Kvinnor och barn med skyddade personuppgifter möter stora svårigheter

– Den som har blivit utsatt för våld och måste leva med skyddade personuppgifter behöver få ett samordnat och långsiktigt stöd. En del kvinnor har svårt att ens få tag på information om vart de ska vända sig med olika frågor, säger Sophie Nilsson, utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

En rapport som Jämställdhetsmyndigheten presenterar i dag visar att det sker en positiv utveckling hos många myndigheter, men att de behöver öka sin förståelse för hur det är att leva med skyddade personuppgifter och vilka konsekvenser det kan få om personuppgifterna röjs. Kvinnor som lever med skyddade personuppgifter på grund av våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck tycks ha sämre hälsa jämfört med personer med andra skyddsskäl.

– Vi lämnar förslag på en långsiktig plan för att utveckla stödet för kvinnor och barn i denna situation. Ekonomi, skola, boende och arbete är särskilt viktiga områden där de i dag möter stora hinder. Stöd och information behöver anpassas till särskilt utsatta grupper. Det handlar till exempel om personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättning, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Livssituationen kan också bli svårare när domstolar beslutar att barnen ska ha umgänge med en våldsutövande pappa.

– Umgänget riskerar ofta skyddet för barnen och deras mammor. Här behöver barnens rättigheter stärkas och tillvaratas. Att tvingas till kontakt med en våldsutövande förälder, eller ibland två våldsutövande föräldrar, kan få mycket negativa konsekvenser för barnets psykiska hälsa, säger Sophie Nilsson.

Fakta: Skyddade personuppgifter

I Sverige lever cirka 15 000 kvinnor och 10 000 män med sekretessmarkering eller skyddad folkbokföring. Enligt en enkät som Skatteverket genomförde under 2022 hade 62 procent av de svarande kvinnorna skyddade personuppgifter på grund av våld i nära relation och/eller hedersrelaterat hot och våld. Männen svarade i större utsträckning att de har skyddade personuppgifter på grund av hot och våld i arbetet och/eller hot från kriminella miljöer.

Jämställdhetsmyndigheten har på uppdrag av regeringen undersökt livssituationen för våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn. Resultatet av uppdraget och Skatteverkets enkät visar entydigt att våldsutsatta kvinnor och barn med skyddade personuppgifter möter en rad praktiska svårigheter, exempelvis att de tvingas byta arbete eller i kontakten med olika samhällstjänster.

Jämställdhetsmyndighetens uppdrag har också gått ut på att kartlägga hur myndigheter och andra aktörer hanterar skyddade personuppgifter. Bland annat har rutiner, riktlinjer, information, stödmaterial och utbildningar för personal blivit bättre de senaste åren.