Akademiska sjukhuset

Nya immunterapier mot lymfom inger hopp

Dela
Allt fler tumörsjukdomar i lymfsystemet (lymfom) kan behandlas med immunterapi. I våras godkändes CAR-T-celler som behandling vid återfall i mantelcellslymfom och studier pågår med bispecifika antikroppar. I praktiken innebär det att patienter redan kommer i fråga för sådana immunterapier. Framstegen uppmärksammas med anledning av internationella lymfomdagen 15 september.
Patienter med återfall av lymfom kan numera få läkemedlet epcoritamab. Det är en bispecifik antikropp och en ny sorts immunterapi. Behandlingen ges som injektion i magen och tar bara någon minut att ge.  På bilden syns forskningssjuksköterskan Sophie van den Putte och  Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi. Foto: Akademiska sjukhuset
Patienter med återfall av lymfom kan numera få läkemedlet epcoritamab. Det är en bispecifik antikropp och en ny sorts immunterapi. Behandlingen ges som injektion i magen och tar bara någon minut att ge. På bilden syns forskningssjuksköterskan Sophie van den Putte och Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi. Foto: Akademiska sjukhuset

– För lymfom går utvecklingen snabbt framåt. Vi har betydligt fler behandlingar i arsenalen nu än för bara fem-tio år sedan. Det gäller framför allt skräddarsydd immunterapi. Sedan i januari är CAR-T-celler godkänt för patienter med återfall i mantelcellslymfom. Vi har redan behandlat ett antal patienter med bra resultat, säger Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi och expert på cancerprecisionsmedicin, Akademiska sjukhuset.

– Utvecklingen är oerhört positiv eftersom mer än hälften av patienterna får återfall. Behandlingen innebär att man har chans att få bort lymfomet. Det finns dock fortfarande en risk att sjukdomen kommer tillbaka, men förhoppningsvis tar det lång tid. För vissa lymfom kan man även bota sjukdomen helt med CAR T- cellsbehandling, fortsätter hon.

Lymfom, eller lymfkörtelcancer, ärolika tumörsjukdomar som börjar i våra vita blodkroppar. Det är en av de vanligaste cancerformerna bland vuxna i Sverige. Omkring 2 000 personer får diagnosen varje år. Cancern orsakas av att vita blodkroppar i lymfsystemet (lymfocyter) har blivit cancerceller som kan växa ut ifrån lymfvävnad var som helst i kroppen. Vanliga symtom är förstorade lymfkörtlar, trötthet, feber, aptitlöshet, viktminskning utan orsak och nattliga svettningar.

Det finns cirka 65 olika lymfom som lite förenklat delas in i: Hodgkins lymfom, som oftast ger symtom på grund av förstorade lymfknutor och är det vanligaste lymfomet hos unga. Non-Hodgkins lymfom (aggressiva och indolenta). Exempel på aggressiva lymfom är storcelliga B-cellslymfom och de flesta T-cellslymfomen. Exempel på indolenta lymfom är follikulärt lymfom.

– Lymfom är väldigt olika. Somliga är aggressiva och snabbväxande, medan andra växer väldigt långsamt. Detta gör att chansen att bli botad varierar mycket mellan olika lymfomtyper, berättar Ingrid Glimelius.

Car-T-cellsbehandling vid mantelcellslymfom

Mantelcellslymfom utgår från en typ av vita blodkroppar (grupp B-lymfocyter) som bildas i benmärgen och normalt finns i lymfkörteln. Sjukdomen är relativt ovanlig och drabbar knappt 100 personer i Sverige varje år. För CAR-T-cellsbehandling måste man vara tillräckligt stark och frisk eftersom behandlingen kan ge vissa biverkningar. Den kan först ges efter två tidigare behandlingar när sjukdomen trots detta kommit tillbaka. Man måste även tidigare ha testat nya tabletter för sjukdomen (så kallade tyrosinkinashämmare) för att få CAR-T celler.

CAR-T-cellsbehandling inleds med förbehandling, då patienten får t ex cytostatika, strålning eller tabletter med tyrosinkinashämmare - målriktade läkemedel som verkar genom att sakta ner eller stoppa tillväxten av tumören.

Därefter renar man fram ett slags immunceller, kallade T-celler, från patientens eget blod. Cellerna skickas sedan till laboratorium där de förses med en ny gen som gör att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller. Därefter odlas cellerna under tre till fem veckor, så att de blir fler. Innan de återförs får patienten en tre dagars förbehandling med cytostatika för att kroppen inte ska angripa T cellerna.

Flera studier på bispecifika antikroppar

Parallellt pågår studier med så kallade bispecifika antikroppar mot flertalet B-cellslymfom, även dessa ges framför allt vid återfall i sjukdomen och är en form av immunterapi. Studierna leds av olika läkemedelsbolag och pågår samtidigt i mer än 15 länder i världen, bland annat vid flera svenska universitetssjukhus.

– Antikropparna har två ”ändar” där den ena binder till tumörcellerna och den andra till våra egna T-celler. Man drar immuncellen närmare tumörcellen, ungefär som en magnet som klistrar ihop dem, så att kroppens eget immunförsvar kan hjälpa till att ta död på cancercellen, förklarar hon.

Behandlingen ges med regelbundna intervaller via spruta eller dropp en gång i veckan, i stället för en stor intensiv dos som är fallet med CAR-T celler.

– Vår förhoppning är att behandlingen kan göra att fler överlever och lever längre trots att man kan ha fått flera återfall av sitt lymfom. Likaså att behandlingen även kan ges till äldre och skörare patienter. På längre sikt ska vi testa om bispecifika antikroppar även kan ges som första behandling vid lymfom, exempelvis i kombination med cytostatika, avrundar Ingrid Glimelius.

 

För mer information/intervju, kontakta:
Ingrid Glimelius, överläkare och professor i onkologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
ingrid.glimelius@igp.uu.se
070-225 39 12

Nyckelord

Bilder

Patienter med återfall av lymfom kan numera få läkemedlet epcoritamab. Det är en bispecifik antikropp och en ny sorts immunterapi. Behandlingen ges som injektion i magen och tar bara någon minut att ge.  På bilden syns forskningssjuksköterskan Sophie van den Putte och  Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi. Foto: Akademiska sjukhuset
Patienter med återfall av lymfom kan numera få läkemedlet epcoritamab. Det är en bispecifik antikropp och en ny sorts immunterapi. Behandlingen ges som injektion i magen och tar bara någon minut att ge. På bilden syns forskningssjuksköterskan Sophie van den Putte och Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi. Foto: Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken (BOT), Akademiska sjukhuset (Foto: privat)
Ingrid Glimelius, överläkare på onkologkliniken (BOT), Akademiska sjukhuset (Foto: privat)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer1.10.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.

Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms26.9.2023 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid. En ny Uppsalastudie visar att behandlingen kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv ms.

Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn21.9.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad. Enligt en studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skulle bieffekterna av strålbehandlingen kunna bli mindre om man ger lägre stråldos till riskorgan och strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom synnerven, hippocampus och lillhjärnan.

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen12.9.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod. Sedan 2006 har, utöver patienter från Sverige, även patienter från Estland, Danmark, Norge, Polen, Ungern och England opererats med DP. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum