Var tionde ungtall i Jämtland skadad sista året visar inventering

Resultatet för Jämtland Härjedalens län är en försämring med en procentenhet jämfört med inventeringen förra året men det är ändå betydligt bättre än bottenresultatet från 2018 då skadorna låg på 15 procent. Sedan dess syns en svagt nedåtgående trend över tid i Jämtland. (Se utvecklingen nationellt och lokalt i tabellerna nedan!)

– Vi ser stora variationer av betesskador i länet vilket vi tror delvis kan bero på flera faktorer exempelvis sen snösmältning. Nu kommer vi att behöva göra en djupare analys av materialet och arbeta med de viktiga lokala och regionala dialogerna för att se och förstå sambanden, säger Maria Syrjälä, viltansvarig för region Nord.

Utvecklingen i Jämtland och Västernorrland visar ett högt men liknande resultat som tidigare år med 10 respektive 13 procent i årets inventering. I Norrbotten och Västerbotten ser vi en ökning av årsskadad ungtall till 12 respektive 11 procent. På nationell nivå ligger skadenivån på 11 procent i årets inventering. Det innebär en liten nedgång sedan det sämsta resultatet 2019 då nivån låg på 13 procent, men är samtidigt en uppgång med en procentenhet sedan 2022. Skadenivån har sedan 2016 pendlat runt drygt 10 procent.

Balans mellan djur och foder

Tallen är attraktiv mat för älgar, rådjur och andra hjortdjur. Sedan mer än 20 år tillbaka görs inventeringen (Äbin, älgbetesinventering) av hur omfattande betesskadorna är av hjortdjur, främst från älg, på ungtallar. Från och med 2016 finns resultat från inventeringen i sin nuvarande form. Inventeringen görs enligt en statistiskt säkerställd metod av utbildade inventerare. Den utförs årligen på i snitt 45 000 provytor fördelade på cirka 12 500 ungskogar över hela landet. 

Syftet är att följa skadeutvecklingen och ge ett underlag till viltförvaltningen i arbetet med att hitta en balans mellan storleken på viltstammen och mängden foder i skogen och därmed minska skadorna och förlusterna.

Långsiktigt arbete måste fortsätta

– Vi ser tyvärr inte några större förbättringar nationellt ännu även om det finns ljusglimtar lokalt. Därför behöver alla aktörer enträget fortsätta det långsiktiga arbetet att genom viltförvaltning och skogsskötsel hitta en bättre balans mellan mängden vilt och tillgången till mat i skogen, säger Ebba Henning Planck, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Enligt en rapport som Skogsstyrelsen skickade till regeringen 2019 uppskattas den minskade tillväxten på grund av viltbetet, orsaka en samhällsekonomisk kostnad genom minskning av BNP för skogsbruket och skogsindustrin på sammantaget 7,2 miljarder kronor per år, vilket inkluderar förädlingsvärdet.

Mer information:

Så fungerar älgbetesinventeringen: https://www.skogsstyrelsen.se/statistik/statistik-efter-amne/abin-och-foderprognos/

Jämtland: Johan Hansson, 0670-64 84 59, johan.hansson@skogsstyrelsen.se

Region Nord: Maria Syrjälä, viltansvarig Regin Nord, Skogsstyrelsen, 0680-554 47, maria.syrjala@skogsstyrelsen.se

Presstjänst: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30