Nya immunterapier mot lymfom inger hopp

– För lymfom går utvecklingen snabbt framåt. Vi har betydligt fler behandlingar i arsenalen nu än för bara fem-tio år sedan. Det gäller framför allt skräddarsydd immunterapi. Sedan i januari är CAR-T-celler godkänt för patienter med återfall i mantelcellslymfom. Vi har redan behandlat ett antal patienter med bra resultat, säger Ingrid Glimelius, överläkare i onkologi och expert på cancerprecisionsmedicin, Akademiska sjukhuset.
– Utvecklingen är oerhört positiv eftersom mer än hälften av patienterna får återfall. Behandlingen innebär att man har chans att få bort lymfomet. Det finns dock fortfarande en risk att sjukdomen kommer tillbaka, men förhoppningsvis tar det lång tid. För vissa lymfom kan man även bota sjukdomen helt med CAR T- cellsbehandling, fortsätter hon.
Lymfom, eller lymfkörtelcancer, ärolika tumörsjukdomar som börjar i våra vita blodkroppar. Det är en av de vanligaste cancerformerna bland vuxna i Sverige. Omkring 2 000 personer får diagnosen varje år. Cancern orsakas av att vita blodkroppar i lymfsystemet (lymfocyter) har blivit cancerceller som kan växa ut ifrån lymfvävnad var som helst i kroppen. Vanliga symtom är förstorade lymfkörtlar, trötthet, feber, aptitlöshet, viktminskning utan orsak och nattliga svettningar.
Det finns cirka 65 olika lymfom som lite förenklat delas in i: Hodgkins lymfom, som oftast ger symtom på grund av förstorade lymfknutor och är det vanligaste lymfomet hos unga. Non-Hodgkins lymfom (aggressiva och indolenta). Exempel på aggressiva lymfom är storcelliga B-cellslymfom och de flesta T-cellslymfomen. Exempel på indolenta lymfom är follikulärt lymfom.
– Lymfom är väldigt olika. Somliga är aggressiva och snabbväxande, medan andra växer väldigt långsamt. Detta gör att chansen att bli botad varierar mycket mellan olika lymfomtyper, berättar Ingrid Glimelius.
Car-T-cellsbehandling vid mantelcellslymfom
Mantelcellslymfom utgår från en typ av vita blodkroppar (grupp B-lymfocyter) som bildas i benmärgen och normalt finns i lymfkörteln. Sjukdomen är relativt ovanlig och drabbar knappt 100 personer i Sverige varje år. För CAR-T-cellsbehandling måste man vara tillräckligt stark och frisk eftersom behandlingen kan ge vissa biverkningar. Den kan först ges efter två tidigare behandlingar när sjukdomen trots detta kommit tillbaka. Man måste även tidigare ha testat nya tabletter för sjukdomen (så kallade tyrosinkinashämmare) för att få CAR-T celler.
CAR-T-cellsbehandling inleds med förbehandling, då patienten får t ex cytostatika, strålning eller tabletter med tyrosinkinashämmare - målriktade läkemedel som verkar genom att sakta ner eller stoppa tillväxten av tumören.
Därefter renar man fram ett slags immunceller, kallade T-celler, från patientens eget blod. Cellerna skickas sedan till laboratorium där de förses med en ny gen som gör att T-cellerna kan söka upp och döda cancerceller. Därefter odlas cellerna under tre till fem veckor, så att de blir fler. Innan de återförs får patienten en tre dagars förbehandling med cytostatika för att kroppen inte ska angripa T cellerna.
Flera studier på bispecifika antikroppar
Parallellt pågår studier med så kallade bispecifika antikroppar mot flertalet B-cellslymfom, även dessa ges framför allt vid återfall i sjukdomen och är en form av immunterapi. Studierna leds av olika läkemedelsbolag och pågår samtidigt i mer än 15 länder i världen, bland annat vid flera svenska universitetssjukhus.
– Antikropparna har två ”ändar” där den ena binder till tumörcellerna och den andra till våra egna T-celler. Man drar immuncellen närmare tumörcellen, ungefär som en magnet som klistrar ihop dem, så att kroppens eget immunförsvar kan hjälpa till att ta död på cancercellen, förklarar hon.
Behandlingen ges med regelbundna intervaller via spruta eller dropp en gång i veckan, i stället för en stor intensiv dos som är fallet med CAR-T celler.
– Vår förhoppning är att behandlingen kan göra att fler överlever och lever längre trots att man kan ha fått flera återfall av sitt lymfom. Likaså att behandlingen även kan ges till äldre och skörare patienter. På längre sikt ska vi testa om bispecifika antikroppar även kan ges som första behandling vid lymfom, exempelvis i kombination med cytostatika, avrundar Ingrid Glimelius.
För mer information/intervju, kontakta:
Ingrid Glimelius, överläkare och professor i onkologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
ingrid.glimelius@igp.uu.se
070-225 39 12
Nyckelord
Bilder


Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!23.11.2023 13:28:13 CET | Pressmeddelande
Vintern är här, med ökad risk för fall och benbrott. Med snö och halka ökar antalet olycksfall på akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.
Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder20.11.2023 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk för framtida handikapp.
Nu prövas genmodifierade ö-celler som behandling av typ 1-diabetes17.11.2023 15:00:00 CET | Pressmeddelande
För första gången ska patienter med typ 1-diabetes erbjudas transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar. Cellerna har modifierats så att de inte ska upptäckas av immunförsvaret. Behandlingen sker inom ramen för en klinisk studie på Akademiska sjukhuset och har tidigare visat sig mycket framgångsrik i prekliniska studier. Förhoppningen är att patienter med typ 1-diabetes på sikt ska kunna botas från sjukdomen.
Diabetesvården i Uppsala bäst i landet15.11.2023 14:27:09 CET | Nyheter
För andra året i rad rankas diabetesvården i Region Uppsala som bäst i Sverige. Det framgår av Diabetesbarometern från Svenska Diabetesförbundet, som utgår från en patientenkät och data från Nationella diabetesregistret för de allra viktigaste delarna av vården.
Forskningsstudie: När är det optimalt att förlösa gravida vars barn växer sämre än förväntat?27.10.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Att barn inte växer som de ska under graviditeten och att vara liten är ett relativt vanligt fenomen som det finns flera orsaker till. Vissa barn är små för att föräldrarna är små. Andra barn blir mindre än förväntat för att moderkakan inte utvecklas optimalt. I dag är kunskapen om när det är bäst att förlösa kvinnorna bristfällig. En forskargrupp vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en stor europeisk studie som syftar till öka kunskapen om när det är optimalt att förlösa små barn.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum