11 procent av ungtallarna i Västerbotten skadade visar inventering

Resultaten från de nordliga länen visar en försämring jämfört med tidigare inventeringar. I Västerbotten var 11 procent av ungtallarna skadade under senaste året, vilket är en tangering av de högst uppmätta betesskadorna som uppmätts i länet senast 2020. (Se utvecklingen nationellt och lokalt i tabellerna nedan!)

– Vi är bekymrade över resultaten och att vi inte ser förbättringar över tid. Vi ser stora variationer lokalt vilket vi tror kan bero på flera faktorer som exempelvis sen snösmältning. Nu får vi göra en djupare analys av materialet och arbeta med de viktiga lokala och regionala dialogerna för att förstå sambanden, säger Maria Syrjälä, viltansvarig för region Nord.

I den norra delen av Sverige är det lokala variationer mellan och inom länen. I Norrbotten och Västerbotten ser vi en ökning av årsskadad ungtall till 12 respektive 11 procent. Utvecklingen i Jämtland och Västernorrland visar ett högt men liknande resultat som tidigare år med 10 respektive 13 procent i årets inventering. 

Balans mellan djur och foder

Tallen är attraktiv mat för älgar, rådjur och andra hjortdjur. Sedan mer än 20 år tillbaka görs inventeringen (Äbin, älgbetesinventering) av hur omfattande betesskadorna är av hjortdjur, främst från älg, på ungtallar. Från och med 2016 finns resultat från inventeringen i sin nuvarande form. Inventeringen görs enligt en statistiskt säkerställd metod av utbildade inventerare. Den utförs årligen på i snitt 45 000 provytor fördelade på cirka 12 500 ungskogar över hela landet. Inventeringen görs enligt en statistiskt säkerställd metod av utbildade inventerare. Tidigare i år kom resultaten för Svealand och Götaland och nu är även norrlandslänen klara.

Syftet är att följa skadeutvecklingen och ge ett underlag till viltförvaltningen i arbetet med att hitta en balans mellan storleken på viltstammen och mängden foder i skogen och därmed minska skadorna och förlusterna.

Långsiktigt arbete måste fortsätta

På nationell nivå ligger skadenivån på 11 procent i årets inventering. Det innebär en liten nedgång sedan det sämsta resultatet 2019 då nivån låg på 13 procent, men är samtidigt en uppgång med en procentenhet sedan 2022. Skadenivån har sedan 2016 pendlat runt drygt 10 procent.

– Älgstammen har minskat och skogsägare satsar allt mer på tall, vilket är de två kraftfullaste åtgärderna. Det är bekymmersamt att vi trots det ännu inte ser större förbättringar nationellt även om det finns ljusglimtar.  Det är viktigt att alla aktörer enträget fortsätter med det långsiktiga arbetet, säger Ebba Henning Planck, viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Enligt en rapport som Skogsstyrelsen skickade till regeringen 2019 uppskattas den minskade tillväxten på grund av viltbetet, orsaka en samhällsekonomisk kostnad genom minskning av BNP för skogsbruket och skogsindustrin på sammantaget 7,2 miljarder kronor per år, vilket inkluderar förädlingsvärdet.

Mer information:

Så fungerar älgbetesinventeringen: https://www.skogsstyrelsen.se/statistik/statistik-efter-amne/abin-och-foderprognos/

Västerbotten: Ellinor Lindmark, 0910-43 84 12, ellinor.lindmark@skogsstyrelsen.se

Region Nord: Maria Syrjälä, viltansvarig Regin Nord, Skogsstyrelsen, 0680-554 47, maria.syrjala@skogsstyrelsen.se

Presstjänst: 036-35 94 91, pressjour@skogsstyrelsen.se
Vår presstjänst är tillgänglig vardagar kl. 8.00–16.30