Skolverkets lägesbedömning: Den svenska skolan ger inte alla elever samma möjligheter
De flesta skolor fungerar bra och svenska elevers kunskaper ligger generellt sett på en god nivå. Men skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får idag inte samma möjlighet att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet. I rapporten lyfts ett antal områden som är särskilt angelägna att prioritera för att vända utvecklingen.

- I dag har vi inte en skola för alla elever. Det finns elevgrupper som inte får möjlighet att klara grundskolan och det kan få stora konsekvenser för både individen och samhället. Det är tydligt att skolan i dag inte förmår att kompensera för elevers skilda förutsättningar och behov, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Ökade skillnader i elevers kunskapsutveckling
Svenska elevers kunskaper ligger på en god nivå i en internationell jämförelse. Samtidigt ökar skillnaderna mellan elevernas resultat. Elevers socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för deras kunskapsresultat. Många elever fortsätter att halka efter i kunskapsutveckling och varje år lämnar var sjunde elev grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan.
- Vi ser att föräldrars utbildningsnivå fortsatt är avgörande för hur väl en elev lyckas i skolan. Samtidigt ser vi att kvaliteten på utbildningen varierar beroende på var eleven bor och vilken skola eleven går på. Huvudmän och skolor får alltmer skilda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag och det tuffa ekonomiska läget riskerar att förvärra situationen, säger Peter Fredriksson.
Stora skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning
Elevernas tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort mellan skolor. Ofta finns färre behöriga och erfarna lärare på skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Täta rektorsbyten är dessutom vanliga på dessa skolor, vilket försämrar möjligheterna att bygga hållbara strukturer för att utveckla undervisningen. Skolverket ser även stora skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning. Det gäller till exempel tillgång till specialpedagogiska resurser, läromedel av hög kvalitet och hur väl skolan lyckas arbeta med att främja studiero på lektionerna.
- Det viktigaste är att alla elever får möta skickliga lärare som får förutsättningar att bedriva en undervisning med hög kvalitet. Så är det inte idag, vi ser stora skillnader mellan skolor. Utöver det behöver stödinsatser sättas in tidigt, inte som idag för sent eller inte alls, säger Peter Fredriksson.
Skolverket ser några områden som är särskilt angelägna att prioritera för att förbättra undervisningens kvalitet och stärka alla elevers möjlighet att lyckas i skolan:
- Rektorer måste få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Rektorsomsättningen behöver minska för att skapa bättre möjligheter att stärka utbildningens kvalitet. Såväl stat som huvudmän behöver se över möjligheter att förbättra rektorers arbetssituation, exempelvis genom att anställa avlastande administrativ personal.
- Fler behöriga och erfarna lärare behöver arbeta på skolor med mindre gynnsamma förutsättningar för att bryta den pedagogiska segregationen. Ansvariga inom skolväsendet behöver arbeta aktivt för att attrahera och behålla behöriga och erfarna lärare på dessa skolor. Huvudmän och rektorer behöver även se över behovet av kompletterande kompetenser inom skolan som kan avlasta lärarna och frigöra tid för undervisning.
- Elever behöver få det stöd och den stimulans de behöver redan från start. Stödet är idag inte alltid tillräckligt och det sätts ofta in för sent. För att alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan behöver tillgången till specialpedagogisk kompetens förstärkas i hela skolväsendet.
Skolan är viktig i en orolig tid
Det svenska samhället står inför en rad utmaningar framöver. Lågkonjunktur, ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatkris och svårigheter att finansiera välfärden påverkar också skolan och har gett avtryck i svenska elevers hälsa och oro för framtiden. I en osäker samtid har skolan en avgörande betydelse för barns och elevers trygghet, hälsa och framtidstro.
Om lägesbedömningen:
Skolverket tar återkommande fram en samlad bedömning av läget i skolväsendet som beskriver utvecklingen i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Här pekar Skolverket på vad olika nivåer i skolans styrkedja bör prioritera framåt för att stärka alla barns och elevers kunskapsutveckling och ge alla möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Lägesbedömningen bygger på redan tillgängligt material, från Skolverket och andra aktörer, och innefattar inte någon ny empiriinsamling. Lägesbedömningens resultat presenteras i form av en rapport samt ett fördjupningsseminarium i början av hösten 2023.
Ta del av lägesbedömningen:
Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2023
Peter Fredriksson: Svensk skola är inte en skola för alla elever (DN Debatt 230825)
Kontakt:
För önskemål om intervju eller kommentar, kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se
Nyckelord
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum