Akademiska sjukhuset

Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer

Dela
Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen med den minimalinvasiva metoden är att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation, men också att man kan utföra mer komplexa operationer än med laparaskopi/titthålsteknik. Även ablation vinner terräng som metod vid levertumörer och jämställs numera med operation med öppen kirurgi, titthålskirurgi eller robotassisterad kirurgi.
Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen är bland annat att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation. Foto: Akademiska sjukhuset
Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen är bland annat att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation. Foto: Akademiska sjukhuset

– Det finns stora fördelar med robotassisterad kirurgi. Patienterna kommer snabbare i rörelse, får mindre sår och smärta efter operationen. Snabbare återhämtning ger ökat välmående efter operation och mindre vävnadstrauma leder till färre kirurgiska komplikationer, säger Jozef Urdzik, sektionschef för lever-pankreaskirurgi vid Akademiska sjukhuset.

Han lyfter även fram fördelar för vårdpersonalen med robotassisterad kirurgi, framförallt minskad arbetsbelastning eftersom smärtlindringen efter operation blir enklare, behovet av kontroller minskar samt att patienten återhämtar sig snabbare och får färre komplikationer som måste behandlas.

Robotkirurgi används på Akademiska sjukhuset sedan 2014. Först ut var canceroperationer inom urologi, gynekologi och tjock- och ändtarm. Den minimalinvasiva tekniken innebär att operationen görs av en robot som en kirurg styr med händer och fötter via en konsol. Roboten har titthålsinstrument som förs in genom små snitt i huden. Genom ett av titthål förs en kamera in som filmar operationen inifrån.

– Robotkirurgi gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision än traditionell titthålskirurgi. Detta i kombination med högre rörelsefrihet i instrumenten jämfört med öppen kirurgisk teknik gör ingreppen säkrare. Med minskad blödning i anslutning till operationen är det möjligt att utföra mer komplexa operationer som tidigare som standard opererades i öppen kirurgi eller med traditionell titthålskirurgi av några enstaka laparoskopicentra i världen efter lång träning, framhåller Jozef Urdzik.

Ablation vinner terräng som behandling vid levertumörer

En annan viktig förändring är att termisk mikrovågorsablation av levertumörer numera jämställs med operation med öppen kirurgi, laparoskopi eller robotassisterad kirurgi. Ablation innebär att man använder värme (en temperatur över 60 grader) för att skada/lösa upp proteiner och orsaka celldöd.

– Tidigare använde vi oftast ablation som förstahandsmetod för lämpliga patienter med levercellscancer. Idag ses ablation som lika effektiv som kirurgi mot metastaser. Patienter med mindre, enstaka tumörer, som tidigare opererades med laparoskopi behandlas nu med ablation. Omvänt; patienter som inte kan genomgå ablation, oftast med större tumörer eller tumörer som ligger på ”fel”/svårt åtkomligt ställe, opereras nu med robotassisterad kirurgi i stället för öppen kirurgi, förklarar Jozef Urdzik.

Han berättar att allt fler sådana behandlingar utförs i datortomografi (skiktröntgen) på röntgenavdelning. Patienter får endast ett instickställe på buken. De observeras på avdelningen över natten eller sover på patienthotell. Sedan årsskiftet har man inom kirurgen, i samarbete med röntgen och anestesi, ökat kapacitet för denna typ av behandling.

Även när det gäller vård och smärtlindring efter operation sker stora förändringar. För patienter som opererats för levertumör i öppen kirurgi startade kirurgkliniken för några veckor sedan ”Enhanced Recovery Protokol” som innebär förändrade vårdrutiner. Bland annat har smärtlindringen tiden närmast efter operation ändrats från epiduralbedövning till en kombination av spinalanestesi (en dos av läkemedel som ges in i spinalrummet i ryggraden) och TAP-blockad, en form av smärtlindring som innebär att nervgrenar till operationssnittet blockeras.

– Vår bild är att flertalet patienter har mindre smärta efter operation. De kommer i rörelse mycket tidigare och kan snabbare starta med vanlig mat och därmed ett vanligt liv. Att patienterna är mer självständiga innebär samtidigt att vårdtyngden minskar. Mot slutet av våren kommer vi att starta liknande program också för patienter opererats för tumör i bukspottkörteln, avrundar han.

För mer information/intervju, kontakta:
Jozef Urdzik, sektionschef för lever- och pankreaskirurgi, Akademiska sjukhuset;
0768329215 eller 0186113097
jozef.urdzik@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen är bland annat att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation. Foto: Akademiska sjukhuset
Sedan ett år opereras allt fler patienter med lever- och bukspottkörtelcancer med robotassisterad kirurgi vid Akademiska sjukhuset. Fördelen är bland annat att patienterna återhämtar sig snabbare och mår bättre efter operation. Foto: Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye