3 av 4 kommuner upplever problem med laddinfrastruktur

I en enkätundersökning fick svenska kommuner ange bland vilka aktörer man identifierat problem med utbyggnad av laddinfrastruktur i kommunen, samt specificerat vad för typ av problem aktören oftast har. Utöver den egna kommunala organisationen och allmännyttan fick kommunen rapportera svårigheter för privatpersoner, samfälligheter och näringslivet lokalt.

– Kommunerna själva har problem med kapaciteten i kraftnäten, leveranstider samt att få till finansiering. Det finns även en ovilja eller osäkerhet kring att investera i laddinfrastruktur från vissa kommuners sida. Liknande svårigheterna anger kommunerna för allmännyttan, säger Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige.

Kommunerna anger också att de som har störst problem med utbyggnaden av laddstolpar är samfälligheter och andra typer av föreningar. Det är idag mycket svårt för den som parkerar på en så kallad gemensamhetsyta, som en garagelänga, att få sätta upp en laddbox.

– Kommunerna delar vår bild - att boende i småhus är de som klarar sig bäst. Vi vet att det är betydligt enklare att få upp en laddbox vid ett eget hus än vid en samfällighet, säger Carl-Erik Stjernvall.

”Tvärstopp på grund av regelverket runt anläggningsbesluten” skriver Lerums kommun om hur det går med byggandet av nya laddstolpar i samfälligheterna. ”Regelverket för samfälligheter är krångligt…” menar man i Danderyd. ”Det finns stora tillståndsproblem för samfälligheter” svarar Sigtuna kommun.

– Lantmäteriets processer är oerhört kostsamma och ställer till problem för alla som annars redan gärna hade bytt ut sin bensin- eller dieselbil. Det är ett hinder för omställningen, säger Carl-Erik Stjernvall.

Vilket ansvar kommunen själv har i utbyggnaden råder det delade meningar om. En kommun menar att de saknar ansvar precis som att de saknar ansvar att se till att det finns bensinmackar. En annan kommun menar att kommunen svarar mot krav i till exempel plan- och bygglagen, där det vid nybyggnation och framöver även retroaktivt för befintliga byggnader kan komma att krävas förberedelser för laddstolpar.

– Resonemanget om ansvar sviktar hos många kommuner. De flesta skulle nog hålla med om att en kommun visst har intresse av att det finns samhällsservice inom rimliga avstånd, som en bensinmack, apotek eller mataffär. Kommunen måste se på laddstolpen på samma sätt – utan den blir tillgängligheten lidande. Tänker man fel här och förblir utan laddstolpar eller inte ens dragit fram el, kan andra kommuner ha ett mer attraktivt utbud både för näringsliv, boende och mer långväga resenärer. 2030 lär vi sannolikt se mer än 2 miljoner laddbara bilar i trafik, det är inte så många år bort.

Riksförbundet M Sverige menar att en tydligare ansvarsfördelning kring laddinfrastrukturen behövs för att omställningen av fordonsflottan ska bli möjlig.

– Kommunernas svar tyder på att det kan finnas behov av nationell samsyn i de här frågorna. Inom flera kommuner efterlyser även de egna förvaltningarna att uppdraget kring laddinfrastruktur blir tydligare. Kommunerna behöver helt enkelt mer stöd i sitt arbete för att kartlägga och utreda behovet av laddinfrastruktur, både inom den egna verksamheten men också som en del av samhällets utveckling.

Riksförbundet M Sverige vill att regeringen agerar för att kommunerna med hjälp av ökad vägledning ska kunna kartlägga sina behov och bygga fler laddstolpar.

– En utbyggd laddinfrastruktur är avgörande för klimatomställningen och för att Sverige ska ha en chans att nå 2030-målen. Då krävs att hinder undanröjs för de som bor i flerfamiljshus eller parkerar i en samfällighet, att kostnaderna sänks och att staten tar ett större ansvar för att bygga publika laddstolpar där det finns brist, säger Carl-Erik Stjernvall.

Kommunernas svar för olika aktörer:

Kommun
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 25 % svarar ja.

De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Saknas finansiering
2. Problem med kapacitet, kraftnät
3. Ovilja att investera

Allmännyttan
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 16 % svarar ja.

De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Saknas finansiering
2. Problem med kapacitet, kraftnät
3. Ovilja att investera

Näringslivet
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 13 % svarar ja.

De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Problem med kapacitet, kraftnät
2. Ovilja att investera
3. Saknas finansiering

Samfälligheter/Föreningar/Byalag
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 4 % svarar ja.

De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Problem med tillståndsprocess
2. Saknas finansiering
3. Ovilja att investera

Privatpersoner
Sker utbyggnad i god takt utan problem? 27 % svarar ja.

De tre främsta skälen till utbyggnadsproblem enligt kommunen:
1. Ovilja att investera
2. Saknas finansiering
3. Problem med kapacitet, kraftnät

55 kommuner har svarat på M Sveriges enkät. Kommunerna fick frågor om inom vilka områden man ser att utbyggnaden sker i god takt, samt inom vilka områden de ser problem. Alternativen var som följer; Ovilja att investera, saknas finansiering, problem med tillståndsprocess, problem med kapacitet i kraftnät, saknas tillgängliga installatörer eller entreprenad. Det fanns även möjlighet att lämna frisvar vilket en majoritet av kommunerna har valt att göra.