21 reformer för industrins gröna omställning

Innovations- och kemiindustrin släpper ut ca 5,3 miljoner ton koldioxid, en tredjedel av industrins totala utsläpp. Företagens produktion ligger först i värdekedjan. De producerar insatsvaror som är nödvändiga i den övriga industrin. Utan innovativ kemi skulle solcellerna på taket, de återvinningsbara bilbatterierna och teknikerna som krävs för att bygga energieffektivt fortfarande vara skisser på ritbordet.

– Kemiindustrin sitter på nycklarna till ett hållbart samhälle, men utvecklingstakten styrs av de förutsättningar företagen får. Vi ser stora luckor i regeringens klimatpolitik som kan täppas till med enkla medel, reformer som inte belastar skattebetalarna, säger Jonas Hagelqvist, VD på IKEM.

Det gröna teknikskiftet ställer höga krav på svensk industri. Sveriges roll som ledande industrination är beroende av god tillgång på fossilfri el till konkurrenskraftiga priser, en moderniserad miljöbalk som möjliggör snabba, enkla och rättssäkra tillståndsprocesser samt kvalificerad arbetskraft för industriföretagen att rekrytera. Utöver dessa behov riskerar framtidens kemiindustri en brist på kolatomer.

– Beroendet av fossila kolkällor måste minska, men samtidigt beräknas efterfrågan på kolatomer fördubblas under de närmsta 25 åren. Kolcirkeln måste slutas så att industrin kan återanvända kolatomerna, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM, och hedersdoktor vid Lunds universitetet, bland annat för sitt arbete med industrins gröna omställning.

– Vi måste sluta elda upp avfallet i samhället, det är industrins råvaror. Dessutom måste infångning (CCS) av de fossila kolatomerna likställas med de biobaserade. Klimatet gör ingen skillnad på koldioxidens ursprung och industrin står inför enorma kolbehov. Politiken måste möjliggöra övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi för såväl atomer som varor, säger Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM.

Reformagendan Kemi är lösningen finns bifogad som relaterat material.