Åtta forskare får stipendier för populärvetenskapliga bokprojekt

– Våra populärvetenskapliga arbetsstipendier syftar dels till att möjliggöra att samhällsaktuell forskning når ut till en bred allmänhet, dels till att låta fler röster komma det offentliga samtalet och litteraturen till del. Tanken är att stipendierna ska ge mottagarna tid för fördjupning och arbetsro, och att vi därmed bidrar till att populärvetenskapliga projekt kan genomföras. Det är ett led vårt stiftelseuppdrag att genom utbildning och bildning stärka en demokratisk samhällsutveckling, säger Per Almgren, vd på Natur & Kultur.

Natur & Kulturs populärvetenskapliga arbetsstipendium är på 100 000 kronor och tilldelas årligen personer som vill förmedla vetenskapliga rön till en bred publik. Projekten ska bidra till fördjupad kunskap inom områdena människa, samhälle, bildning och hälsa.

2023 tilldelas följande personer Natur & Kulturs populärvetenskapliga stipendium: 

Anna Blennow, fil. dr och docent i latin vid Göteborgs universitet.

Anna Blennow tar sig an en 300-årig litteraturgåta och avslöjar vem som stod bakom de diktsamlingar som pseudonymen Skogekär Bergbo gav ut på 1600-talet. I en kommande bok presenterar hon konkreta belägg för att det troligen var Schering Rosenhane, ämbetsman och diplomat under drottning Kristinas tid, och lyfter fram honom som en av sin tids mest framstående kulturpersonligheter. 

Daniel Ericsson, ek. dr från Handelshögskolan i Stockholm, professor i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet samt gästprofessor i kulturentreprenörskap, Lunds universitet.

Daniel Ericsson skriver en bok om organisationsteoretiska bluffar, till synes självklara teorier som Lewins iskubsmodell och Maslows behovspyramid, som vid en närmare betraktelse visar sig vara omöjliga att finna i de källor som anförs. Vad döljer sig egentligen bakom dessa bluffar? Och vilka konsekvenser för de med sig?  

Victor Galaz, docent i statsvetenskap vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet, och programchef på Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi, Kungliga Vetenskapsakademien.

Victor Galaz skriver en bok om den radioaktiva atollen Rongelap som långsamt sjunker i Stilla havet. Han beskriver de samspelande krafter som i allt snabbare takt utmanar politikens förmåga att säkra en hållbar framtid. Genom berättelsen om atollen berörs våra institutioners bristande förmåga att hantera moderna, komplexa risker.

Evin Ismail, fil. dr i sociologi, Uppsala universitet, universitetslektor i statsvetenskap på Försvarshögskolan och tidigare verksamhetsutvecklare och lärare i kriminologi vid Polishögskolan.

Evin Ismail ska belysa mångfalden av moderna perspektiv på islams historia och nutid. Forskning inom feminism, demokrati, HBTQ och antirasism inom islam lyfts i boken som nya perspektiv i den svenska debatten och litteraturen för att bidra till att fördjupa kunskapen om islam i Sverige och i världen. 

Mikael Landén, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, forskare vid Karolinska Institutet samt överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Mikael Landén skriver en bok om mänskligt beteende, psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Vad vet vi om orsaker och hur vet vi det? Han tar upp historiska och nutida missuppfattningar, och vad de fått för konsekvenser.

Kennet Lundin, docent i marinbiologi vid Göteborgs universitet och vetenskaplig intendent på Göteborgs naturhistoriska museum.

Kennet Lundin skriver boken Sillens gåta. Genom nya genetiska metoder ges en bättre förståelse för sillens komplexa ekologi och hur vi kan vända överfisket till att återfå västkustens försvunna sillperioder och östkustens goda vårfiske från land. 

Julia Pennlert, fil. dr i litteraturvetenskap och universitetslektor vid Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås.

Julia Pennlert skriver en bok som fördjupar diskussionen om de många skepnader som läsning av skönlitteratur tar sig uttryck i det digitala medielandskapet. Hon vill utforska hur vi kan förstå samtidens läsare och vilka konsekvenser det kan ha för framtiden. Är den skönlitterära läsningen på väg att förändras? 

Karolina Östbring, fil. dr i medicinsk vetenskap, docent i livsmedelsteknik och universitetslektor vid Lunds universitet.

Karolina Östbring skriver boken Ketchupeffekten, om livsmedelsproduktion, livsmedelskemi, nutrition och matens kulturhistoria – berättat genom historier om personer, företag och historiska skeenden.