Nya läkemedel mot SLE ses som ett genombrott

– Det är oerhört glädjande att vi äntligen fått två tillskott i behandlingsarsenalen. Detta är första gången sedan 2011 som nya läkemedel registreras mot SLE i Sverige. Det har varit svårt att hitta nya terapier vid denna sjukdom. Förutom smärta, ledinflammation och utslag i ansiktet löper patienterna ökad risk för olika organskador, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun, reumatologisk sjukdom som till 90 procent drabbar kvinnor. Vid sjukdomen uppstår inflammation i flera organ och vävnader. Vanliga symtom är ledsmärta och utslag i ansiktet. Hos vissa med sjukdomen kan njurar, hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och benmärg.

Orsaken är att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Precis som vid andra autoimmuna sjukdomar, såsom diabetes, MS och ledgångsreumatism, har immunförsvaret tappat den viktiga kontrollen över vad som är kroppens egen vävnad och angriper i stället vävnader i kroppen som om de vore främmande.

– Den nya antikroppsbehandlingen kan nu erbjudas patienter med SLE som inte får effekt av traditionell behandling. Det är en interferonreceptorblockerare (anifrolumab) som är riktad mot målmolekyler som är aktiva i signalöverföringen mellan celler vid autoimmuna inflammatoriska sjukdomar. Syftet är att minska överaktiviteten hos patienternas immunförsvar, förklarar Lars Rönnblom.

Forskare i Uppsala har länge legat i frontlinjen inom utveckling av mer träffsäker diagnostik och behandling vid SLE. 2001 var man först i världen med att föreslå en blockad av denna signalväg som trolig bra behandling. Interferon, som den nya antikroppsbehandlingen riktas mot, är ett naturligt förekommande protein, som produceras av kroppens celler som svar på exempelvis virusattacker. Men vid SLE sker en överproduktion av interferon som bidrar både till att orsaka SLE och underhålla den centrala autoimmuna processen.

Det andra nya läkemedlet som registrerats i år (voclosporin) är avsett för behandling av njurinflammation, något som drabbar närmare 30 procent av patienterna med SLE. Detta läkemedel hämmar en speciell typ av vita blodkroppar (T-celler) som man vet är betydelsefulla för den njurinflammation som ibland kan vara svår att behandla med befintliga läkemedel.

– De senaste årens forskningsrön har lett till effektivare behandling med flera olika läkemedel samtidigt som vi fått en ökad kunskap om ärftliga faktorer. Allt detta gör att vi idag har en mer träffsäker diagnostik och behandling, avrundar Lars Rönnblom.

 

FAKTA: Systemisk lupus erythematosus (SLE)

• En autoimmun, reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader. Orsaken är att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Precis som vid andra autoimmuna sjukdomar, såsom diabetes, MS och ledgångsreumatism, har immunförsvaret tappat den viktiga kontrollen över vad som är kroppens egen vävnad och angriper i stället vävnader i kroppen som om de vore främmande.
• Oftast blir leder, hud, blodkärl och njurar inflammerade, men även nervsystemet, lungorna och hjärtat kan påverkas.
• Besvären, bland annat svår trötthet, feber, minskad aptit, viktnedgång och engagemang av inre organ, kommer ofta i skov.
• Lupus erythematosus betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.
• Exakt vad som orsakar sjukdomen eller varför den är vanligare bland kvinnor är inte helt klarlagt, men orsaken anses vara en kombination av ärftliga och miljömässiga faktorer.

 
För mer information/intervju, kontakta:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi;
lars.ronnblom@medsci.uu.se