Kommuner och regioner går från en period med högkonjunktur och starka ekonomiska resultat tack vare den rödgröna regeringens statsbidrag för att möta pandemikrisen. Vi står nu inför en annan kris präglade av hög inflation och kostnadskriser. Det gör budgetsituationen ryckig och osäker, där det är svårt att få ekonomin att gå ihop. Försvagningen kommer främst från kraftigt ökade kostnader för pensioner, räntor och stora prisökningar inom välfärdens verksamheter.

– En stor utmaning i hanteringen av ekonomin är avsaknaden av regeringsbesked om statsbidragens nivå för 2024. Avsaknaden av besked innebär ökad risk för att omfattande åtgärder behöver tas, som nedskärningar och varsel för att få ned kostnaderna och att regionen sedan eventuellt får tillskott i budgetpropositionen i efterhand, säger Helén Eliasson (S), gruppledare.

Det är ett exceptionellt ekonomiskt läge. Från 2000-talets starkaste resultat, till det svagaste på bara två år. Den höga inflationen och den påtagliga arbetskraftsbristen utmanar regionerna. Stigande pensionskostnader som 2022 låg på 5 miljarder och till 2024 fördubblas, bidrar till ett historiskt lågt resultat. Fyra månader in på året är prognosen att regionens verksamheter redan går med ett underskott på 1,2 miljarder. Nästan alla regioner förväntas redovisa underskott både i år och nästa år.

Samtidigt är Sveriges totala offentliga finanser mycket starka. Utrymmet i utgiftstaket är över 70 miljarder kronor i år och Maastrichtskulden är låg. Noterbart är att statens andel av Maastrichtskulden har minskat under många år medan kommunsektorns andel har ökat, bland annat till följd av en snabbt växande befolkning.

– Tidöpartiernas handlingsförlamning drabbar också dem som jobbar i vården, många av dem kvinnor, samtidigt som regeringen sänker skatten för de som tjänar mest, vilket oftast är män. Det blir en klass och jämställdhetsfråga, säger Carina Örgård (V), gruppledare.

Vi ska nu möta de växande behoven efter pandemin, hantera bristen på arbetskraft och samtidigt finansiera ökad krisberedskap. Regeringens tafatthet riskerar leda till en välfärdskris.

– Kommuner och regioner kommer ta sitt ansvar, men för att möta klimatkrisen, energikrisen och välfärdskrisen behöver vi stöd från staten. Kommuner, regioner men även näringslivet behöver snarast långsiktiga budgetbesked av Tidöpartierna för 2024 och 2025, säger Madeleine Jonsson (Mp), gruppledare.