Kraftigt ökat intresse för validering

Validering går i korthet ut på att genom en strukturerad och kvalitetssäkrad process bedöma vilken kompetens en person har, oberoende av hur den personen fått kunskapen eller kompetensen. Formellt och informellt lärande får därigenom samma dignitet. Folkuniversitetets validering baseras på en särskild metod, OCN-metoden (Open College Network), som är vanligt förekommande inom både näringsliv och offentlig sektor. Med stöd i metoden kartläggs och bedöms individens kompetens, bortom det som finns dokumenterat sedan tidigare. 

Annika Segerlund är övertygad om att validering och synliggörandet av generella kompetenser är avgörande för att matcha behoven på arbetsmarknaden med de individer som av olika anledningar står utanför den. Det finns en klart ökad efterfrågan hos arbetsgivare på kompetenser hos blivande medarbetare som sällan finns dokumenterade, och därför är svåra att matcha vid en rekrytering.  

– De arbetsgivare vi har kontakt med menar att detta är särskilt viktigt för de individer som står längre ifrån arbetsmarknaden, eller som aldrig har arbetat i Sverige. Därför är det viktigt att vi validerar generella kompetenser för arbetslivet och inte minst i svenska språket, så att dessa individer får ett kompetensbevis med sig in i rekryteringsprocesserna, menar hon.  

Hon förklarar att det finns många personer i Sverige som behärskar kommunikativ svenska på olika nivåer utan att ha gått eller slutfört sfi, men som inte kan uppvisa något formellt intyg på sina kunskaper. Personen kan till exempel ha gått en eller flera kurser i svenska, eller ha lärt sig svenska i sitt sociala nätverk. Efter en validering får personen ett kompetensbevis inom svenska, som grundar sig på Europarådets nivåskala för språk, vilken är allmänt vedertagen.  

Språket är nyckeln 

– Det är väldigt värdefullt, eftersom arbetsgivaren tydligt ser vilken nivå den sökande befinner sig på när det gäller svenskan. Och det är viktigt i Sverige, där arbetsgivare generellt uppskattar det som finns på pränt, verifierat, förklarar hon.  

I flera undersökningar uppger arbetsgivare att det är språket som är nyckeln till arbete och därmed en fungerande arbetsmarknad. Många rekryterare vittnar om att de betraktar goda kunskaper i svenska som helt avgörande, oavsett arbetsplats eller yrke, medan andra faktorer ses som betydligt mindre betydelsefulla.  

 – Det handlar om allt från att kunna förstå sitt uppdrag, till att ta emot instruktioner och att läsa mejl. Men minst lika viktigt är den sociala biten, att komma in i gemenskapen. I synnerhet i ett land som Sverige med vår fikakultur, säger Annika Segerlund. 

Lång erfarenhet 

Folkuniversitetet har lång erfarenhet av validering och kan visa många framgångsrika exempel på validering kopplat till kompetensförsörjning, matchning och individers anställningsbarhet. Både inom generella kompetenser för arbetslivet, där mjukare värden som medarbetarskap, arbetsplatskultur och bemötande, och mer faktiska kunskaper i arbetsmiljö, digitala verktyg och ergonomi ingår, och i kommunikativ svenska.  

Ett färskt exempel kommer från Helsingborg där Folkuniversitetet validerade elever som deltog i sfi i kompetenser för arbetslivet. Detta kortade elevernas väg till egen sysselsättning efter avslutade studier på Folkuniversitetet.  

Ett annat exempel kommer från Landskrona där Folkuniversitetet kartlade hemvårdspersonalens kunskapsnivå i svenska för att arbetsgivaren i nästa steg ville sätta in utbildningsinsatser för att höja kunskapsnivån - en tjänst som Folkuniversitetet också erbjuder och har lång erfarenhet av att erbjuda såväl privatpersoner som arbetsgivare.  

Fokus på det individen kan 

– Detta är ett väldigt bra exempel på hur vi kan arbeta tillsammans med det offentliga för att korta vägen till arbete för individer utanför arbetsmarknaden, och jag märker också av ett ökat intresse från arbetsgivarna, vilket är mycket positivt. Det kan leda till att till exempel arbetsgivare inom vård och omsorg kan rekrytera och behålla rätt personal över tid. Som ett exempel är det betydligt enklare att lyfta individers kompetens inom språk, än inom mjukare värden som empati, säger Annika Segerlund.  

För den enskilda personen kan valideringen göra stor skillnad.  

– För många är kompetensbeviset det första intyget det första pappret de får på att de kan något, som de stolt kan visa upp. Validering fokuserar på det individen kan, inte på det hen inte kan, avslutar Annika Segerlund.  

Om validering på Folkuniversitetet 

Folkuniversitetet tillämpar OCN-metoden via Nordiskt Valideringsforum och vi har certifierade bedömare. 

 OCN står för Open College Network. Det är en metod för att identifiera och beskriva de kunskaper, färdigheter och kompetenser som man vill synliggöra inom ett visst område. Metoden ger stöd för att genomföra validering enligt riktlinjer med kvalitetssäkring och är helt samstämmig med SeQF, Sveriges referensram för kvalifikationer.