Grönt näringslivsindex, kvartal fyra: Oro för vikande efterfrågan på svenskproducerade livsmedel
5.12.2022 08:00:00 CET | Lantbrukarnas Riksförbund | Pressmeddelande
Den tydliga återhämtning vi såg i Grönt Näringslivindex i kvartal 3 har stannat av och visar i stället på en svag tillbakagång. Totalindex har sjunkit från 96,6 till 94,8. Den svaga tillbakagången avspeglas i alla branscher utom trädgård. Trädgårdsindex ökar men landar fortsatt på en starkt negativ syn på konjunkturen med index 90. De enda delbranscher som ser positivt på den framtida konjunkturen är växtodlarna som med knappa 102 ser svagt positivt på densamma, och skogsägarna som med knappt 112 fortsatt ser starkt positivt på konjunkturen. Men även för dessa båda positiva branscher går index i kvartal fyra tillbaka, jämfört med kvartal tre.
- Den samlat negativa synen på konjunkturen bland företagarna i det gröna näringslivet beror på det fortsatt höga kostnadsläget för insatsvaror. Det kombinerat med en oro kring framtida intäkter och hur efterfrågan från konsumenterna och kommunerna kommer se ut under 2023 när man får mindre pengar att röra sig med. Företagarna i våra näringar planerar redan nu inför nästa års skörd och kvartal fyra visar att osäkerheten i branschen är stor när det gäller kombinationen av framtida förväntat kostnadsläge, framtida avräkningspriser och efterfrågan på lantbrukets varor och tjänster, säger Anna Karin Hatt, VD och koncernchef för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.
Animalieproducenterna är mest negativa. Animalieindex sjönk i fjärde kvartalet med tre enheter till mycket svaga 81. Det beror på att många animalieproducenter nu exponeras fullt ut för det höga kostnadsläget samtidigt som man ser en vikande lönsamhetsutveckling och oro för framtida efterfrågan i konsumentled.
- Vi får oroväckande signaler från dagligvaruhandeln om att matkassarna minskar och att volymen sålda livsmedel går ner, men också om ändrade köpbeteenden där konsumenter lämnar premiumprodukter för billigare produkter och lågprisalternativ, där andelen svenskproducerat ofta är väsentligt lägre. Vi vet att svenska konsumenter gärna vill välja svenskproducerat, men efterfrågan på svenskproducerade livsmedel kan komma att sättas på hårda prov framåt när hushållen får ökade kostnader på flera olika sätt och mindre kvar i plånboken, säger Anna Karin Hatt.
- På samma sätt varnar nu allt fler från det offentliga köket för att stigande råvarukostnader tvingar dem att se över sina inköp och menyer. Kloka politiker behöver i vinterns budgetbeslut i kommuner och regioner säkra att budgetarna för matinköp till bl.a. skolor, äldreboenden och vårdinrättningar är sådana att de kan fortsätta köpa in en hög andel svenskproducerat till sina kök. En hög efterfrågan på svenskproducerat i de offentliga köken är extra viktigt just nu och ett konkret sätt för kommuner och regioner att bidra till stärkt försörjningstrygghet, menar Anna Karin Hatt.
Konkurrenskraften för det svenska lantbruket behöver stärkas för att kunna fortsätta konkurrera med billigare importerade produkter. LRFs senaste beräkning visar att kostnadsökningen för de viktigaste insatsvarorna för det redan tidigare ekonomiskt pressade lantbruket nu har ökat med drygt 9,5 miljarder på årsbasis.
- Det är bra att regeringen i sin regeringsförklaring pekat på vikten att stärka svensk konkurrenskraft, men de ambitionerna måste nu omsättas i konkreta politiska beslut. Bland annat krävs en uppdaterad skarpare svensk Livsmedelsstrategi, med tydliga siffersatta mål och incitament för att investera i inhemsk produktion av de viktiga insatsmedel vi har förutsättningar att kunna producera i Sverige. Ytterst handlar det om att stärka Sveriges samlade försörjningstrygghet. Den förmåga att producera mat som vi kommer ha i kristider kommer aldrig kunna vara större än den förmåga vi har att producera mat i idag, avslutar Anna Karin Hatt.
------------
Branscherna, sammanfattning
Animalier
- Den uppgång vi såg i kvartal 3 bryts och hamnar på 81, en sänkning med tre enheter.
- Animalieproducenterna är alltjämt mest pessimistiska till konjunkturläget även om synen ser ut att ha stabiliserats på en högre nivå.
- Bedömningen av prisbilden på insatsvaror är mer negativ än föregående kvartal och har sannolikt kopplingar till osäkerheten på flera marknader för bland annat fodermedel som soja och spannmål.
- Äggproducenterna är mest pressade. Bakgrunden är de skenande foderpriserna och äggproducenterna har haft svårt att höja äggpriserna. En tröghet i förhandlingarna mellan packerier och handel till följd av långa avtalsperioder bidrar till den uppkomna situationen.
Förädling & tjänster
- Index för förädling och tjänster sjunker ytterligare två enheter till knappa 95 i kvartal 4.
- Fallet avspeglar den oro som branschen känner inför framtiden. Oron är mest akut bland livsmedelsförädlare som upplever starkt fallande efterfrågan. Det tillsammans med ökade produktionskostnader. Det är svårt att få täckning för de ökade kostnaderna. Likviditeten lider och lönsamheten är dålig. Man befara konkurser framöver.
- Hästföretagen samt entreprenadföretagen oroas av kostnadsökningar och minskad efterfrågan.
Växtodling
- Den positiva konjunkturutvecklingen under året mattas av något under inledningen av kvartal 4 och index backar med närmare 2 enheter till 102.
- Prisbilden för insatsvaror fortsätter att tynga index.
- Växtodlarna ser positivt på prisutvecklingen för nuvarande odlingssäsong även om det dämpas något under kvartal 4.
- Högre avkastningsnivåer och gynnsam prisbild gör att växtodlarna upplever en bättre lönsamhet i förhållande till föregående år. Kostnadsmassan är mer besvärande under innevarande odlingsår. Dyrare och osäkrare insatser i form av diesel, gödning och växtskydd får större genomslag i förkalkylerna för nästkommande skörd och dämpar synen på lönsamhetsutvecklingen något.
Trädgård
- Trädgårdsindex ökar med drygt tre punkter i kvartal 4 men avspeglar ännu en starkt negativ syn på konjunkturen med index 90.
- Många trädgårdsföretag är stora elkonsumenter och ligger i elprisområde 3 eller 4. Besked om elstöd hade vid undersökningstillfället ej ännu nått ut.
- Plantskoleföretagen är den enda produktionsinriktning som har en positiv syn i kvartal 4. De har många kunder inom entreprenad och konjunkturförsvagning förväntas först från nästa år.
Skogen
- Skogsbruket faller med två enheter till 112 och upplever att lönsamheten fortsatt är god. Totalindexet utan skogsbruk landar på 89,4. (Med skogen är totalindex 94,8)
- Bland skogsägarna har tron på fortsatt stigande timmerpriser bytts ut mot förväntningar på fallande timmerpriser medan förväntningarna på stigande massavedspriser är fortsatt höga.
- Skogsägarna upplever lönsamheten som fortsatt god, både på ett års sikt och jämfört med föregående år. Andra mildrande omständigheter är att de ökande kostnaderna för insatsvaror relativt snabbt kunnat kompenseras av ökade avräkningspriser för flertalet produktionsinriktningar. Utbetalningarna av krisstöd har naturligtvis också haft en mildrande effekt för de som mottagit det.
- Timmerpriserna, som steg under kvartal 3, riskerar nu falla till följd av försvagad efterfrågan från byggande. Timmerpriserna, som steg under kvartal 3, riskerar nu falla till följd av försvagad efterfrågan från byggande
Nyckelord
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Bilder
Dokument
Om
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
Debatt: Vill Sverige ha mer mat måste kalkylen gå ihop19.11.2026 06:23:00 CET | Pressmeddelande
Åtta av tio svenskar vill att Sverige prioriterar förmågan att producera mat lika högt som försvaret. Samtidigt visar Grönt näringslivsindex för fjärde kvartalet att lönsamheten och investeringsviljan i lantbruket pressas. LRF varnar, i Altinget, för att utvecklingen riskerar att leda till lägre investeringar, svagare livsmedelsberedskap och i förlängningen högre matpriser.
Christina Nordin är Årets gröna förenklare 202618.11.2026 14:15:39 CET | Pressmeddelande
Enklare regler och en förutsebar tillämpning från myndigheternas sida gör det lättare att driva företag. Christina Nordin, generaldirektör för Livsmedelsverket, tilldelas LRF:s hedersutmärkelse Årets gröna förenklare 2026 för sitt arbete med att lätta företagens regelbörda och stärka förtroendet för myndigheter. Priset delades ut av Hans Majestät Konungen under Gröna Näringslivsdagen på IVA Konferenscenter i Stockholm onsdagen den 18 november.
Ledande röster diskuterar Sveriges motståndskraft på Gröna Näringslivsdagen den 18 november i Stockholm17.11.2026 10:03:06 CET | Pressmeddelande
Hur stärker Sverige sin motståndskraft i en tid av krig, handelskonflikter och geopolitiska spänningar? Den frågan står i centrum när några av landets ledande experter inom historia, säkerhet och internationell politik samlas på scen under den tredje upplagan av Gröna Näringslivsdagen, som arrangeras av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF).
Gröna näringars konjunktur nedåt – investeringar hotas16.11.2026 06:11:00 CET | Pressmeddelande
Konjunkturen i de gröna näringarna vänder nedåt igen. Grönt Näringslivsindex sjunker från 90,8 till 88,8 under fjärde kvartalet och samtliga fem delbranscher ligger nu under den neutrala nivån 100. Pressad lönsamhet, stigande kostnader och stor politisk osäkerhet riskerar nu att bromsa de investeringar som krävs för att Sverige ska kunna öka livsmedelsproduktionen och stärka beredskapen.
Fyra raka förlustår för svenska växtodlingsgårdar13.11.2026 09:18:22 CET | Pressmeddelande
Trots att skörden överstiger femårssnittet med drygt 8 procent räcker den inte för att vända fyra års förluster för spannmålsodlingen. Enligt Jordbruksverket når spannmålsskörden 5,8 miljoner ton, men båda växtodlingsgårdarna i LRF:s nya analys visar förlust under 2026. För gården i mellanbygd landar resultatet på minus 510 000 kronor och för den större gården i slättbygd på minus 125 000 kronor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum

