Vilda björnar bidrar till att lösa gåtan bakom blodproppar
Projektet med brunbjörnar är unikt. Det startade för 13 år sedan och forskargruppen har årligen tagit prover på olika björnar. Det hade tidigare aldrig gjorts forskning på vilda björnar och det faktum att de går i ide under sex månader. Det finns mycket att hämta från naturen kring kunskaper om människans biologi.
Resultaten som nyligen framkommit visar att ett blodplättsprotein som heter HSP47 minskar så mycket som 55 gånger när människa eller djur är stilla under en längre tid.
– Vår upptäckt att proteinet HSP47 reduceras dramatiskt kan leda till nya mediciner för att hjälpa de patienter som riskerar att drabbas av blodpropp, hjärtinfarkt och stroke, säger Ole Fröbert, professor och överläkare inom verksamhetsområde hjärt- lungmedicin och klinisk fysiologi vid Universitetssjukhuset Örebro.
Han poängterar att det var tack vare björnen som proteinets roll i proppbildning upptäcktes. Förhoppningen är att de nya kunskaperna bidrar till att läkemedelsföretagen vill ta fram nya läkemedel.
Proteinet HSP47 skyddar när björnen sover
– Våra fynd visar att proteinet HSP47 måste ha varit en evolutionär fördel hos både människor och djur. HSP47 finns i blodplättar, de klibbiga blodkroppar som utlöser en blodpropp. Vanligtvis är koagulering ett viktigt svar på en skada, för att förhindra blodförlust. Proteinet är en av de nödvändiga ingredienserna för att göra det möjligt för blodplättar att göra sitt jobb, säger han.
Forskarna hittade HSP47 i blodplättarna hos björnar, möss och människor. Låga nivåer av HSP47 verkar kunna skydda mot proppbildning oavsett art. Det finns fortfarande en del frågetecken kvar. En är att de inte vet varför HSP47 håller sig på en hög nivå när kroppen är i rörelse.
– Det skulle kunna vara så att de mekaniska krafterna som är involverade i rörelser faktiskt har en inverkan på genuttrycket, vilket dramatiskt ökar mängden HSP47 i blodplättarna.
Forskarna gjorde olika tester och tog bland annat blodprover från björnar både när de gått i ide och på sommaren. De jämförde också personer som var förlamade eller sängbundna med de som kan röra sig och gå.
– Det visade att frånvaron av rörelse var förknippad med att ha mycket mindre HSP47. Befintliga blodförtunnande läkemedel är förknippade med risk för blödning, som kan vara allvarlig. Men björnar får inte blödningar i idet och därför tror vi att våra fynd kan leda till utveckling av helt nya läkemedel med färre biverkningar, avslutar han.
Nyckelord
Kontakter
Ole FröbertProfessor, överläkareVerksamhetsområde hjärt- lungmedicin och klinisk fysiologi Universitetssjukhuset Örebro
Tel:073 - 089 54 13ole.frobert@regionorebrolan.seElin AbelsonKommunikatör
Tel:072 - 146 49 95elin.abelson@regionorebrolan.seBilder
Om
Det personliga universitetssjukhuset
Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. Du som bor i Örebro län kan vara trygg i att ha tillgång till specialistsjukvård i din närhet. Flera specialiteter är uppmärksammade utanför landets gränser och forskning bedrivs inom många områden. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.
Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.
Följ Universitetssjukhuset Örebro
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Universitetssjukhuset Örebro
Forskning som bidrar till kunskap om återhämtning efter operation23.4.2024 10:00:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan tidigare har det varit känt att patientens ämnesomsättning ändras på cellnivå efter en operation. Men inte vad det beror på. ”Vi ville se om kroppens inflammation hade något med saken att göra. Går det att påverka dessa system för att minska riskerna med kirurgi vid tarmcancer?”, säger forskaren Bayar Baban vid Universitetssjukhuset Örebro.
Brutna höfter kostar 2 miljarder22.4.2024 08:59:29 CEST | Pressmeddelande
Att som äldre drabbas av en höftfraktur innebär ofta ett stort lidande och en väsentligt försämrad livskvalitet. Den som nyss brutit höften löper dessutom stor risk att bryta sig på nytt. Det vill Maria Hälleberg Nyman ändra på genom det nya forskningsprojektet En fraktur är nog! som har fått stöd från Nyckelfonden.
Miljonbelopp till studie om prostatacancer22.3.2024 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Cancerbehandlingar kan ge svåra biverkningar. Det är därför viktigt att veta vilka behandlingar som leder till förbättrad livskvalitet. En forskargrupp vid Universitetssjukhuset Örebro vill utvärdera ett bedömningsinstrument som används innan strålbehandling av prostatacancer. De har nyligen fått 1,3 miljoner från Prostatacancerförbundet för sin studie.
35-åring delar ut miljoner till forskning21.3.2024 08:15:02 CET | Pressmeddelande
Sedan starten 1989 har Nyckelfonden möjliggjort lokal medicinsk forskning i en omfattning som nog ingen trodde skulle vara möjlig. Då var målsättningen att få in 30 000 kr genom att sälja pins. I år beviljar fonden 13,8 miljoner kronor till 17 forskningsprojekt i Örebro län.
Forskning visar att titthålskirurgi ger fördelar vid tjock- och ändtarmscancer23.2.2024 09:00:04 CET | Pressmeddelande
Varje år får cirka 7000 personer beskedet att de drabbats av tjock- eller ändtarmscancer. Nu visar forskning från Universitetssjukhuset Örebro att de nya metoderna med titthålskirurgi har många fördelar.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum