Ny årsrapport: Nödvändigt med fortsatta insatser mot antibiotikaresistens

Ökningen av anmälningspliktig resistens och antibiotikaanvändning kan delvis bero på en återgång till läget före covid-19-pandemin när det gäller resande och kontakter, som medförde fler infektioner under året jämfört med 2020 och 2021. Men problemen med resistens kan inte bara förklaras med detta, och det krävs ett fortsatt systematiskt arbete på nationell nivå.

– Vi ser en oroväckande ökning av antibiotikaresistens i Sverige även om Sverige har ett jämförelsevis gott läge tack vare ett långvarigt och brett arbete inom både human- och veterinärmedicin. Globalt sett är problemen större och risken för spridning över landsgränser ökar alltmer men vi behöver fortsätta det nationella arbetet även här, säger Olle Aspevall, överläkare och sakkunnig utredare på Folkhälsomyndigheten.

Den mest oroande ökningen av resistens i Sverige gäller bakterier med ESBL-CARBA, med 240 rapporterade fall under 2022. Ökningen har varit tydlig den senaste 10-årsperioden, med en ökande andel smittade i Sverige. ESBL är ett samlingsnamn för ett slags enzymer som tarmbakterier kan bära på. Enzymerna kan bryta ned penicilliner och cefalosporiner. ESBL-CARBA kan dessutom bryta ner karbapenemer, som ofta är den enda tillgängliga behandlingsmöjligheten vid infektioner med ESBL-producerande bakterier. Infektioner med ESBL-CARBA kan framför allt innebära stor risk för sjukhusvårdade och multisjuka personer.

När det gäller mer vanligt förekommande resistens i samband sepsis, som E. coli resistenta mot antibiotikan cefotaxim (ESBL), ser den tidigare ökningen under 2005–2015 ut att ha stannat av. För meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) fortsätter ökningen långsamt på låga nivåer.

– Det är viktigt att bibehålla det metodiska och strategiska arbetet i Sverige som har gjort oss till ett land som ligger i framkant. Sverige har en viktig roll och fortsätter det framgångsrika internationella engagemanget för att motverka antibiotikaresistens, säger Andreas Sandgren, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Den ökande antibiotikaförsäljningen handlar framförallt om antibiotika som används vid luftvägsinfektioner.

I 2022 års Swedres-Svarm rapporteras och kommenteras antibiotikaförsäljning och antibiotikaresistens hos människor och djur i Sverige. Ytterligare några av de viktigaste resultaten för humansidan under 2022:

• Ett kluster av vårdrelaterad K. pneumoniae med ESBL-CARBA i Sverige och fem vårdrelaterade kluster med bland annat K. pneumoniae med ESBL-CARBA där smittspridning skett utomlands, rapporterades 2022.
• Elva sjukhusrelaterade smittspridningar av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) rapporterades i Sverige under 2022 vilket är oförändrat sedan innan pandemin.
• Antibiotikaförsäljningen har under 2022 börjat återgå till samma nivåer som före pandemin med en ökning på 8,2 procent jämfört med 2021. Under perioden 2020–2021 minskade försäljningen med 3 procent. Men försäljningen 2022 ligger under nivåerna för 2019.
• Förskrivningen av antibiotika som används vid luftvägsinfektioner var de antibiotika som ökade mest under 2022, framförallt i slutet av året. För barn i åldersgruppen 0–6 år fördubblades denna försäljning under december 2022 jämfört med samma period 2021. Nivåerna för denna grupp i december 2022 ligger över nivåerna för december 2019, innan pandemin.