Konjunkturrapport: En hård mjuklandning

– Vi bedömer att konjunkturnedgången blir ganska mild. Inflationen ger sakta vika och Riksbanken kan vila på hanen efter den kommande höjningen till 3,75 procent. Tidigt nästa år är det dags för en första sänkning. Med växande reallöner, lätt expansiv finanspolitik och lite draghjälp utifrån, kommer den svenska ekonomin att växa igen under 2024, säger Fastighetsägarnas chefekonom Tomas Ernhagen.

Trots detta gynnsamma scenario kan situationen bli tuff för många högt belånade företag och hushåll. Det gäller inte minst fastighetsbolag med svaga driftnetton, stora skulder och kort räntebindning. Flera av dem har redan agerat för att hantera situationen genom minskade utdelningar, nyemissioner och försäljningar av fastigheter.

– Även om flera bolag kommer att behöva agera, bedömer vi att de samhällsekonomiska effekterna blir begränsade. Den stora utmaningen i nuläget handlar snarare om följderna av den mycket kraftiga nedgången i produktionen av nya bostäder, enligt Tomas Ernhagen.

Enligt Fastighetsägarna kommer vi inte tillbaka till de byggvolymer som gällde under 2010-talet, som var en följd av det extremt låga ränteläget som rådde då. Framöver måste vi räkna med högre räntor än så, vilket innebär en radikal förändring av förutsättningarna för byggandet.

– Höga kostnader, lägre bostadspriser och svårigheter att få folk att teckna sig för framtida köp, kommer att lägga en våt filt över byggandet av bostadsrätter och villor. För hyresrätten förvärras situationen av det dysfunktionella hyressättningssystemet, säger Tomas Ernhagen

Givet detta kommer det troligen inte att byggas fler än 25 000 bostäder per år framöver. Det är långt från de behov som finns. Kostnaden i form av växande utanförskap och en sämre fungerande ekonomi är hög. För att vända situationen måste bostadsfrågan, enligt Fastighetsägarna, ges högsta politiska prioritet såväl på riks- som kommunal nivå.