Akademiska sjukhuset

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Dela

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod. Sedan 2006 har, utöver patienter från Sverige, även patienter från Estland, Danmark, Norge, Polen, Ungern och England opererats med DP. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen.

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Pacemakern används framförallt som behandling av kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom (CCHS) och andra tillstånd som påverkar andningsaktiviteten. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen. Foto: Akademiska sjukhuset
Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Pacemakern används framförallt som behandling av kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom (CCHS) och andra tillstånd som påverkar andningsaktiviteten. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen. Foto: Akademiska sjukhuset

– Diafragmal pacemaker (DP) används framför allt som behandling av kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom (CCHS) och andra tillstånd som påverkar andningsaktiviteten. Systemet har visat sig fungera väl över lång tid hos dessa patienter. Det utgör numera den slutgiltiga behandlingen för denna patientgrupp. Behovet av andningsstöd och övervakning under sömn finns dock kvar hela livet, säger Pelle Nilsson, docent och överläkare i neurokirurgi på Akademiska sjukhuset.

Kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom är en medfödd neurologisk sjukdom som innebär att andningen minskar eller upphör helt under sömn. Under vaken tid är hjärnan mer aktiv och då fungerar andningen bättre. Att andningen förändras under sömn beror på att syndromet påverkar det autonoma nervsystemet, som inte styrs av viljan. Personer med syndromet behöver andningsstöd med respirator när de sover och måste alltid övervakas under sömn.

Även patienter med annan central andningsstörning har behandlats med den här sortens  pacemaker, exempelvis patienter med andningsstörning orsakad av ryggmärgsbråck, skallskador, hjärnblödningar och andra genetiska avvikelser. Höga ryggmärgsskador har också behandlats med framgång.

Pacemakersystemet innebär att man anlägger en elektrod på frenikusnerven som styr diafragmans sammandragning, och en mottagare på bröstkorgen. Hela systemet ligger under huden och fungerar som en pacemaker för mellangärdets andningsmuskulatur. Systemet har inget inopererat batteri utan styrs av en extern radiosändare som drivs av vanliga AA-batterier.

– Infektionsrisken är väldigt låg eftersom systemet inte har några genomföringar genom huden. Ingreppet tar ungefär tre timmar och kan utföras inom ramen för dagkirurgisk verksamhet, förklarar Pelle Nilsson.

Han berättar att Akademiska sjukhuset bidragit med kompetens och utbildning av kirurger samt hjälpt till med konsultationer kring uppföljning av insatt DP behandling i Polen. Härigenom har sjukhuset bidragit till etableringen av Polens första centrum för behandling av centralt hypoventilations syndrom (CCHS). Verksamheten drivs i samarbete mellan Copernicussjukhuset och Centrum för sällsynta sjukdomar inom kliniskt centrum vid Universitetssjukhuset i Gdansk.

– Under 2021-2022 handledde medarbetare från Akademiska neurokirurger vid Copernicus sjukhuset. Tillsammans har man opererat sammanlagt sex patienter. Under våren 2023 har neurokirurgen i Gdansk utfört självständiga operationer, avrundar Pelle Nilsson.

 För mer information/intervju, kontakta:

Pelle Nilsson, docent och överläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
0722399560
pelle.nilsson@neuro.uu.se

Nyckelord

Om oss

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye