Forskningsstudier visar: Rätt diagnostik och antibiotika kan förbättra resultat efter ledprotesinfektioner

– Det går det att minska risken för infektion efter proteskirurgi och därmed spara vårdens resurser samtidigt som patienternas livskvalitet ökar. Att identifiera patienter med högre risk för protesinfektion och optimera dem inför proteskirurgi är av största vikt, säger Hannah Eriksson, specialistläkare i ortopedi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.

Ledsmärta i höft och knä kan ha stor påverkan på människors liv och leda till inaktivitet och oförmåga att utöva arbete eller fritidsintressen. I många fall kan en ledprotes bidra till ett liv med mindre smärta och mer aktivitet. I Sverige sätts omkring 35 000 ledproteser in i höft och knä årligen. 

Att infektioner uppstår efter proteskirurgi beror delvis på att man opererar i ett känsligt område som vanligtvis är sterilt och där immunsystemet inte är aktiverat. Infektionen leder till att protesen måste opereras bort och en ny sättas in. Samtidigt påbörjas antibiotikabehandling som ofta pågår under flera månader.

Enligt Hannah Eriksson är den diagnostiska processen en stor utmaning.

– I två studier här på Akademiska har vi utvärderat två diagnostiska metoder för att bekräfta infektion; att mäta alfa-defensin i ledvätska (ett antimikrobiellt protein) och ta vävnadsbiopsier för att se vilken bakterie som orsakar infektionen. Den förstnämnda metoden är effektiv för att bekräfta en ledprotesinfektion. Den andra metoden visade ett tveksamt resultat och bör användas med försiktighet. Ingen tillgänglig diagnostisk metod är idealisk. Här finns utrymme för kontinuerlig utvärdering och förbättring. Det saknas fortfarande ett enkelt screeningtest som kan användas för att utesluta ledprotesinfektion, förklarar hon.

Alla kirurgiska insatser vid behandling av en ledprotesinfektion måste kombineras med antibiotikabehandling, ofta upp till ett halvår. Hannah Eriksson betonar att valet av läkemedel har stor betydelse.

– Vår forskning visar att Linezolid kan användas som ett bra alternativ när infektionen orsakats av stafylokocker med problematiskt resistensmönster. Antibiotikabehandlingen kan också ges längre än vad FASS rekommenderar, och eventuella biverkningar verkar vara övergående. Vi har också sett att infektionen som förorsakats av bakterier resistenta mot Rifampicin har ett sämre behandlingsresultat, berättar Hannah Eriksson.

Nota bene: Hannah Eriksson lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet 2 februari.
Läs hela avhandlingen.

För mer information/intervju, kontakta:
Hannah Eriksson, specialistläkare i ortopedi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet;
018-617 40 37
hannah.eriksson@regionuppsala.se

Stergios Lazarinis, överläkare inom ortopedi och handkirurgi, Akademiska sjukhuset (handledare);
018-611 70 83
stergios.lazarinis@akademiska.se