Robotkirurgi ger snabbare återhämtning vid lever- och bukspottkörtelcancer
17.4.2023 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

– Det finns stora fördelar med robotassisterad kirurgi. Patienterna kommer snabbare i rörelse, får mindre sår och smärta efter operationen. Snabbare återhämtning ger ökat välmående efter operation och mindre vävnadstrauma leder till färre kirurgiska komplikationer, säger Jozef Urdzik, sektionschef för lever-pankreaskirurgi vid Akademiska sjukhuset.
Han lyfter även fram fördelar för vårdpersonalen med robotassisterad kirurgi, framförallt minskad arbetsbelastning eftersom smärtlindringen efter operation blir enklare, behovet av kontroller minskar samt att patienten återhämtar sig snabbare och får färre komplikationer som måste behandlas.
Robotkirurgi används på Akademiska sjukhuset sedan 2014. Först ut var canceroperationer inom urologi, gynekologi och tjock- och ändtarm. Den minimalinvasiva tekniken innebär att operationen görs av en robot som en kirurg styr med händer och fötter via en konsol. Roboten har titthålsinstrument som förs in genom små snitt i huden. Genom ett av titthål förs en kamera in som filmar operationen inifrån.
– Robotkirurgi gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision än traditionell titthålskirurgi. Detta i kombination med högre rörelsefrihet i instrumenten jämfört med öppen kirurgisk teknik gör ingreppen säkrare. Med minskad blödning i anslutning till operationen är det möjligt att utföra mer komplexa operationer som tidigare som standard opererades i öppen kirurgi eller med traditionell titthålskirurgi av några enstaka laparoskopicentra i världen efter lång träning, framhåller Jozef Urdzik.
Ablation vinner terräng som behandling vid levertumörer
En annan viktig förändring är att termisk mikrovågorsablation av levertumörer numera jämställs med operation med öppen kirurgi, laparoskopi eller robotassisterad kirurgi. Ablation innebär att man använder värme (en temperatur över 60 grader) för att skada/lösa upp proteiner och orsaka celldöd.
– Tidigare använde vi oftast ablation som förstahandsmetod för lämpliga patienter med levercellscancer. Idag ses ablation som lika effektiv som kirurgi mot metastaser. Patienter med mindre, enstaka tumörer, som tidigare opererades med laparoskopi behandlas nu med ablation. Omvänt; patienter som inte kan genomgå ablation, oftast med större tumörer eller tumörer som ligger på ”fel”/svårt åtkomligt ställe, opereras nu med robotassisterad kirurgi i stället för öppen kirurgi, förklarar Jozef Urdzik.
Han berättar att allt fler sådana behandlingar utförs i datortomografi (skiktröntgen) på röntgenavdelning. Patienter får endast ett instickställe på buken. De observeras på avdelningen över natten eller sover på patienthotell. Sedan årsskiftet har man inom kirurgen, i samarbete med röntgen och anestesi, ökat kapacitet för denna typ av behandling.
Även när det gäller vård och smärtlindring efter operation sker stora förändringar. För patienter som opererats för levertumör i öppen kirurgi startade kirurgkliniken för några veckor sedan ”Enhanced Recovery Protokol” som innebär förändrade vårdrutiner. Bland annat har smärtlindringen tiden närmast efter operation ändrats från epiduralbedövning till en kombination av spinalanestesi (en dos av läkemedel som ges in i spinalrummet i ryggraden) och TAP-blockad, en form av smärtlindring som innebär att nervgrenar till operationssnittet blockeras.
– Vår bild är att flertalet patienter har mindre smärta efter operation. De kommer i rörelse mycket tidigare och kan snabbare starta med vanlig mat och därmed ett vanligt liv. Att patienterna är mer självständiga innebär samtidigt att vårdtyngden minskar. Mot slutet av våren kommer vi att starta liknande program också för patienter opererats för tumör i bukspottkörteln, avrundar han.
För mer information/intervju, kontakta:
Jozef Urdzik, sektionschef för lever- och pankreaskirurgi, Akademiska sjukhuset;
0768329215 eller 0186113097
jozef.urdzik@akademiska.se
Nyckelord
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes11.7.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Barns upplevelser av intensivvård belyser brister i barncentrerad vård25.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
En ny studie på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att barn som vårdats på barnintensivvårdsavdelning och samtidigt upplevt delirium utgör en särskilt utsatt grupp. De riskerar att genomgå traumatiska upplevelser som kan få negativa konsekvenser efter utskrivning. Forskarna efterlyser förbättringar i den barncentrerade vården.
Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
