Stora miljövinster byta ut julpotatisen till eko

– Det gör stor skillnad för miljön att byta till ekologiskt odlad potatis. I vår uträkning ser vi hur stor skillnaden kan bli om man byter ut enbart potatisen vid måltiden på en enda dag, säger Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen har räknat ut hur stor skillnaden blir om en av tio svenskar byter från konventionellt odlad potatis till ekopotatis på julaftonens julbord. Uträkning visar att byte till eko-potatis minskar användningen av:

• Drygt 12 000 liter brukslösning kemiska bekämpningsmedel, som är inte tillåtna i ekologisk odling.

Potatis är en av de grödor som besprutas mest, en konventionell potatisodling sprutas med 8–12 preparat vid 8–10 tillfällen under en säsong. Bekämpningsmedel har negativ inverkan på biologisk mångfald och påverkar odlingslandskapets ekosystem. Ekologiska gårdar har i genomsnitt 30 procent fler arter på sina marker än konventionella.

• Runt 13 000 kilo konstgödsel. Konstgödsel används inte inom ekologisk odling.

Konstgödsel påverkar klimatet negativt både vid tillverkningen och efter spridning, på åkern, genom avgång av lustgas. Minskad användning är därför en viktig del i att minska jordbrukets klimatpåverkan som bidrar till att utveckla mer cirkulära lösningar för näringsförsörjningen. Konstgödsel bidrar också till övergödning om det inte tas upp av grödan utan i stället läcker ut i vattendrag.

Förutom att ett ekologiskt lantbruk påverkar miljön i mindre utsträckning än konventionellt är det också mindre beroende av importvaror som konstgödsel.

– Vi ser att priset på flera ekologiska livsmedel har påverkats mindre av pågående omvärldshändelser än de konventionella alternativen. Ekologiskt lantbruk är mindre beroende av importvaror som konstgödsel och kan därför ge stabilare matpriser, säger Karin Lexén.

FAKTA

Så här har Naturskyddsföreningen räknat:

Den minskade förbrukningen av bekämpningsmedel och konstgödsel är beräknad utifrån genomsnittlig användning i konventionell potatis, baserat på statistik från Jordbruksverket kompletterat med data från produktionsgrenskalkyler. Vi har räknat med en person äter 200 gram potatis. Med hjälp av data på genomsnittlig skörd har den areal som krävs för att producera en viss mängd potatis kunnat bestämmas. I räkneexemplet har effekterna beräknats för hela den areal som skulle behövas i ekologisk odling. Skördarna är ofta något lägre i ekologisk odling än i konventionell, och därför krävs mer areal för att producera samma mängd potatis. På den “extra” arealen som behövs vid ekologisk odling har ett antagande gjorts att den ersätter produktion av konventionell spannmål och de miljöeffekter den medför.

Sverige har drygt tio miljoner invånare, och vi har räknat på att en av tio invånare byter till eko-potatis.

Bekämpningsmedel i ekologisk odling

Inom ekologisk odling används i första hand förebyggande åtgärder för att skydda grödan mot angrepp av sjukdomar och skadeinsekter, och huvuddelen av ekologisk areal besprutas inte alls. I vissa fall används biologisk bekämpning (mikroorganismer eller nyttodjur som är naturliga fiender till skadeinsekter). Inga kemiska bekämpningsmedel mot ogräs är tillåtna i ekologisk odling. Däremot finns ett fåtal ämnen, som exempelvis såpa, som får användas mot skadesjukdomar och insekter.

En åtskillnad brukar göras mellan de kemiska bekämpningsmedel som är tillåtna i ekologisk odling och så kallade naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel. Naturfrämmande ämnen är skapade av oss människor och förekommer inte naturligt i naturen. De medel som är tillåtna i ekologisk odling har alltså ett naturligt ursprung.