Akademiska bidrar till införande av ny pacemakerteknik i Polen
Under 35 år har Akademiska sjukhuset opererat in diafragmal pacemaker på över 40 patienter. Sjukhuset är ett av få centra i Europa med stor erfarenhet av denna behandlingsmetod. Sedan 2006 har, utöver patienter från Sverige, även patienter från Estland, Danmark, Norge, Polen, Ungern och England opererats med DP. Nu har ett samarbete inletts med neurokirurger vid Copernicussjukhuset i Gdansk för att införa operationstekniken i Polen.
– Diafragmal pacemaker (DP) används framför allt som behandling av kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom (CCHS) och andra tillstånd som påverkar andningsaktiviteten. Systemet har visat sig fungera väl över lång tid hos dessa patienter. Det utgör numera den slutgiltiga behandlingen för denna patientgrupp. Behovet av andningsstöd och övervakning under sömn finns dock kvar hela livet, säger Pelle Nilsson, docent och överläkare i neurokirurgi på Akademiska sjukhuset.
Kongenitalt centralt hypoventilationssyndrom är en medfödd neurologisk sjukdom som innebär att andningen minskar eller upphör helt under sömn. Under vaken tid är hjärnan mer aktiv och då fungerar andningen bättre. Att andningen förändras under sömn beror på att syndromet påverkar det autonoma nervsystemet, som inte styrs av viljan. Personer med syndromet behöver andningsstöd med respirator när de sover och måste alltid övervakas under sömn.
Även patienter med annan central andningsstörning har behandlats med den här sortens pacemaker, exempelvis patienter med andningsstörning orsakad av ryggmärgsbråck, skallskador, hjärnblödningar och andra genetiska avvikelser. Höga ryggmärgsskador har också behandlats med framgång.
Pacemakersystemet innebär att man anlägger en elektrod på frenikusnerven som styr diafragmans sammandragning, och en mottagare på bröstkorgen. Hela systemet ligger under huden och fungerar som en pacemaker för mellangärdets andningsmuskulatur. Systemet har inget inopererat batteri utan styrs av en extern radiosändare som drivs av vanliga AA-batterier.
– Infektionsrisken är väldigt låg eftersom systemet inte har några genomföringar genom huden. Ingreppet tar ungefär tre timmar och kan utföras inom ramen för dagkirurgisk verksamhet, förklarar Pelle Nilsson.
Han berättar att Akademiska sjukhuset bidragit med kompetens och utbildning av kirurger samt hjälpt till med konsultationer kring uppföljning av insatt DP behandling i Polen. Härigenom har sjukhuset bidragit till etableringen av Polens första centrum för behandling av centralt hypoventilations syndrom (CCHS). Verksamheten drivs i samarbete mellan Copernicussjukhuset och Centrum för sällsynta sjukdomar inom kliniskt centrum vid Universitetssjukhuset i Gdansk.
– Under 2021-2022 handledde medarbetare från Akademiska neurokirurger vid Copernicus sjukhuset. Tillsammans har man opererat sammanlagt sex patienter. Under våren 2023 har neurokirurgen i Gdansk utfört självständiga operationer, avrundar Pelle Nilsson.
För mer information/intervju, kontakta:
Pelle Nilsson, docent och överläkare i neurokirurgi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
0722399560
pelle.nilsson@neuro.uu.se
Nyckelord
Om oss
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer1.10.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.
Forskare: Autolog blodstamcellstransplantation är säker och bör användas oftare vid aktiv ms26.9.2023 08:45:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan 2010 har cytostatika och autolog blodstamcelltransplantation, där stamceller tas från patientens eget blod, använts som behandling av ms i Sverige. Dock har osäkerhet funnits om hur behandlingen fungerar över tid. En ny Uppsalastudie visar att behandlingen kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Forskarna anser att den bör inkluderas som en standardbehandling vid aktiv ms.
Forskare efterlyser ökad sparsamhet vid strålbehandling av hjärntumörer hos barn21.9.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Barn som strålbehandlas för hjärntumör löper högre risk än vuxna att på sikt drabbas av nedsatta kognitiva funktioner. Det hänger samman med att barns hjärnor är känsligare för strålbehandling eftersom hjärnan inte är fullt utvecklad. Enligt en studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet skulle bieffekterna av strålbehandlingen kunna bli mindre om man ger lägre stråldos till riskorgan och strukturer som är viktiga för neurokognitiva nätverk såsom synnerven, hippocampus och lillhjärnan.
Nya immunterapier mot lymfom inger hopp15.9.2023 08:15:00 CEST | Pressmeddelande
Allt fler tumörsjukdomar i lymfsystemet (lymfom) kan behandlas med immunterapi. I våras godkändes CAR-T-celler som behandling vid återfall i mantelcellslymfom och studier pågår med bispecifika antikroppar. I praktiken innebär det att patienter redan kommer i fråga för sådana immunterapier. Framstegen uppmärksammas med anledning av internationella lymfomdagen 15 september.
Frakturer orsakade av elsparkcykelolyckor utgör en belastning på akutsjukvården11.9.2023 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Användandet av elsparkcykel som transportmedel har ökat kraftigt i popularitet de senaste åren. En studie från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att drygt 1700 personer sökte vård för frakturer efter elsparcykelolyckor under perioden april 2019 till december 2022. En tredjedel av frakturerna krävde operation.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum