Ny analys: Åtgärder inom skogs- och jordbruk kan öka kolsänkan med 2 miljoner ton per år

Rapporten redovisar potentialen hos ett antal olika åtgärder för att öka kolupptag i jordbruksmark och minska utsläpp på torvmarker. Några exempel:
- Återvätning av dikade torvmarker. Minst 100 000 hektar dikade torvmarker i skog och 10 000 hektar jordbruksmark kan återvätas fram till 2045. Åtgärden skulle då enligt myndigheternas bedömningar minska nettoutsläppen av växthusgaser med 1 miljon ton koldioxidekvivalenter per år.
- Kolbalans i jordbrukets mineraljordar. Potentialen för att öka kolinlagringen inom jordbruket uppgår till 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2045. Alla åtgärder som kan påverka markkolet i jordbruket utan att odlingssystemet påverkas inkluderas, exempelvis skördeökning och fång- och mellangrödor.
- Beskogning. 100 000 – 300 000 hektar nedlagd jordbruksmark skulle kunna beskogas. Med en årlig beskogningstakt på 10 000 hektar i 20 år bedöms åtgärden bidra med kolinbindning motsvarande 0,2-0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år till 2045.
Utvärdering av effekter
Som en jämförelse var Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser (utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser) 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2021, exklusive markanvändningssektorn. Under perioden 1990–2020 har nettoupptaget inom markanvändningssektorn i genomsnitt uppgått till knappt 38 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.
Rapporten tar också upp metodutveckling för olika åtgärder samt utvärdering och dokumentation av effekter av åtgärderna.
– För att kunna prioritera bland åtgärderna och för att följa upp klimatmålen behöver vi veta vilka effekter som olika åtgärder leder till i form av minskat utsläpp eller ökat upptag. Analysen vi gjort kan bli ett viktigt underlag för prioritering mellan de åtgärder som kan bidra i klimatarbetet, säger Johan Wester, projektledare, Skogsstyrelsen.
Hänsyn till andra samhällsmål
– Vid utvärdering av åtgärderna är det också viktigt att ta hänsyn till andra samhällsmål som livsmedelsproduktion och bevarande av biologisk mångfald, säger projektledare Tobias Markensten, Jordbruksverket.
Andra åtgärder som analyserats är agroforestry (odling där träd och jordbruksgrödor kombineras), energiskog, användning av biokol samt minskad förlust av kol vid exploatering av skogs- och jordbruksmark.
Mer fakta om uppdraget:
Regeringsuppdraget ”Uppdrag att strategiskt planera arbetet för ökad kolsänka” är avgränsat till att gälla minskad avgång av växthusgaser från jord- och skogsbrukets torvmarker och ökad kolinlagring i åker- och betesmark. Det redovisas i rapport 2022/14.
Skogsstyrelsen har parallellt med uppdraget även tagit fram en rapport med ett bredare kunskapsunderlag om åtgärder för ökad kolsänka i skogen. Se Skogsstyrelsens rapport 2022/15.
Hela rapporten finns här: Rapport 2022 14 Underlag för strategisk planering för ökad kolsänka (skogsstyrelsen.se)
Kompletterande underlag: Rapport 2022 15 Översikt av åtgärder för ökad kolsänka i skogen (skogsstyrelsen.se)
Mer information:
Johan Wester, projektledare, Skogsstyrelsen, 090-15 83 18, johan.wester@skogsstyrelsen.se
Tobias Markensten, projektledare, Jordbruksverket, 036 155728, tobias.markensten@jordbruksverket.se
Skogsstyrelsens pressjour: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Jordbruksverkets presstjänst: 036-15 63 36, pressjour@jordbruksverket.se
Bilder

Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Omfattade regnskador på skogsbilvägar - skogsägare uppmanas inspektera12.9.2023 10:48:49 CEST | Pressmeddelande
Det omfattande regnet under sommaren har gått hårt åt många skogsbilvägar och allmänna vägar i mellersta delarna av landet. Därför uppmanas nu skogsägare i Gävleborg, Uppland, Västmanland, Örebro län, Värmland och Dalarna att kontrollera, rensa och stärka upp skogsbilvägarna vid behov för att minska risken för störningar och fler skador.
Skadesvamp angriper contortatall – första konstaterade fallen i Sverige6.9.2023 08:18:48 CEST | Pressmeddelande
För första gången har det konstaterats två nya former av skadliga svampangrepp på contortatallen i Sverige. En skadesvamp som tidigare aldrig konstaterats på contorta har orsakat skador i ett bestånd i Gävleborg, samtidigt som ytterligare en sedan tidigare vanligt förekommande svamp nu plötsligt tycks orsaka skador. Contortatallen finns på fem procent av landets skogsareal.
Lägsta skogsgödslingen sedan 19635.9.2023 10:00:47 CEST | Pressmeddelande
Gödslingen av skogsmark sjönk med 77 procent mellan 2021 och 2022, visar Skogsstyrelsens åtgärdsundersökning. Gödslingen har inte varit så låg sedan kvävegödslingen inleddes i stor skala på 1960-talet. Nedgången orsakades av de höga priserna på gödsel till följd av kriget i Ukraina.
Stormfälld skog en säkerhetsrisk under älgjakten30.8.2023 14:04:42 CEST | Pressmeddelande
Den stormfällda skogen efter ovädret Hans kan vara ett hinder och en säkerhetsrisk för jägare men också svamp- och bärplockare. Skogsstyrelsen uppmanar nu till försiktighet i den skog som blåst ned.
Toppresultat för tall i svensk skog – bättre rustad mot brand och storm30.8.2023 08:00:50 CEST | Pressmeddelande
För första gången har landets skogsägare nått det nationella målet med att till 80 procent satsa på tall där den trivs bäst när man ska få upp ny skog efter avverkning. Det visar en inventering som Skogsstyrelsen tagit fram. Rekordet innebär att den svenska skogen nu bättre klarar av hot som betesskador från hjortdjur men också stormar, bränder, skadedjur och torka.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum