Fler unga vill engagera sig – om de får frågan

Riksidrottsförbundet och Ungdomsbarometern har under många år arbetat tillsammans för att kartlägga ungas värderingar, attityder och beteendemönster kopplat till tränings- och motionsvanor. I rapporten från 2022 riktas strålkastarljuset för första gången mot ungas ideella arbete och engagemang. Den visat att fler än de som har fått frågan har ett intresse för att hjälpa till inom föreningslivet.

– Idrottsrörelsen är generellt väldigt bra på att engagera unga ideellt. Samtidigt visar rapporten att det finns unga i våra föreningar som vill engagera sig men som ännu inte fått möjlighet. Många som är aktiva i en idrottsförening har alltså fått frågan, men det finns också de som vill engagera sig men som inte blivit tillfrågade. Kanske kan en så enkel sak som att bli bättre på att fråga både göra att fler unga blir kvar i idrottsrörelsen och att vi får fler ideella krafter till verksamheten, säger Malin Träff på Riksidrottsförbundet.

Rapporten visat att drygt 7 av 10 unga som tränar i en idrottsförening någon gång har blivit tillfrågade om att engagera sig. Samtidigt svarar 1 av 5 av de som inte har fått frågan att de är intresserade av att hjälpa till.

– Först och främst behöver vi bli bättre på att fånga upp intresset och ställa frågan, men vi behöver också fundera på hur vi ställer den. Engagemang idag kan se ut på många olika sätt och vi behöver både tänka nytt och ta hänsyn till den stress och känsla av tidsbrist som allt fler unga lever med. Uppdraget ska kännas roligt och gärna pågå under en begränsad tid, säger Malin Träff.

Hälso- och träningsintresset är fortsatt rekordhögt bland unga och det är de som tränar mest som oftast får frågan om att engagera sig i sin förening. Ungdomsbarometern visar att tjejer får frågan om att hjälpa till något oftare än killar. Flest frågor får tjejer mellan 15–19 år som tränar ofta. Killar mellan 20–24 år får frågan mest sällan. Det finns också en skillnad i de uppdrag tjejer och killar tar eller får.

– Tränare och ledare är det vanligaste uppdraget, oavsett kön. Vi ser samtidigt att en trend är att killar oftare har exempelvis domaruppdrag och att tjejer tenderar engageras som funktionärer eller genom att stå i kiosken. Här behöver vi vara uppmärksamma så att kön inte avgör ungas förutsättningar att leda inom idrotten. Om vi jämför med hur det ser ut bland vuxna så är det tydligt ojämnställd i ledaruppdragen där pappor tenderar att bli tränare och mammor ”lagföräldrar”, avslutar Malin Träff.

Här hittar du rapporten från Ungdomsbarometern (länk)

För mer information kontakta 

Anna Setzman
Kommunikations- och presschef, Riksidrottsförbundet 
070-564 52 16