3 av 4 kommuner upplever problem med laddinfrastruktur
I en enkätundersökning fick svenska kommuner ange bland vilka aktörer man identifierat problem med utbyggnad av laddinfrastruktur i kommunen, samt specificerat vad för typ av problem aktören oftast har. Utöver den egna kommunala organisationen och allmännyttan fick kommunen rapportera svårigheter för privatpersoner, samfälligheter och näringslivet lokalt.
– Kommunerna själva har problem med kapaciteten i kraftnäten, leveranstider samt att få till finansiering. Det finns även en ovilja eller osäkerhet kring att investera i laddinfrastruktur från vissa kommuners sida. Liknande svårigheterna anger kommunerna för allmännyttan, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige.
Kommunerna anger också att de som har störst problem med utbyggnaden av laddstolpar är samfälligheter och andra typer av föreningar. Det är idag mycket svårt för den som parkerar på en så kallad gemensamhetsyta, som en garagelänga, att få sätta upp en laddbox.
– Kommunerna delar vår bild - att boende i småhus är de som klarar sig bäst. Vi vet att det är betydligt enklare att få upp en laddbox vid ett eget hus än vid en samfällighet, säger Carl-Erik Stjernvall.
”Tvärstopp på grund av regelverket runt anläggningsbesluten” skriver Lerums kommun om hur det går med byggandet av nya laddstolpar i samfälligheterna. ”Regelverket för samfälligheter är krångligt…” menar man i Danderyd. ”Det finns stora tillståndsproblem för samfälligheter” svarar Sigtuna kommun.
– Lantmäteriets processer är oerhört kostsamma och ställer till problem för alla som annars redan gärna hade bytt ut sin bensin- eller dieselbil. Det är ett hinder för omställningen, säger Carl-Erik Stjernvall.
Vilket ansvar kommunen själv har i utbyggnaden råder det delade meningar om. En kommun menar att de saknar ansvar precis som att de saknar ansvar att se till att det finns bensinmackar. En annan kommun menar att kommunen svarar mot krav i till exempel plan- och bygglagen, där det vid nybyggnation och framöver även retroaktivt för befintliga byggnader kan komma att krävas förberedelser för laddstolpar.
– Resonemanget om ansvar sviktar hos många kommuner. De flesta skulle nog hålla med om att en kommun visst har intresse av att det finns samhällsservice inom rimliga avstånd, som en bensinmack, apotek eller mataffär. Kommunen måste se på laddstolpen på samma sätt – utan den blir tillgängligheten lidande. Tänker man fel här och förblir utan laddstolpar eller inte ens dragit fram el, kan andra kommuner ha ett mer attraktivt utbud både för näringsliv, boende och mer långväga resenärer. 2030 lär vi sannolikt se mer än 2 miljoner laddbara bilar i trafik, det är inte så många år bort.
Riksförbundet M Sverige menar att en tydligare ansvarsfördelning kring laddinfrastrukturen behövs för att omställningen av fordonsflottan ska bli möjlig.
– Kommunernas svar tyder på att det kan finnas behov av nationell samsyn i de här frågorna. Inom flera kommuner efterlyser även de egna förvaltningarna att uppdraget kring laddinfrastruktur blir tydligare. Kommunerna behöver helt enkelt mer stöd i sitt arbete för att kartlägga och utreda behovet av laddinfrastruktur, både inom den egna verksamheten men också som en del av samhällets utveckling.
Riksförbundet M Sverige vill att regeringen agerar för att kommunerna med hjälp av ökad vägledning ska kunna kartlägga sina behov och bygga fler laddstolpar.
– En utbyggd laddinfrastruktur är avgörande för klimatomställningen och för att Sverige ska ha en chans att nå 2030-målen. Då krävs att hinder undanröjs för de som bor i flerfamiljshus eller parkerar i en samfällighet, att kostnaderna sänks och att staten tar ett större ansvar för att bygga publika laddstolpar där det finns brist, säger Carl-Erik Stjernvall.
Kommunernas svar för olika aktörer:
Kommun
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 25 % svarar ja.
De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Saknas finansiering
2. Problem med kapacitet, kraftnät
3. Ovilja att investera
Allmännyttan
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 16 % svarar ja.
De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Saknas finansiering
2. Problem med kapacitet, kraftnät
3. Ovilja att investera
Näringslivet
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 13 % svarar ja.
De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Problem med kapacitet, kraftnät
2. Ovilja att investera
3. Saknas finansiering
Samfälligheter/Föreningar/Byalag
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 4 % svarar ja.
De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Problem med tillståndsprocess
2. Saknas finansiering
3. Ovilja att investera
Privatpersoner
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 27 % svarar ja.
De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Ovilja att investera
2. Saknas finansiering
3. Problem med kapacitet, kraftnät
55 kommuner har svarat på M Sveriges enkät. Kommunerna fick frågor om inom vilka områden man ser att utbyggnaden sker i god takt, samt inom vilka områden de ser problem. Alternativen var som följer; Ovilja att investera, saknas finansiering, problem med tillståndsprocess, problem med kapacitet i kraftnät, saknas tillgängliga installatörer eller entreprenad. Det fanns även möjlighet att lämna frisvar vilket en majoritet av kommunerna har valt att göra.
Nyckelord
Kontakter
Carl-Erik Stjernvallteknisk expert
Tel:072-076 73 40carl-erik.stjernvall@msverige.seTony Gunnarssonpressekreterare, sakkunnig trafiksäkerhet
Tel:072-076 23 09tony.gunnarsson@msverige.seLänkar
Om
Riksförbundet M Sverige är med 70 000 medlemmar Sveriges största konsumentorganisation för bilister och andra trafikanter. Under sin 100 år långa historia har organisationen gett sina medlemmar stöd, råd och inspiration för säkrare och roligare bilresor. M Sverige arbetar för en hållbar, säker och tillgänglig mobilitet. Samtidigt fortsätter engagemanget för trafiksäkerhet och bilkonsumenters rättigheter.
Följ M Sverige
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från M Sverige
Unga i trafiken – föräldrar måste ta större ansvar när utbildningen brister13.2.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
En stor mängd 15-åringar rör sig i trafiken med moped, mopedbil eller A-traktor. Det ökar deras möjligheter och friheter men är förenat med risker. – Förarutbildningen är inte tillräcklig för att unga ska kunna färdas säkert i trafiken. Därför måste föräldrar ta en mer aktiv roll i deras utbildning, säger Heléne Lilja, Riksförbundet M Sverige.
Nya problem med skrotningspremien – mer än var tionde blir utan pengar12.2.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Krångel med mottagningsbeviset gör att ännu färre lyckas ta del av skrotningspremien trots att bilägaren gjort rätt. Nu behöver reglerna ses över, menar M Sverige.
UPPDATERING, FEL I STATISTIK: Manuellt körkort ger fler jobbchanser10.2.2025 08:58:59 CET | Pressmeddelande
Unga som ger sig ut i trafiken kommer att klara sig med ett automatkörkort, men det finns fler jobbchanser för den som tar körkort för manuell växellåda.
UPPDATERING: Manuellt körkort ger fler jobbchanser10.2.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Unga som ger sig ut i trafiken kommer att klara sig med ett automatkörkort, men det finns fler jobbchanser för den som tar körkort för manuell växellåda.
Billigast att ladda elbilen på natten6.2.2025 07:00:00 CET | Pressmeddelande
Att el kan vara ett jämförelsevis mycket billigt drivmedel är kanske den största fördelen med att köra elbil, förutom frånvaron av miljöskadliga avgaser. Riksförbundet M Sverige har jämfört timpriser 12 månader bakåt, och kan konstatera att den som kan styra sin laddning med fördel borde ladda på nätterna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum