Grönt näringslivsindex, kvartal fyra: Oro för vikande efterfrågan på svenskproducerade livsmedel

Den tydliga återhämtning vi såg i Grönt Näringslivindex i kvartal 3 har stannat av och visar i stället på en svag tillbakagång. Totalindex har sjunkit från 96,6 till 94,8. Den svaga tillbakagången avspeglas i alla branscher utom trädgård. Trädgårdsindex ökar men landar fortsatt på en starkt negativ syn på konjunkturen med index 90. De enda delbranscher som ser positivt på den framtida konjunkturen är växtodlarna som med knappa 102 ser svagt positivt på densamma, och skogsägarna som med knappt 112 fortsatt ser starkt positivt på konjunkturen. Men även för dessa båda positiva branscher går index i kvartal fyra tillbaka, jämfört med kvartal tre.

-       Den samlat negativa synen på konjunkturen bland företagarna i det gröna näringslivet beror på det fortsatt höga kostnadsläget för insatsvaror. Det kombinerat med en oro kring framtida intäkter och hur efterfrågan från konsumenterna och kommunerna kommer se ut under 2023 när man får mindre pengar att röra sig med. Företagarna i våra näringar planerar redan nu inför nästa års skörd och kvartal fyra visar att osäkerheten i branschen är stor när det gäller kombinationen av framtida förväntat kostnadsläge, framtida avräkningspriser och efterfrågan på lantbrukets varor och tjänster, säger Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Animalieproducenterna är mest negativa. Animalieindex sjönk i fjärde kvartalet med tre enheter till mycket svaga 81. Det beror på att många animalieproducenter nu exponeras fullt ut för det höga kostnadsläget samtidigt som man ser en vikande lönsamhetsutveckling och oro för framtida efterfrågan i konsumentled.

-          Vi får oroväckande signaler från dagligvaruhandeln om att matkassarna minskar och att volymen sålda livsmedel går ner, men också om ändrade köpbeteenden där konsumenter lämnar premiumprodukter för billigare produkter och lågprisalternativ, där andelen svenskproducerat ofta är väsentligt lägre. Vi vet att svenska konsumenter gärna vill välja svenskproducerat, men efterfrågan på svenskproducerade livsmedel kan komma att sättas på hårda prov framåt när hushållen får ökade kostnader på flera olika sätt och mindre kvar i plånboken, säger Anna Karin Hatt.

-          På samma sätt varnar nu allt fler från det offentliga köket för att stigande råvarukostnader tvingar dem att se över sina inköp och menyer. Kloka politiker behöver i vinterns budgetbeslut i kommuner och regioner säkra att budgetarna för matinköp till bl.a. skolor, äldreboenden och vårdinrättningar är sådana att de kan fortsätta köpa in en hög andel svenskproducerat till sina kök. En hög efterfrågan på svenskproducerat i de offentliga köken är extra viktigt just nu och ett konkret sätt för kommuner och regioner att bidra till stärkt försörjningstrygghet, menar Anna Karin Hatt.

Konkurrenskraften för det svenska lantbruket behöver stärkas för att kunna fortsätta konkurrera med billigare importerade produkter. LRFs senaste beräkning visar att kostnadsökningen för de viktigaste insatsvarorna för det redan tidigare ekonomiskt pressade lantbruket nu har ökat med drygt 9,5 miljarder på årsbasis.

-          Det är bra att regeringen i sin regeringsförklaring pekat på vikten att stärka svensk konkurrenskraft, men de ambitionerna måste nu omsättas i konkreta politiska beslut. Bland annat krävs en uppdaterad skarpare svensk Livsmedelsstrategi, med tydliga siffersatta mål och incitament för att investera i inhemsk produktion av de viktiga insatsmedel vi har förutsättningar att kunna producera i Sverige. Ytterst handlar det om att stärka Sveriges samlade försörjningstrygghet. Den förmåga att producera mat som vi kommer ha i kristider kommer aldrig kunna vara större än den förmåga vi har att producera mat i idag, avslutar Anna Karin Hatt.

------------

Branscherna, sammanfattning

Animalier

• Den uppgång vi såg i kvartal 3 bryts och hamnar på 81, en sänkning med tre enheter.
• Animalieproducenterna är alltjämt mest pessimistiska till konjunkturläget även om synen ser ut att ha stabiliserats på en högre nivå.
• Bedömningen av prisbilden på insatsvaror är mer negativ än föregående kvartal och har sannolikt kopplingar till osäkerheten på flera marknader för bland annat fodermedel som soja och spannmål.
• Äggproducenterna är mest pressade. Bakgrunden är de skenande foderpriserna och äggproducenterna har haft svårt att höja äggpriserna. En tröghet i förhandlingarna mellan packerier och handel till följd av långa avtalsperioder bidrar till den uppkomna situationen.

Förädling & tjänster

• Index för förädling och tjänster sjunker ytterligare två enheter till knappa 95 i kvartal 4.
• Fallet avspeglar den oro som branschen känner inför framtiden. Oron är mest akut bland livsmedelsförädlare som upplever starkt fallande efterfrågan. Det tillsammans med ökade produktionskostnader. Det är svårt att få täckning för de ökade kostnaderna. Likviditeten lider och lönsamheten är dålig. Man befara konkurser framöver.
• Hästföretagen samt entreprenadföretagen oroas av kostnadsökningar och minskad efterfrågan.

Växtodling

• Den positiva konjunkturutvecklingen under året mattas av något under inledningen av kvartal 4 och index backar med närmare 2 enheter till 102.
• Prisbilden för insatsvaror fortsätter att tynga index.
• Växtodlarna ser positivt på prisutvecklingen för nuvarande odlingssäsong även om det dämpas något under kvartal 4.
• Högre avkastningsnivåer och gynnsam prisbild gör att växtodlarna upplever en bättre lönsamhet i förhållande till föregående år. Kostnadsmassan är mer besvärande under innevarande odlingsår. Dyrare och osäkrare insatser i form av diesel, gödning och växtskydd får större genomslag i förkalkylerna för nästkommande skörd och dämpar synen på lönsamhetsutvecklingen något.

Trädgård

• Trädgårdsindex ökar med drygt tre punkter i kvartal 4 men avspeglar ännu en starkt negativ syn på konjunkturen med index 90.
• Många trädgårdsföretag är stora elkonsumenter och ligger i elprisområde 3 eller 4. Besked om elstöd hade vid undersökningstillfället ej ännu nått ut.
• Plantskoleföretagen är den enda produktionsinriktning som har en positiv syn i kvartal 4. De har många kunder inom entreprenad och konjunkturförsvagning förväntas först från nästa år.

 Skogen

• Skogsbruket faller med två enheter till 112 och upplever att lönsamheten fortsatt är god. Totalindexet utan skogsbruk landar på 89,4. (Med skogen är totalindex 94,8)
• Bland skogsägarna har tron på fortsatt stigande timmerpriser bytts ut mot förväntningar på fallande timmerpriser medan förväntningarna på stigande massavedspriser är fortsatt höga.
• Skogsägarna upplever lönsamheten som fortsatt god, både på ett års sikt och jämfört med föregående år. Andra mildrande omständigheter är att de ökande kostnaderna för insatsvaror relativt snabbt kunnat kompenseras av ökade avräkningspriser för flertalet produktionsinriktningar. Utbetalningarna av krisstöd har naturligtvis också haft en mildrande effekt för de som mottagit det.
• Timmerpriserna, som steg under kvartal 3, riskerar nu falla till följd av försvagad efterfrågan från byggande. Timmerpriserna, som steg under kvartal 3, riskerar nu falla till följd av försvagad efterfrågan från byggande