Akademiska sjukhuset

Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen

Dela

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod. Sedan 2006 har, utöver patienter från Sverige, även patienter från Estland, Danmark, Norge, Polen, Ungern och England opererats med DP. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen.

Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Pacemakern används framförallt som behandling av kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom (CCHS) och andra tillstånd som påverkar andningsaktiviteten. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen. Foto: Akademiska sjukhuset
Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Pacemakern används framförallt som behandling av kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom (CCHS) och andra tillstånd som påverkar andningsaktiviteten. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen. Foto: Akademiska sjukhuset

– Diafragmal pacemaker (DP) används framför allt som behandling av kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom (CCHS) och andra tillstånd som påverkar andningsaktiviteten. Systemet har visat sig fungera väl över lång tid hos dessa patienter. Det utgör numera den slutgiltiga behandlingen för denna patientgrupp. Behovet av andningsstöd och övervakning under sömn finns dock kvar hela livet, säger Pelle Nilsson, docent och överläkare i neurokirurgi på Akademiska sjukhuset.

Kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom är en medfödd neurologisk sjukdom som innebär att andningen minskar eller upphör helt under sömn. Under vaken tid är hjärnan mer aktiv och då fungerar andningen bättre. Att andningen förändras under sömn beror på att syndromet påverkar det autonoma nervsystemet, som inte styrs av viljan. Personer med syndromet behöver andningsstöd med respirator när de sover och måste alltid övervakas under sömn.

Även patienter med annan central andningsstörning har behandlats med den här sortens  pacemaker, exempelvis patienter med andningsstörning orsakad av ryggmärgsbråck, skallskador, hjärnblödningar och andra genetiska avvikelser. Höga ryggmärgsskador har också behandlats med framgång.

Pacemakersystemet innebär att man anlägger en elektrod på frenikusnerven som styr diafragmans sammandragning, och en mottagare på bröstkorgen. Hela systemet ligger under huden och fungerar som en pacemaker för mellangärdets andningsmuskulatur. Systemet har inget inopererat batteri utan styrs av en extern radiosändare som drivs av vanliga AA-batterier.

– Infektionsrisken är väldigt låg eftersom systemet inte har några genomföringar genom huden. Ingreppet tar ungefär tre timmar och kan utföras inom ramen för dagkirurgisk verksamhet, förklarar Pelle Nilsson.

Han berättar att Akademiska sjukhuset bidragit med kompetens och utbildning av kirurger samt hjälpt till med konsultationer kring uppföljning av insatt DP behandling i Polen. Härigenom har sjukhuset bidragit till etableringen av Polens första centrum för behandling av centralt hypoventilations syndrom (CCHS). Verksamheten drivs i samarbete mellan Copernicussjukhuset och Centrum för sällsynta sjukdomar inom kliniskt centrum vid Universitetssjukhuset i Gdansk.

– Under 2021-2022 handledde medarbetare från Akademiska neurokirurger vid Copernicus sjukhuset. Tillsammans har man opererat sammanlagt sex patienter. Under våren 2023 har neurokirurgen i Gdansk utfört självständiga operationer, avrundar Pelle Nilsson.

 För mer information/intervju, kontakta:

Pelle Nilsson, docent och överläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
0722399560
pelle.nilsson@neuro.uu.se

Nyckelord

Om oss

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny teknik möjliggör snabbare diagnostik vid genetiska hälsotillstånd26.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vid misstanke om att sjukdomar kan orsakas av förändringar i arvsmassan görs genetisk diagnostik, då en patients hela genom (DNA) undersöks via så kallad helgenomsekvensering. Akademiska Laboratoriet vid Akademiska sjukhuset använder ett nytt instrument för storskalig sekvensering av både kliniska prover och forskningsprover. Detta möjliggör snabbare diagnoser för fler patienter. 2024 analyserades ca 40 procent fler prover från patienter med en misstänkt genetisk sjukdom jämfört med 2023.

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid lymfödemkirurgi och tillstånd som påverkar könsutvecklingen19.3.2025 14:55:35 CET | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid lymfödemkirurgi, dels vid DSD (Differences in Sex Development), tillstånd som påverkar könsutvecklingen. Båda tillstånden är komplexa och kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 19 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 22 NHV-tillstånd.

Självscreening i hemmet ska minska sjuklighet i hjärtkärlsjukdom3.3.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kan självscreening av hjärtkärlhälsa i hemmet hitta risktillstånd som högt blodtryck och förebygga allvarliga komplikationer såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och försämrad blodcirkulation? Det ska utvärderas i en klinisk studie vid Akademiska sjukhuset som startar i mars 2025. I studien kommer patienterna själva få mäta blodtryck, samt ta ett blodprov för att mäta kolesterol, blodsocker och njurfunktion. Om screeningprogrammet visar sig kostnadseffektivt kan det införas i vården och leda till att färre drabbas av allvarliga hjärtkärlsjukdomar.

Akademiska fortsatt rankat som ett av världens 100 bästa sjukhus27.2.2025 11:50:29 CET | Nyheter

Akademiska sjukhuset klättrar på den internationella tidskriften Newsweeks rankning World's Best Smart Hospitals 2025, från plats 54 till 53. Rankningen speglar hur sjukhusen ligger till med digitalisering och implementering av ny medicinsk teknologi. I en annan rankning över världens bästa sjukhus hamnar Akademiska på plats 82. Endast tre svenska sjukhus placerar sig bland de 100 främsta i världen enligt undersökningen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye