Nu inleds en internationell studie om individuell bröstcancerscreening
14.3.2023 11:00:00 CET | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

BRIGHT-studien syftar till att testa kanaler för och organisation av precisionscreening av bröstcancer inom hälsovårdssystemet i europeiska länder, baserat på genetiska risker. I studien ska man analysera kvinnors ärftliga anlag för bröstcancer och ge individuella, medicinska rekommendationer och möjligheter för förebyggande och tidig upptäckt av bröstcancer.
Målgruppen är kvinnor mellan 30 och 49 år som inte har någon historia av maligna tumörer och som inte tidigare har testats för genetiska anlag för bröstcancer med polygen riskanalys, ett genetiskt test där man analyserar flera gener som ligger spridda över kromosomerna men som alla påverkar samma egenskap. I Sverige kan totalt 800 kvinnor delta i studien. Både deltagandet i studien och tillhörande vårdtjänster är gratis.
I Sverige är bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. För att upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt och minska dödligheten i bröstcancer genomförs mammografisk screening för kvinnor i åldern 40–74 år. Bröstcancer som upptäcks tidigt kan behandlas.
– Tyvärr förekommer bröstcancer även hos yngre kvinnor, men det är inte ändamålsenligt att screena alla på samma sätt. Bröstcancer beror delvis på ärftliga faktorer, så utgångspunkten måste vara kvinnans individuella genetiska risk för bröstcancer. För detta används genetiska tester med vilka vi hittar kvinnor med förhöjd risk, så att de kan komma till undersökning i tid, förklarar Andreas Karakatsanis, överläkare inom kirurgi på Akademiska sjukhuset
Kvinnorna som deltar i studien testas med ett nytt gentest, AnteBC, utvecklat av det estniska medicinska laboratoriet Antegenes, för att bedöma deras polygena predisposition för bröstcancer. För testet tas ett enkelt och smärtfritt prov från munnen med en bomullspinne, från vilket DNA kan lösas ut.
Med AnteBC-testet bedöms kvinnans personliga genetiska anlag för bröstcancer. Utifrån det ges rekommendationer för i vilken ålder och hur hon ska börjar delta i mammografiscreening. Om resultaten indikerar en ökad risk, alltså behov av screening, utfärdas en digital remiss och kvinnan kan delta i screening för tidig upptäckt av bröstcancer vid lämplig vårdinrättning. Dessutom specificeras behovet av mer ingående genetisk undersökning av medicinska genetiker. Alla tester och medicinska åtgärder som används i BRIGHT-studien är godkända hälsovårdstjänster i Sverige och EU.
– BRIGHT-studien är ett viktigt projekt som kan bidra till att tillämpa individanpassad medicin inom vården i Sverige, sprida kunskap till andra delar av Europa samt omedelbart testa metoderna i vården. Vi bjuder aktivt in kvinnor att delta i studien. Genom sitt deltagande bidrar de till att individanpassad medicin tas i bruk i större utsträckning både i Sverige och på andra håll i Europa”, säger Neeme Tõnisson, läkare och professor i medicinsk genetik vid universitetet i Tartu och projektets forskningsledare.
Liknande studier genomförs i samarbete med partners också i Estland och Portugal. Studien stöds av EU-kommissionen genom organisationen EIT Health.
Hur deltar man i studien?
Det går att komma med i studien via denna länk.
Läs mer på BRIGHT-projektets webbplats.
För mer information, kontakta:
Inna Feldman, projektledare, Region Uppsala;
inna.feldman@regionuppsala.se
Andreas Karaktsanis, överläkare i kirurgi, Akademiska sjukhuset; andreas.karakatsanis@akademiska.se
Helena Lundgren, forskningssjuksköterska, Akademiska sjukhuset; helena.b.lundgren@akademiska.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
