Säkrare diagnos av barn med cancer vinner Guldpillret
- Tack vare kraftsamlingen inom GMS kan man numera sekvensera hela genomet (arvsmassan) i tumörmaterial på alla barn med cancer på ett jämlikt sätt. Det är ett stort steg mot det vi kallar precisionsmedicinsk diagnostik och behandling. Genom projektet lär vi oss dessutom mycket om sjukdomarnas biologi, säger Gustaf Ljungman, överläkare och professor inom barncancer vid Akademiska barnsjukhuset.
Enligt Gustaf Ljungman har projektet bidragit till säkrare och mer precis diagnostik. I vissa fall kan man via gensekvenseringen finna nya behandlingsmål för patienter där andra möjligheter uttömts. I Uppsala har två patienter erhållit ny målstyrd behandling. Förhoppningen är att dessa nya behandlingar ska ge lika bra eller bättre resultat än tidigare och med färre sena komplikationer.
Guldpillret är ett pris som instiftades 2010 av Läkemedelsförsäkringen och delas ut årligen i samarbete med Dagens Medicin. Det delas ut till satsningar för säkrare läkemedelsbehandling och ökad patientsäkerhet.
I Sverige diagnostiseras drygt 350 barn med barncancer varje år. I juni i år hade cirka 150 barn erbjudits och fått sina tumörer analyserade inom ramen för Genomic Medicine Sweden Barncancer. Till att börja med analyserades enbart så kallade solida tumörer, men i dag omfattas även leukemier.
Det nationella projektet Genomic Medicine Sweden Barncancer har pågått sedan 2021 med finansiering från Barncancerfonden och socialdepartementet. Målet har varit att Sveriges sex barncancercentra – i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund – ska kunna erbjuda alla barn med cancerdiagnos att få sina gener kartlagda, så kallad helgenomsekvensering.
Satsningen ökar också kunskapen om varför barncancer uppstår och förbättrar möjligheterna att ställa en snabbare och mer detaljerad diagnos. Dessutom möjliggör analyserna att patienterna kan inkluderas i kliniska prövningar för nya läkemedel som ger en mer riktad och effektiv behandling.
Resultatet visar framför allt på nytta i tre typer av fall:
- Hos den stora majoriteten av patienterna har projektet framför allt bidragit till att kalibrera diagnosen vilket i sin tur gör att läkarna kan besluta om behandling på säkrare grund.
- Projektet har i enstaka men viktiga fall hittat mål för nya läkemedel hos patienter som varit svåra att behandla.
- Då projektet även studerat den friska arvsmassan har vården också hittat patienter som har andra sjukdomar, exempelvis sådana som gör att de har svårt att laga sitt DNA. Det betyder att de tål strålning sämre och då har man kunnat ge dem skonsammare behandling för att på så sätt minska risken för komplikationer.
FAKTA: Genomic Medicine Sweden
En nationell kraftsamling som syftar till att fler patienter i hela Sverige ska få tillgång till bred gensekvensering som kan leda till bättre diagnostik och mer individanpassad behandling. Detta genomförs som ett brett samverkansprojekt över hela landet. Satsningen finansieras av Swelife, Vinnova, de sju regioner som har universitetssjukhus och de sju universiteten med medicinsk fakultet.
För mer information, kontakta:
Gustaf Ljungman, överläkare och professor inom barncancer vid Akademiska barnsjukhuset.;
072-222 24 28
gustaf.ljungman@kbh.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska2.5.2024 09:34:30 CEST | Nyheter
Gunilla Wahlström blir ny biträdande sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, med övergripande ansvar för produktionsfrågor. Hon börjar sin tjänst den 19 augusti. Gunilla kommer senast från Capio S:t Göran där hon för närvarande är verksamhetschef för medicin- och infektionskliniken.
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum