Skolverkets lägesbedömning: Den svenska skolan ger inte alla elever samma möjligheter
De flesta skolor fungerar bra och svenska elevers kunskaper ligger generellt sett på en god nivå. Men skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får idag inte samma möjlighet att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet. I rapporten lyfts ett antal områden som är särskilt angelägna att prioritera för att vända utvecklingen.
- I dag har vi inte en skola för alla elever. Det finns elevgrupper som inte får möjlighet att klara grundskolan och det kan få stora konsekvenser för både individen och samhället. Det är tydligt att skolan i dag inte förmår att kompensera för elevers skilda förutsättningar och behov, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Ökade skillnader i elevers kunskapsutveckling
Svenska elevers kunskaper ligger på en god nivå i en internationell jämförelse. Samtidigt ökar skillnaderna mellan elevernas resultat. Elevers socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för deras kunskapsresultat. Många elever fortsätter att halka efter i kunskapsutveckling och varje år lämnar var sjunde elev grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan.
- Vi ser att föräldrars utbildningsnivå fortsatt är avgörande för hur väl en elev lyckas i skolan. Samtidigt ser vi att kvaliteten på utbildningen varierar beroende på var eleven bor och vilken skola eleven går på. Huvudmän och skolor får alltmer skilda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag och det tuffa ekonomiska läget riskerar att förvärra situationen, säger Peter Fredriksson.
Stora skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning
Elevernas tillgång till behöriga lärare skiljer sig stort mellan skolor. Ofta finns färre behöriga och erfarna lärare på skolor med mindre gynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Täta rektorsbyten är dessutom vanliga på dessa skolor, vilket försämrar möjligheterna att bygga hållbara strukturer för att utveckla undervisningen. Skolverket ser även stora skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning. Det gäller till exempel tillgång till specialpedagogiska resurser, läromedel av hög kvalitet och hur väl skolan lyckas arbeta med att främja studiero på lektionerna.
- Det viktigaste är att alla elever får möta skickliga lärare som får förutsättningar att bedriva en undervisning med hög kvalitet. Så är det inte idag, vi ser stora skillnader mellan skolor. Utöver det behöver stödinsatser sättas in tidigt, inte som idag för sent eller inte alls, säger Peter Fredriksson.
Skolverket ser några områden som är särskilt angelägna att prioritera för att förbättra undervisningens kvalitet och stärka alla elevers möjlighet att lyckas i skolan:
- Rektorer måste få bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Rektorsomsättningen behöver minska för att skapa bättre möjligheter att stärka utbildningens kvalitet. Såväl stat som huvudmän behöver se över möjligheter att förbättra rektorers arbetssituation, exempelvis genom att anställa avlastande administrativ personal.
- Fler behöriga och erfarna lärare behöver arbeta på skolor med mindre gynnsamma förutsättningar för att bryta den pedagogiska segregationen. Ansvariga inom skolväsendet behöver arbeta aktivt för att attrahera och behålla behöriga och erfarna lärare på dessa skolor. Huvudmän och rektorer behöver även se över behovet av kompletterande kompetenser inom skolan som kan avlasta lärarna och frigöra tid för undervisning.
- Elever behöver få det stöd och den stimulans de behöver redan från start. Stödet är idag inte alltid tillräckligt och det sätts ofta in för sent. För att alla elever ska ha möjlighet att lyckas i skolan behöver tillgången till specialpedagogisk kompetens förstärkas i hela skolväsendet.
Skolan är viktig i en orolig tid
Det svenska samhället står inför en rad utmaningar framöver. Lågkonjunktur, ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, klimatkris och svårigheter att finansiera välfärden påverkar också skolan och har gett avtryck i svenska elevers hälsa och oro för framtiden. I en osäker samtid har skolan en avgörande betydelse för barns och elevers trygghet, hälsa och framtidstro.
Om lägesbedömningen:
Skolverket tar återkommande fram en samlad bedömning av läget i skolväsendet som beskriver utvecklingen i förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Här pekar Skolverket på vad olika nivåer i skolans styrkedja bör prioritera framåt för att stärka alla barns och elevers kunskapsutveckling och ge alla möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Lägesbedömningen bygger på redan tillgängligt material, från Skolverket och andra aktörer, och innefattar inte någon ny empiriinsamling. Lägesbedömningens resultat presenteras i form av en rapport samt ett fördjupningsseminarium i början av hösten 2023.
Ta del av lägesbedömningen:
Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2023
Peter Fredriksson: Svensk skola är inte en skola för alla elever (DN Debatt 230825)
Kontakt:
För önskemål om intervju eller kommentar, kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se
Nyckelord
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Fyra av tio elever i årskurs 8 saknar viktig digital kompetens12.11.2024 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Svenska elever presterar på samma nivå som EU/OECD-genomsnittet i en internationell kunskapsmätning som undersöker digital kompetens hos elever i årskurs 8. Samtidigt saknar en stor andel elever grundläggande kunskaper i att värdera information på nätet. Det visar den internationella studien ICILS 2023 som även undersöker kunskaper i programmering och problemlösning.
Många elever med F i matematik har inte fått det stöd de har rätt till5.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Elever som lämnar grundskolan med slutbetyget F i matematik har ofta haft svårt att nå målen även tidigare under skolgången. Trots det har få av dessa elever fått särskilt stöd under en längre tid. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Slutbetygen för årskurs 9 sjunker26.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program sjunker med 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det visar Skolverkets nya statistik.
Ämnet makt, normer och kön tas bort, nu väntar omtag och bred dialog13.9.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Skolverket har landat i att inte gå vidare med det nya gymnasieämnet makt, normer och kön i sin nuvarande form. Myndigheten kommer i stället göra ett omtag i arbetet genom att bland annat fördjupa dialogen med skolföreträdare och forskare. Detta innebär att ämnet inte kommer att vara valbart till höstterminen 2025.
Skolverket öppnar kontor hos SPSM i Örebro27.5.2024 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inviger ett gemensamt kontor i Örebro idag. Kontorsetableringen syftar till att Skolverket och SPSM ska möta skolhuvudmännen på deras lokala arena och erbjuda dialoger där huvudmännen själv bestämmer vilka frågor som de vill bolla med skolmyndigheterna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum