Löneskillnaderna minskar inte längre

Den minskning som pågått de senaste tio åren har stannat av. Där det tidigare fanns en sluttande kurva återfinns nu en horisontell linje: avståndet mellan män och kvinnors löner är detsamma. Det så kallade rålönegapet var 2022 9,9 procent mellan mäns och kvinnors löner. Tar man hänsyn till strukturella skillnader blir de oförklarade löneskillnaderna 4,5 procent, och det har till och med ökat något.

– Det är inte en bra signal när kurvorna rör sig åt helt fel håll. Vi vill att fler kvinnor ska välja en framtid som ingenjör. Då duger inte ojämställda löner där kvinnor ges sämre möjlighet till löne- och karriärutveckling, säger Johan Kreicbergs, chefsekonom och samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

En förklaring till löneskillnaderna är att män i större utsträckning återfinns på högre befattningar än vad kvinnor gör, men det förklarar inte varför manliga ingenjörer och inte kvinnliga får de högavlönade jobben. Kvinnor arbetar också i större utsträckning i offentlig sektor där löneläget är lägre än i privat sektor. Rapporten visar också att avståndet mellan mäns och kvinnors löner uppstår redan på första jobbet. Precis efter examen då förutsättningarna är som jämnast finns en löneskillnad på 3 procent för civilingenjörer, en skillnad som efter fem år har vuxit ytterligare och alltså inte justerats ned av arbetsgivarna. Detta återspeglas i förväntningarna där kvinnor sänker sina medan männens löneanspråk ökar.

– Nästan varje dag kan vi läsa artiklar där företrädare för olika ingenjörsföretag uttrycker oro för att de inte hittar den kompetens de behöver. Det blir ju inte lättare att rekrytera med ojämställda löner. Här har företagen ett stort ansvar att skapa lika förutsättningar för alla, säger Johan Kreicbergs.

Ett konkret exempel är att ingenjörer inom inriktningen energi och elektronik, vars kompetens ses som central för att ställa om samhället mot en fossilfri framtid. Där finns den största kombinationen av löneskillnader mellan kvinnliga och manliga civilingenjörer och ett generellt lågt löneläge. Till detta kan läggas att ingenjörskompetens med specialisering inom just energi och elektronik pekas ut som en av de utbildningsgrupper där flest arbetsgivare uppger att bristen kommer att vara som störst inom tre år enligt SCB.