Ny prognos: Elproduktionen ökar mer än elanvändningen fram till 2026

Två gånger per år tar Energimyndigheten fram en kortsiktsprognos över Sveriges energitillförsel och energianvändning. Nu publicerar vi sommarens prognos för åren fram till 2026, som du hittar här.

– Två viktiga konstateranden kan göras från den här kortsiktsprognosen. Det första är att nyetableringarna inom industrisektorn, liksom att få dem i full drift, tar längre tid än som hittills aviserats och det dämpar givetvis takten i elbehoven. Det andra är att användningen av fossila bränslen, och därmed fossila utsläpp, kommer att öka från och med 2024 som en följd av de aviserade förändringarna i reduktionsplikten, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

Industriella nyetableringar och elektrifiering av fordonsflottan
En orsak till att elanvändningen ökar fram till prognosperiodens slut är industri- och transportsektorernas ökande behov av el.

– Inom industrisektorn sker det nyetableringar med stora elbehov men dessa dröjer och det är först efter 2026 som vi kommer se stora effekter i elanvändningen av industrins elektrifiering, säger Martin Johansson, enhetschef på Energimyndigheten.

Inom transportsektorn ökar elanvändningen under prognosperioden från 1,4 TWh 2021 till 4,4 TWh 2026. Ökningen är dock lägre än vad tidigare prognoser visat. Orsakerna till det är flera, bland annat att bonus malus-systemet för bilar med låga utsläpp inte längre finns kvar.

Kraftig utbyggnad av elproduktion                          
Den svenska elproduktionen byggs ut kraftigt fram till 2026. Ett exempel är vindkraften som nästan dubblerar sin produktion, från 27 TWh 2021 till 52 TWh 2026. Prognosen visar på att nettoexporten av el hamnar på 46 TWh 2026.

– Sverige producerar under prognosperioden mer el än vad vi använder. Den ökande produktionskapaciteten ger en bra utgångspunkt för de större industriprojekt som kommer framöver, säger Jesper Ericson, analytiker på Energimyndigheten

Användningen av fossila bränslen ökar
Användningen av fossila bränslen ökar från 2024 och framåt enligt prognosen. Det är en effekt av regeringens avisering att sänka reduktionsplikten till sex procent från årsskiftet. För 2024 kan det innebära en ökad efterfrågan på fossila drivmedel på 22 TWh jämfört med om prognosen utgått från den nuvarande reduktionsplikten. Justeringarna i reduktionsplikten påverkar mest fossil diesel, med en ökning på 68 procent under nästa år enligt samma jämförelse.

Användningen av fossila bränslen inom industrin kommer vara relativt konstant under hela prognosperioden. En viktig satsning för att få bort fossil energi inom industrin är att ersätta den med vätgas. Men de större vätgassatsningarna dröjer och effekten av dem kommer inte inom prognosperioden.

Stora osäkerheter mot slutet av prognosperioden
En orolig omvärld gör att den senaste prognosen innehåller fler och större osäkerheter, framför allt mot slutet av prognosperioden. Det gör det svårare att göra träffsäkra bedömningar om utvecklingen.

För en mer långsiktig bild av möjliga utvecklingar av energisystemet hänvisas till Energimyndighetens långsiktiga scenarier som sträcker sig fram till år 2050.

Prognosen i siffror

• Den totala energianvändningen minskar från 534 TWh 2021 till 517 TWh 2023 för att sedan öka till 534 TWh 2026.
• Elproduktionen ökar från 168 TWh år 2021 till 193 TWh 2026.
• Sveriges nettoexport av el ökar från 26 TWh till 46 TWh 2026.
• Vindkraften ökar från 27 TWh 2021 till 52 TWh 2026.
• Solel ökar från 1,1 TWh 2021 till 7,1 TWh 2026.
• Biobränslen minskar från 140 TWh 2021 till 131 TWh 2026.
• Oljeprodukter ökar från 110 TWh 2021 till 112 TWh 2026.
• Antalet elbilar ökar från 110 000 2021 till 604 000 2026 vilket motsvarar 4,4 TWh i elanvändning.
• Elanvändningen ökar inom industrisektorn från 46 TWh 2021 till 52 TWh 2026, men kan med större nyetableringar öka till 60 TWh.

Om kortsiktsprognosen
Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel, en gång under våren och en gång under sommaren.

Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen görs på årsbasis, och ska inte användas för att göra bedömningar över effektläget i elsystemet i Sverige.

Grundprincipen för prognosarbetet är att enbart beakta beslutade styrmedel. Nuvarande regering har aviserat förändringar för vissa men dessa är ännu inte beslutade.