Personer med funktionsnedsättning måste ges ett straffrättsligt skydd mot hatbrott

I gårdagens Dagens Nyheter kritiserade Funktionsätt Sverige ett uttalande från Sverigedemokraternas ekonomipolitiska talesperson, Oscar Sjöstedt. Uttalandet som fälldes under måndagens budgetdiskussion i riksdagen, handlade om migrationspolitik. Sjöstedt yttrade bland annat att vi borde attrahera personer med hög begåvning till Sverige, istället för personer med låg begåvning. Som grund för detta gav Sjöstedt ett exempel där Migrationsdomstolen av humanitära skäl beviljat tillfälligt uppehållstillstånd till en man från Afghanistan, med lindrig utvecklingsstörning.

Frågan handlar i grunden om människosyn - uttalandet blottar en människosyn som strider mot principen om alla människors lika värde. Uttalandet sätter också ljus på de luckor som finns i vår svenska lagstiftning; personer med funktionsnedsättning saknar ett straffrättsligt skydd när det gäller hatbrott, såsom hets mot folkgrupp.

Skyddet mot hets mot folkgrupp[1] gäller idag ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Personer med funktionsnedsättning saknar däremot skydd.

2017 visade regeringen handlingskraft med ett stärkt straffrättsligt skydd[2] för transpersoner mot bland annat kränkningar och hets mot folkgrupp som vi välkomnar. Den allt hårdnande attityden i samhället mot personer med funktionsnedsättning visar att skyddet nu måste utvidgas.

Det brådskar nu. Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt tar initiativ en lagändring som ger personer med funktionsnedsättning ett uttryckligt straffrättsligt skydd mot hatbrott.

Funktionsrätt Sverige, Elisabeth Wallenius

Brottsofferjouren, Sven-Erik Alhem

Civil Rights Defenders, John Stauffer

Fonden för mänskliga rättigheter, Ulrika Strand

Independent Living Institute, Jamie Bolling

Raoul Wallenberginstitutet, Morten Kjaerum