheter, säger Fredrik Malmberg.

Av Parisprinciperna framgår att en institution för mänskliga rättigheter ska ha ett så brett uppdrag som möjligt. Uppdraget ska vara tydligt formulerat och slås fast i grundlag eller annan lagstiftning.

Oberoende enligt lag

En nationell institution för mänskliga rättigheter ska också ha en stark ställning i genomförandet av sitt uppdrag genom att garanteras ett oberoende, framför allt från regeringen. I Sverige är detta oberoende fastställt i lagen (2021:642) om Institutet för mänskliga rättigheter.

Institutet leds av en styrelse. Direktören är institutets myndighetschef och anställs av styrelsen för en tid om sex år. Rekryteringen av ordinarie direktör inleddes under våren.

- Från styrelsens sida är vi väldigt glada att nu kunna presentera en direktör med stor erfarenhet från såväl arbete med mänskliga rättigheter som av att leda och utveckla offentlig verksamhet. Hans erfarenheter och kompetens kommer att vara en stor tillgång för institutet, inte minst i tider av oro och konflikter då mänskliga rättigheter är särskilt utsatta, säger styrelseordförande Elisabeth Rynning.

- Vi är samtidigt mycket tacksamma för att Anders Kompass, med sin oerhörda tyngd och trovärdighet i frågor som rör mänskliga rättigheter, tackade ja till att ta rollen som vikarierande direktör under institutets första år. Hans kunskaper och engagemang har starkt bidragit till att ge institutet en fantastisk start.

Fokus för institutet under 2022 har främst varit att bygga upp en god plattform för verksamheten och att delta i olika dialoger med exempelvis civilsamhällets aktörer. Senast den 1 april varje år ska institutet lämna över en rapport till regeringen om utvecklingen av mänskliga rättigheter i Sverige. Den ska innehålla analys och förslag om åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna. 

FAKTA/Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Institutet ska även främja utbildning, forskning och kompetensutveckling om de mänskliga rättigheterna. 

• Styrelse ska bestå av direktören och sju andra ledamöter. Styrelsen utser en ordförande och en vice ordförande inom sig, övriga ledamöter utses av regeringen för en tid om fem år. Hur styrelsen utses regleras i lagen om Institutet för mänskliga rättigheter (2021:642).
• Enligt lagen ska myndigheten även ha ett råd som utses av styrelsen. Rådet ska tillföra institutet kunskap och erfarenhet från det civila samhället och andra aktörers arbete med mänskliga rättigheter. Arbetet med att inrätta rådet pågår och väntas vara klart under 2023. 
• Regering och riksdag beslutar om finansieringen men institutet bestämmer själv över sin organisation och inriktningen av sitt arbete.

FAKTA/Parisprinciperna

De så kallade Parisprinciperna om nationella institutioner för mänskliga rättigheter formulerades 1991 i Paris vid ett internationellt arbetsmöte med experter på området i samarbete med FN:s center för mänskliga rättigheter. Läs Parisprinciperna i sin helhet (engelska) på FN:s hemsida.

I augusti 2021 bedömdes 86 av världens länder ha nationella institutioner för mänskliga rättigheter som fullt ut motsvarar Parisprinciperna. Länk till mer information om hur det ser ut i olika länder