Forskningsstudier visar: Rätt diagnostik och antibiotika kan förbättra resultat efter ledprotesinfektioner
9.2.2023 08:15:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Det går det att minska risken för infektion efter proteskirurgi och därmed spara vårdens resurser samtidigt som patienternas livskvalitet ökar. Att identifiera patienter med högre risk för protesinfektion och optimera dem inför proteskirurgi är av största vikt, säger Hannah Eriksson, specialistläkare i ortopedi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Ledsmärta i höft och knä kan ha stor påverkan på människors liv och leda till inaktivitet och oförmåga att utöva arbete eller fritidsintressen. I många fall kan en ledprotes bidra till ett liv med mindre smärta och mer aktivitet. I Sverige sätts omkring 35 000 ledproteser in i höft och knä årligen.
Att infektioner uppstår efter proteskirurgi beror delvis på att man opererar i ett känsligt område som vanligtvis är sterilt och där immunsystemet inte är aktiverat. Infektionen leder till att protesen måste opereras bort och en ny sättas in. Samtidigt påbörjas antibiotikabehandling som ofta pågår under flera månader.
Enligt Hannah Eriksson är den diagnostiska processen en stor utmaning.
– I två studier här på Akademiska har vi utvärderat två diagnostiska metoder för att bekräfta infektion; att mäta alfa-defensin i ledvätska (ett antimikrobiellt protein) och ta vävnadsbiopsier för att se vilken bakterie som orsakar infektionen. Den förstnämnda metoden är effektiv för att bekräfta en ledprotesinfektion. Den andra metoden visade ett tveksamt resultat och bör användas med försiktighet. Ingen tillgänglig diagnostisk metod är idealisk. Här finns utrymme för kontinuerlig utvärdering och förbättring. Det saknas fortfarande ett enkelt screeningtest som kan användas för att utesluta ledprotesinfektion, förklarar hon.
Alla kirurgiska insatser vid behandling av en ledprotesinfektion måste kombineras med antibiotikabehandling, ofta upp till ett halvår. Hannah Eriksson betonar att valet av läkemedel har stor betydelse.
– Vår forskning visar att Linezolid kan användas som ett bra alternativ när infektionen orsakats av stafylokocker med problematiskt resistensmönster. Antibiotikabehandlingen kan också ges längre än vad FASS rekommenderar, och eventuella biverkningar verkar vara övergående. Vi har också sett att infektionen som förorsakats av bakterier resistenta mot Rifampicin har ett sämre behandlingsresultat, berättar Hannah Eriksson.
Nota bene: Hannah Eriksson lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet 2 februari.
Läs hela avhandlingen.
För mer information/intervju, kontakta:
Hannah Eriksson, specialistläkare i ortopedi på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet;
018-617 40 37
hannah.eriksson@regionuppsala.se
Stergios Lazarinis, överläkare inom ortopedi och handkirurgi, Akademiska sjukhuset (handledare);
018-611 70 83
stergios.lazarinis@akademiska.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!9.11.2026 08:19:11 CET | Pressmeddelande
Kung Bore har kopplat greppet om landet. Med halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
Ukraina får stöd i uppbyggnaden av ett läkemedelsverk20.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet och Läkemedelsverket stöttar ukrainska myndigheter i att bygga upp ett läkemedelsverk i Ukraina. Den 22 oktober besöker en stor ukrainsk delegation beredningsenheten på Akademiska sjukhuset för att se hur tillverkning och beredning av läkemedel bedrivs praktiskt i sjukhusmiljö.
Luftstrupskirurgi - nytt ansvar för Akademiska inom nationell högspecialiserad vård14.10.2026 13:24:47 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom luftstrupskirurgi (trakealkirurgi) på vuxna. Det handlar om komplexa operationer som bland annat görs på patienter med tumör, ärrbildning eller förträngning av luftstrupen som påverkar andningen. Beslutet fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård 14 oktober och innebär att Akademiska nu har 25 NHV-tillstånd.
Nationell AI-satsning för sjukvården29.9.2026 12:13:38 CEST | Nyheter
Genom Swedish University Hospital Alliance (SUHA) har Sveriges alla universitetssjukhus beviljats så kallade ESF-medel för att tillsammans skapa ”Health AI Academy Sverige”. Satsningen är nationell och syftet är att bygga upp ett gemensamt utbildningsprogram inom AI för svensk hälso- och sjukvård.
Akademiska utsett till Årets strokeenhet för tredje gången24.9.2026 09:32:37 CEST | Pressmeddelande
Teamarbete och systematiskt kvalitetsarbete ligger bakom framgångsrik strokevård på Akademiska sjukhuset. För tredje gången tilldelas sjukhuset priset Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. Akademiska är därmed det enda universitetssjukhuset i Sverige som upprepade gånger belönas för sin höga kvalitet. Liksom tidigare baseras resultatet på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård, och utöver Akademiska fick i år även Alingsås sjukhus priset.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
