KTH

Alzheimers upptäcks tidigt genom banbrytande medicinteknik

Dela

KTH Innovation Award 2023 går till Padideh Kamali-Zare

Hon förverkligar sin dröm om att bidra till tidig upptäckt av hjärnsjukdomar som Alzheimers, som skapare till banbrytande mikroskopteknik. Padideh Kamali-Zare är årets mottagare av KTH Innovation Award. Foto: Patrik Lundmark
Hon förverkligar sin dröm om att bidra till tidig upptäckt av hjärnsjukdomar som Alzheimers, som skapare till banbrytande mikroskopteknik. Padideh Kamali-Zare är årets mottagare av KTH Innovation Award. Foto: Patrik Lundmark Patrik Lundmark Patrik Lundmark

Som 14-åring tog hon hand om sin mormor som drabbats av mild demens. Idag är Padideh Kamali-Zare VD och grundare till bioteknikföretaget Darmiyan.

– Bara två dagar efter att min älskade mormor gick bort började jag studera biologisk fysik på KTH, för att kunna bidra till att ge patienter med hjärnsjukdomar möjlighet till ett längre, friskare liv.

Padideh Kamali-Zare är mottagare av KTH Innovation Award 2023.

När KTH Innovation Award delas ut en tredje gång heter mottagaren Padideh Kamali-Zare. Hon leder det innovativa Silicon Valley-baserade bioteknikföretaget Darmiyan och har lyckats förverkliga sin vision om att hjälpa patienter med hjärnsjukdomar som Alzheimers till förbättrad hälsa och vård.

KTH Innovation Award premierar tre egenskaper: uthållighet, kreativitet och mod.

– Det känns fantastiskt att uppmärksammas såhär. Jag vill verkligen uppmuntra alla unga entreprenörer att tänka utanför ramarna, ta chansen och våga förändra, säger Padideh Kamali-Zare.

Bolaget har bland annat tagit fram tekniken BrainSee – ett virtuellt mikroskop som lyser upp hjärnvävnadsmikrostruktur.

– Darmiyan satsar på att ta fram medicinteknik som på ett icke-invasivt och exakt sätt tidigt kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos patienten. Genom geometrisk modellering och molnbaserad AI-beräkning kan vi avgöra hur hjärnan sannolikt kommer att utvecklas och fungera fem år framåt, säger Padideh Kamali-Zare.

– I kombination med faktorer som ålder, kön och kognitiv förmåga, som värderas på en poängskala, går det att förutspå risken för hjärnsjukdom med stor träffsäkerhet genom hjärnanalysen.

Hon förklarar att ett lågt poängresultat betyder att det är mindre sannolikt att patienten kommer att utveckla Alzheimersjukdom under de närmaste fem åren. Ett högt resultat innebär visserligen en ökad sjukdomsrisk, men innebär också en tidig upptäckt av sjukdomen.

– En stor fördel med vår teknik är att den ger patienten en chans att planera sitt liv och sin framtida vårdplan i tid, innan sjukdomen har lett till alltför nedsatt hjärnförmåga. Planeringen kan gälla viktiga beslut kring medicinering, familjerelationer, försäkringar, hjälpmedel och boende, beslut som i sin tur ger patienten en ökad livskvalitet framöver, säger Padideh Kamali-Zare.

Tekniken gör enligt henne även att patienter med mild kognitiv störning slipper oroa sig i onödan för att ha drabbats av Alzheimers, eftersom allvarlig sjukdomsrisk årligen kan uteslutas för de kommande fem åren.

– Patienter slipper genomgå överflödiga, svåra medicinska tester i onödan i väntan på besked som annars kan ta flera år. Den enkla BrainSee-analysen kan genomföras årligen eller oftare om personen löper stor risk att drabbas av sjukdomen framöver, säger Padideh Kamali-Zare.

Hon föddes och växte upp i Iran, som hon lämnade vid 23 års ålder för att studera biologisk fysik och neurovetenskap i Sverige, på KTH.

– Jag tycker mycket om mentaliteten och kulturen i Sverige, samhällssystemet bygger på samarbete och på människors lika värde, och jag imponeras av den viktiga dimensionen av tänkande. Sverige är ett toppland i världen när det gäller att ge lika möjligheter för kvinnor och män.

Padideh Kamali-Zare bodde i Stockholm i sex år, 2004 till 2010, och doktorerade i biofysik innan hon flyttade till New York för att forska. Därefter gick flyttlasset vidare till Silicon Valley i Kalifornien.

– Jag startade företaget Darmiyan tillsammans med vänner och de personer jag litade på allra mest. Nu är verksamheten förlagd till Berkeley och vi står på gränsen till kommersialisering i stor skala, när amerikanska Food and Drug Administration har godkänt BrainSee för klinisk användning. Det förväntas ske under 2024, berättar hon.

Padideh Kamali-Zares framtidsplan är att leda företaget tills det når ett tillväxtstadium, för att sedan ”släppa fram ny, ung energi” inför expansionen.

– Jag vill fokusera mindre på administration och mer på människor och innovationer, som mentor och rådgivare, och gärna med koppling till KTH. Jag älskar att dela med mig av kunskap till andra forskare och unga entreprenörer, och uppmuntra dem att välja rätt väg, även om den ofta är den svåraste.

Foto: Patrik Lundmark

Länkar:

http://www.darmiyan.com

https://www.kth.se/om/innovation/om/the-kth-innovation-award-1.1045123

Kontakter

Bilder

Hon förverkligar sin dröm om att bidra till tidig upptäckt av hjärnsjukdomar som Alzheimers, som skapare till banbrytande mikroskopteknik. Padideh Kamali-Zare är årets mottagare av KTH Innovation Award. Foto: Patrik Lundmark
Hon förverkligar sin dröm om att bidra till tidig upptäckt av hjärnsjukdomar som Alzheimers, som skapare till banbrytande mikroskopteknik. Padideh Kamali-Zare är årets mottagare av KTH Innovation Award. Foto: Patrik Lundmark
Ladda ned bild

KTH är Sveriges största och äldsta tekniska universitet. Forskning och utbildning omfattar såväl naturvetenskap som alla grenar inom teknik samt arkitektur, industriell ekonomi, samhällsplanering, historia och filosofi. På KTH finns studenter och forskare från hela världen.

KTH:s fem campus i Stockholmsregionen samlar över 13 000 heltidsstudenter, över 1 500 doktorander och 4 000 anställda. Mer om KTH: https://www.kth.se/om/fakta

Följ KTH

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från KTH

Låg kontorsnärvaro har långtgående effekt för organisationer18.1.2024 11:20:14 CET | Pressmeddelande

En ny studie som undersökt kontorsarbetandet efter pandemin visar på stora skillnader hur mycket de anställda idag befinner sig på sina arbetsplatser. Hälften av organisationerna i studien når exempelvis inte upp till 40 procents närvaro, en siffra som är mycket lägre än vad organisationernas närvaropolicy tillåter. Detta kan påverka organisationen och deras arbetet negativt, enligt KTH-forskaren Christina Bodin Danielsson, ansvarig för studien.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye