I dag lämnar Riksbanken ett nytt räntebesked. Styrräntan förväntas höjas med 0,25 procentenheter till 4,0 procent. Det innebär i så fall att styrräntan på knappt ett och ett halvt år har ökat med fyra procentenheter. SBAB har mot denna bakgrund låtit fråga 1 000 hushåll som har bolån hur deras ekonomi påverkats av räntehöjningarna och hur de skulle påverkas av ytterligare höjningar.

En av fem påverkas mycket negativt av en höjning på 25 punkter

Nästan var femte person, 17 procent, av de med en belåningsgrad över 50 procent, uppger att deras privatekonomi skulle påverkas mycket negativt av ytterligare en höjning av styrräntan på 0,25 procentenheter.

– Det kan tyckas anmärkningsvärt att så många som var femte bolånetagare med en belåningsgrad över 50 procent uppger att deras privatekonomi skulle påverkas mycket negativt av en så förhållandevis liten räntehöjning som 0,25 procentenheter. Samtidigt är det inte förvånande. Många med rörlig ränta har de senaste 18 månaderna fått se sina räntekostnader mer eller mindre fyrdubblas. Det är då förståeligt att även en relativt sett liten höjning ger stora effekter när hushållsekonomin redan är rejält ansträngd från början, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

En tredjedel kan behöva betala räntorna med sparpengar

Av undersökningen framgår att en tredjedel av de som har en belåningsgrad över 50 procent tror att de kommer eller kanske kommer att behöva använda sig av sina sparpengar för att betala räntorna i höst. För de med en belåningsgrad som är över 80 procent ser situationen allra tuffast ut. Av dem uppger en fjärdedel att de är rädda för att de inte kommer ha möjlighet att betala sina bolåneräntor i höst.

– Att så många riskerar att behöva använda sina sparpengar för att betala räntorna är allvarligt då det inte är ekonomiskt hållbart i längden. Dessutom kan konkurrensen om sparpengarna bli hård om också till exempel energikostnaderna stiger igen i höst. Ett sätt att undvika att behöva ta av sparpengarna är att skattejämka om man inte redan gjort det. På så vi får man del av ränteavdraget löpande i stället för som en klumpsumma i samband med nästa års deklaration, säger Linda Hasselvik.  

– Vi vet av erfarenhet att hushållen in i det längsta betalar sina bolåneräntor, även om ekonomin är knaper. Upplever man svårigheter att få ekonomin att gå runt så bör man utöver skattejämkning ta ett helhetsgrepp kring sin ekonomi. Se över vilka kostnader som är möjliga att sänka och om det är möjligt att öka intäkterna. Det är också möjligt att kontakta sin bank för rådgivning. I vissa fall, såsom vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet, kan man också få tillfälligt undantag från amorteringskraven, säger Linda Hasselvik.

Svårt att sälja för de med störst behov

Nästan var tredje person, 29 procent, av de med en belåningsgrad över 50 procent uppger att de skulle behöva flytta om bolåneräntan steg till 7 procent. Idag ligger bolåneräntorna strax under 5 procent och även den nivån påverkar många hushåll. 13 procent av de som har en belåningsgrad över 50 procent uppger att de sålt sin bostad och flyttat till något billigare eller övervägt att göra det. Bland de som övervägt det men ännu inte sålt finns främst tre skäl; att deras nuvarande bostad sjunkit i värde, att de inte hittat något billigare boende eller inte har kommit överens med sin partner.

– Boendekostnaderna har ökat dramatiskt för många bolånetagare på kort tid. Det är då naturligt att fundera på om man kan minska dem. Att flytta är samtidigt ett stort beslut. De som kanske är i störst behov av att flytta är sannolikt de med högst belåningsgrad. Samtidigt är en hög belåningsgrad ofta en konsekvens av att man relativt nyligen köpt bostaden. Kanske rent av när priserna var som högst. De hushållen riskerar också att gå med förlust om de säljer vilket försvårar situationen ytterligare, säger Linda Hasselvik.

Om granskningen

Enkätundersökningen genomfördes av Kantar på uppdrag av SBAB mellan den 5 och 11 september. Drygt 1 000 individer som uppgett att de har bolån deltog i undersökningen.