Utställning: Samtidigt i stadens utkanter

1.2.2023 14:09:04 CET | Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Skogskyrkogården | Pressmeddelande

Dela

Se hur utkanterna av Stockholm såg ut vid tiden för bygget av Stadshuset.

Hörnet av Sveavägen och Odengatan. Husen ska strax rivas för att ge plats åt Stockholms stadsbibliotek. Foto: Johan Wennermark, 1924.

11 februari–24 september 2023
Stadsmuseet i Stockholm. Fri entré

Här får du i fotografier uppleva en stad som just genomgår en stor förvandling. Stockholm skulle i början av 1900-talet utvecklas från en smutsig industristad till en modern storstad. Men samtidigt var Stockholm fortfarande ganska litet.

Stadens utkanter låg i områden som vi idag ser som innerstad. I utställningen kan du se hur det nya kom att trängas med det gamla. Du får även möjlighet att jämföra platserna som de såg ut då med helt nytagna bilder. Skulle du idag kunna känna igen platserna?

Gratis visningar

Lin Annerbäck, utställningsproducent, visar utställningen:

11 februari 13.00–13.30
11 februari 15.00–15.30.

Kontakter

Göran Berseliuskommunikatör

Ansvar: kontakter med press och media, koordinerar Stadsmuseets externa kommunikation. Redaktör för Stadsmuseets webbplats.

Tel:08-508 316 45goran.berselius@stockholm.se

Bilder

Observatoriekullen, 1924. Observatoriekullen är den sista synliga resten av Stockholmsåsen som en gång gick genom hela staden. Här är hörnet av Sveavägen och Odengatan förevigat före de rivningar som bygget av stadsbiblioteket innebar. På åsen syns Observatoriet och gården vid Sandåsgatan. I gården bedrevs vid tiden för det historiska fotografiet en åkeriverksamhet. I slänten nedanför syns trädgårdsodlingar.

I de låga byggnaderna nedanför kullen bedrevs mängder av olika verksamheter. Bland annat syns reklam för billiga skodon och cigarrer. Numera dominerar stadsbiblioteket platsen. Huvudbyggnaden, som anklagats för att se ut som en hattask på en tårtkartong, är idag byggnadsminnesförklarad och i och med det skyddad av lag mot förvanskning. Foto: Johan Wennermark . — Observatoriekullen, 1924. Observatoriekullen är den sista synliga resten av Stockholmsåsen som en gång gick genom hela staden. Här är hörnet av Sveavägen och Odengatan förevigat före de rivningar som bygget av stadsbiblioteket innebar. På åsen syns Observatoriet och gården vid Sandåsgatan. I gården bedrevs vid tiden för det historiska fotografiet en åkeriverksamhet. I slänten nedanför syns trädgårdsodlingar. I de låga byggnaderna nedanför kullen bedrevs mängder av olika verksamheter. Bland annat syns reklam för billiga skodon och cigarrer. Numera dominerar stadsbiblioteket platsen. Huvudbyggnaden, som anklagats för att se ut som en hattask på en tårtkartong, är idag byggnadsminnesförklarad och i och med det skyddad av lag mot förvanskning. Foto: Johan Wennermark .

Observatoriekullen, 2022. Observatoriekullen är den sista synliga resten av Stockholmsåsen som en gång gick genom hela staden. Här är hörnet av Sveavägen och Odengatan förevigat före de rivningar som bygget av stadsbiblioteket innebar. På åsen syns Observatoriet och gården vid Sandåsgatan. I gården bedrevs vid tiden för det historiska fotografiet en åkeriverksamhet. I slänten nedanför syns trädgårdsodlingar.

I de låga byggnaderna nedanför kullen bedrevs mängder av olika verksamheter. Bland annat syns reklam för billiga skodon och cigarrer. Numera dominerar stadsbiblioteket platsen. Huvudbyggnaden, som anklagats för att se ut som en hattask på en tårtkartong, är idag byggnadsminnesförklarad och i och med det skyddad av lag mot förvanskning. Foto: Johan Stigholt — Observatoriekullen, 2022. Observatoriekullen är den sista synliga resten av Stockholmsåsen som en gång gick genom hela staden. Här är hörnet av Sveavägen och Odengatan förevigat före de rivningar som bygget av stadsbiblioteket innebar. På åsen syns Observatoriet och gården vid Sandåsgatan. I gården bedrevs vid tiden för det historiska fotografiet en åkeriverksamhet. I slänten nedanför syns trädgårdsodlingar. I de låga byggnaderna nedanför kullen bedrevs mängder av olika verksamheter. Bland annat syns reklam för billiga skodon och cigarrer. Numera dominerar stadsbiblioteket platsen. Huvudbyggnaden, som anklagats för att se ut som en hattask på en tårtkartong, är idag byggnadsminnesförklarad och i och med det skyddad av lag mot förvanskning. Foto: Johan Stigholt

Klara sjö, årtal 1910–1915. Klara sjö ligger lugn, kanske har Kasper Salin tagit fotografiet en tidig morgon innan arbetet börjat för dagen. Till höger i bild syns Bolinders verkstäder och bakom dem sticker Serafimerlasarettets tegelbyggnader upp. Serafimerlasarettet, eller Serafen som det ofta kallas, var Sveriges första moderna sjukhus. Det grundades redan på 1700-talet men tegelbyggnaderna som syns på fotografiet är från 1800-talets slut.

Det äldre fotografiet är taget i en brytningstid. På 1920-talet började Bolinders och många andra industrier flytta ut från innerstaden. Många av de gamla fabriksområdena revs. Idag domineras området av bostäder och kontor och i fonden sticker Stadshusets torn upp. Foto: Kasper Salin. — Klara sjö, årtal 1910–1915. Klara sjö ligger lugn, kanske har Kasper Salin tagit fotografiet en tidig morgon innan arbetet börjat för dagen. Till höger i bild syns Bolinders verkstäder och bakom dem sticker Serafimerlasarettets tegelbyggnader upp. Serafimerlasarettet, eller Serafen som det ofta kallas, var Sveriges första moderna sjukhus. Det grundades redan på 1700-talet men tegelbyggnaderna som syns på fotografiet är från 1800-talets slut. Det äldre fotografiet är taget i en brytningstid. På 1920-talet började Bolinders och många andra industrier flytta ut från innerstaden. Många av de gamla fabriksområdena revs. Idag domineras området av bostäder och kontor och i fonden sticker Stadshusets torn upp. Foto: Kasper Salin.

Klara sjö, 2022. Klara sjö ligger lugn, kanske har Kasper Salin tagit fotografiet en tidig morgon innan arbetet börjat för dagen. Till höger i bild syns Bolinders verkstäder och bakom dem sticker Serafimerlasarettets tegelbyggnader upp. Serafimerlasarettet, eller Serafen som det ofta kallas, var Sveriges första moderna sjukhus. Det grundades redan på 1700-talet men tegelbyggnaderna som syns på fotografiet är från 1800-talets slut.

Det äldre fotografiet är taget i en brytningstid. På 1920-talet började Bolinders och många andra industrier flytta ut från innerstaden. Många av de gamla fabriksområdena revs. Idag domineras området av bostäder och kontor och i fonden sticker Stadshusets torn upp. Foto: Johan Stigholt — Klara sjö, 2022. Klara sjö ligger lugn, kanske har Kasper Salin tagit fotografiet en tidig morgon innan arbetet börjat för dagen. Till höger i bild syns Bolinders verkstäder och bakom dem sticker Serafimerlasarettets tegelbyggnader upp. Serafimerlasarettet, eller Serafen som det ofta kallas, var Sveriges första moderna sjukhus. Det grundades redan på 1700-talet men tegelbyggnaderna som syns på fotografiet är från 1800-talets slut. Det äldre fotografiet är taget i en brytningstid. På 1920-talet började Bolinders och många andra industrier flytta ut från innerstaden. Många av de gamla fabriksområdena revs. Idag domineras området av bostäder och kontor och i fonden sticker Stadshusets torn upp. Foto: Johan Stigholt

Värmdögatan/Malmgårdsvägen, årtal 1910–1920. Leriga gator och ensamma gatlyktor är inte ovanliga inslag på fotografier från stadens utkanter under tidigt 1900-tal. Här syns kvarteret längst ner mot Hammarbytorget. Fotografen har stått i korsningen mellan Värmdögatan och Tullgårdsgränd. Idag har Värmdögatan bytt namn till Malmgårdsvägen och Tullgårdsgränd heter Ljusterövägen. Hammarbytorget försvann med tiden helt, Hammarbysjöns strandlinje förflyttades när Danvikskanalen öppnade och marken bebyggdes. Foto: Axel Malmström.

Värmdögatan/Malmgårdsvägen, 2022. Leriga gator och ensamma gatlyktor är inte ovanliga inslag på fotografier från stadens utkanter under tidigt 1900-tal. Här syns kvarteret längst ner mot Hammarbytorget. Fotografen har stått i korsningen mellan Värmdögatan och Tullgårdsgränd. Idag har Värmdögatan bytt namn till Malmgårdsvägen och Tullgårdsgränd heter Ljusterövägen. Hammarbytorget försvann med tiden helt, Hammarbysjöns strandlinje förflyttades när Danvikskanalen öppnade och marken bebyggdes. Foto: Johan Stigholt.

Stockholms gasverk, årtal 1908–1910. Stockholms gasverk i Hjorthagen började byggas våren 1890. Ferdinand Boberg var arkitekt och den första gasklockan stod klar 1893. Gasverket byggdes ut flera gånger under 1900-talet och dominerade länge området där det också fanns andra storskaliga kommunala arbetsplatser, som Värtaverket invigt 1903. Arbetarna vid verken arbetade skift och kommunikationerna till Stockholm var inte de bästa. Arbetarbostäder blev lösningen och Hjorthagen blev den första industriförorten inom Stockholms dåvarande gränser. Den första skolan byggdes 1902 och året efter bodde ca 700 personer i stadsdelen. Okänd fotograf.

Stockholms gasverk, 2022. Stockholms gasverk i Hjorthagen började byggas våren 1890. Ferdinand Boberg var arkitekt och den första gasklockan stod klar 1893. Gasverket byggdes ut flera gånger under 1900-talet och dominerade länge området där det också fanns andra storskaliga kommunala arbetsplatser, som Värtaverket invigt 1903. Arbetarna vid verken arbetade skift och kommunikationerna till Stockholm var inte de bästa. Arbetarbostäder blev lösningen och Hjorthagen blev den första industriförorten inom Stockholms dåvarande gränser. Den första skolan byggdes 1902 och året efter bodde ca 700 personer i stadsdelen. Foto: Johan Stigholt.

Om

Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Skogskyrkogården

https://stadsmuseet.stockholm

Vår uppgift är att öka kunskapen om och intresset för Stockholms historia. Genom att förstå hur staden vuxit fram och hur skiftande livet varit för stockholmare under olika tider får vi bättre möjligheter att förstå dagens stad. Det tror vi är viktigt för alla som bor och lever i Stockholm.

Som en kunskapsinstitution värnar vi om Stockholms gemensamma minne och kulturarv. Vi forskar och dokumenterar, inventerar, publicerar och förmedlar kunskap om vår stad. Vi förvaltar omfattande samlingar som ständigt växer.

Följ Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Skogskyrkogården

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Stadsmuseet, Medeltidsmuseet och Skogskyrkogården

Stadsmuseets och Medeltidsmuseets kalendarieuppgifter 19–25 juni11.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Veckans vandringar, visningar och familjeaktiviteter i Stockholm.

Stadsmuseets och Medeltidsmuseets kalendarieuppgifter 5–11 juni28.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Veckans vandringar, visningar och familjeaktiviteter i Stockholm.

Stadsmuseets och Medeltidsmuseets kalendarieuppgifter 29 maj–4 juni21.5.2026 12:15:45 CEST | Pressmeddelande

Veckans vandringar, visningar och familjeaktiviteter i Stockholm.

Stadsmuseets och Medeltidsmuseets kalendarieuppgifter 22–28 maj15.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Veckans vandringar, visningar, föreläsningar och familjeaktiviteter i Stockholm.

Biljettsläpp för sommarens program juni–augusti11.5.2026 12:55:51 CEST | Pressmeddelande

Tisdag 12 maj 12.00 släpper vi biljetterna till turer på stadens gator och torg, föreläsningar, visningar, orgelkonserter och besök i historiska rum.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum