Högskolan i Halmstad

Sugardejting: frigörelse eller förtryck?

Dela
På onsdag, den 8 mars är det internationella kvinnodagen. En aktuell fråga i debatten om kvinnors frigörelse är sugardejting. Är det ett smart sätt att träffa en partner eller ett sätt att känna sig extra värdefull i en relation? Eller är det en form av prostitution? Åsikterna kring fenomenet – att betala en partner för att ingå en relation – går isär. Evelina Johansson Wilén, genusvetare och biträdande universitetslektor på Högskolan i Halmstad, undersöker männens och kvinnornas egna upplevelser av situationen.
Bild: iStock
Bild: iStock

Sugardejting är en form av förhållande där den ena personen – ”sugarbaben” eller ”boytoyen” – får förmåner från den andra personen – ”sugardaddyn” eller ”sugarmaman” – i utbyte mot sällskap, sex eller andra tjänster. Förmånerna kan till exempel vara pengar, gåvor, resor eller shopping. Sugardejting kritiseras ofta på grund av den maktobalans som relationen innebär. I forskningsprojektet ”Mellan relation och prostitution: Sugardejting och omförhandlingen av gränsen mellan ekonomi och intimitet”, som bedrivs vid Örebro universitet och som Evelina Johansson Wilén vid Högskolan i Halmstad har arbetat inom, studeras hur personer som är inblandade i sugardejting tolkar och upplever sin situation:

– Projektet undersöker hur de inblandade själva tolkar sin situation, och hur det är kopplat till allmänna tendenser i samhället och på dejtingmarknaden, berättar Evelina Johansson Wilén.

Vems erfarenhet väger tyngst?

I projektet undersökte forskarna svenska sugardaddies och sugarbabes erfarenheter av sugardejting.

– För mig är frågan om erfarenhet central för att studera sugardejting. Vem ska vi lyssna på när erfarenheterna skiljer sig åt, och vems erfarenhet väger tyngst? Det finns en strid om vems erfarenhet som räknas och om hur vi ska väga olika erfarenheter mot varandra när vi försöker förstå ett fenomen, förklarar Evelina Johansson Wilén, som också menar att vi påverkas mycket av den rådande samhällsdiskussionen. Här är samhällets syn på offerskap som någonting negativt avgörande:

– Det är viktigt för många av deltagarna i studien att inte framstå som offer. Det är också därför som de så tydligt markerar sin egen agens, det vill säga sin egen förmåga att göra val och själva kontrollera sin situation.

I många fall är ändå gränsen mellan sugardejting och prostitution hårfin, och ofta handlar det som kallas för sugardejting om försäljning av sexuella tjänster.

– Prostitution bygger på ett samhälle där kvinnor har mindre makt och mindre ekonomiska tillgångar än män och därför behöver sälja sex. Det är inte en slump att det oftast är kvinnor som säljer sitt umgänge och män som köper det, säger Evelina Johansson Wilén.

Sugardejting inkörsport till prostitution

Evelina Johansson Wilén menar att sugardejting kan ses som en inkörsport till prostitution. Trots det är många av de kvinnor som har intervjuats i studien tydliga med att de inte är prostituerade. Det talas om att skapa en relation som gagnar båda parter, och kvinnorna betonar att de själva väljer vem de träffar och att de bara gör det som de själva vill. Också männen är noga med att det inte handlar om prostitution.

– En del av männen säger att de har köpt sex av prostituerade kvinnor tidigare, och att det inte har känts bra. Det finns en dröm om ömsesidighet, och då lockar sugardejting eftersom det inte känns som om kvinnorna är offer på samma sätt som vid prostitution, berättar Evelina Johansson Wilén och fortsätter:

– Männen när ofta en förhoppning om att kvinnorna tycker om det som händer på träffarna. De pratar mycket om att kvinnorna har valt att umgås med dem och om att de aldrig tvingar kvinnorna till någonting. Ofta hoppas de på att arrangemanget till slut ska leda till kärlek.

Samtidigt som deltagarna i studien gärna betonar ömsesidighet och frivillighet, är de väl medvetna om att det inte är ett vanligt förhållande.

– Männen har olika strategier för att den ekonomiska aspekten inte ska bli så tydlig. Det kan till exempel handla om att betala via autogiro i stället för kontant på plats. De talar också mycket om hur viktigt det är för dem att kvinnorna njuter när de har sex. De intalar sig att det som de gör är radikalt annorlunda jämfört med prostitution, fast det ju i många fall inte alls är det, säger Evelina Johansson Wilén.

En utveckling av sexindustrin och dejtingmarknaden

Bakom fenomenet sugardejting ligger en utveckling av den mer traditionella sex- och intimitetsindustrin. Det måste också förstås i relation till dagens dejtingmarknad, enligt Evelina Johansson Wilén:

– Prostitution går alltmer mot en strävan efter vad vi kan kalla idén om ”the girlfriend experience” – att sex med en prostituerad ska kännas som att ha sex med en flickvän. På många av de sajter som förmedlar sugardejting är det uppenbart att det som förmedlas i själva verket ofta är prostitution, men det finns också arrangemang där en man betalar för att en kvinna ska följa med och äta middag eller fika utan att sex är inblandat. På det sättet befinner sig sugardejting i en gränstrakt.

Många av de deltagande kvinnorna beskriver också en trötthet kring den traditionella dejtingmarknadens oförutsägbarhet. I och med den alltmer digitaliserade dejtingmarknaden har sugardejting kanske blivit något mindre kontroversiellt, menar Evelina Johansson Wilén:

– En del av kvinnorna menar att de, om de nu ändå ska ingå i ett heterosexuellt förhållande med allt vad det innebär av emotionellt arbete, lika väl kan få betalt för det. Många verkar också uppskatta det förutsägbara i ett sugardejtingförhållande. Har du ett kontrakt där det tydligt specificeras vad som förväntas av båda parter vet du också vad du kan förvänta dig.

Det kan också vara det rakt motsatta som lockar:

– Många av kvinnorna uttrycker att det är spännande att vara sugarbabe. Dessutom är det vanligt att kvinnorna upplever att de själva får ett värde genom att männen är beredda att betala för deras umgänge. Genom den ekonomiska aspekten upplever de att de får ett erkännande och en bekräftelse av sitt eget värde, avslutar Evelina Johansson Wilén.

Om studien

I forskningsstudien undersöks så kallade ”sugardaddies” och ”sugarbabes” egna upplevelser och hur de tolkar sin situation, och kopplar samman detta med det rådande samhällsklimatet och dominanta tankar och värderingar kring erfarenhet, frigörelse och feminism.

Projektledare

Lena Gunnarsson (docent i genusvetenskap, Örebro universitet)

Övriga forskare

  • Sofia Strid, docent i genusvetenskap och universitetslektor i sociologi, Göteborgs universitet
  • Evelina Johansson Wilén, filsosofie doktor i genusvetenskap och biträdande universitetslektor, Högskolan i Halmstad
  • Amund Hoffart, postdoktor i genusvetenskap vid Oslo universitet 
  • Alessandro Rotter Johansson, projektassistent och master i genusvetenskap, Örebro universitet

Finansiär

FORTE

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Bild: iStock
Bild: iStock
Ladda ned bild

Om

Högskolan i Halmstad
Högskolan i Halmstad
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad

035-16 71 00https://www.hh.se/

Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.

Följ Högskolan i Halmstad

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad

Högskolan i Halmstad leder vägen mot tillämpning av AI i vården27.3.2024 11:31:01 CET | Pressmeddelande

Högskolan i Halmstad är en av de drivande krafterna bakom forskning om artificiell intelligens (AI) i vården. Det blir tydligt när AI Sweden publicerar sin nya AI-strategi. Lärosätets forskning om implementering av AI inom hälso- och sjukvården kan bli vägledande för utvecklingen av AI i Sverige. – De senaste åren har Högskolan i Halmstad tagit en ledande roll inom det här området, säger Jens Nygren, professor och fokusområdesledare för Hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye