Behörigheten till gymnasieskolan stabil sedan förra året
Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i princip oförändrad. 85,2 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,0 procent år 2022. Det visar Skolverkets nya statistik.

- Vi kan konstatera att slutbetygen i årskurs 9 ligger på ungefär samma nivå som i fjol. Det här innebär att av de drygt 120 700 elever som gick ut nian i våras saknade drygt 17 900 elever behörighet till gymnasieskolan. Fler elever behöver klara av grundskolan eftersom vi vet att det är en av de viktigaste förebyggande insatserna för att undvika ett långsiktigt utanförskap, säger Anders Palm, enhetschef på Skolverket.
Pojkars behörighet ökade
85,8 procent av flickorna som gick ut årskurs 9 i våras var behöriga till något av gymnasieskolans nationella program jämfört med 84,6 procent av pojkarna. För flickorna var andelen oförändrad sedan våren 2022 medan den hade ökat med 0,4 procentenheter för pojkarna. Andelen behöriga flickor har varit högre än andelen behöriga pojkar under hela mätperioden sedan våren 1998. Men skillnaden mellan könen har aldrig varit så liten som våren 2023.
- Att flickor generellt presterar något bättre än pojkar har varit konstant under en lång tid. Mönstret ser även likadant ut i andra länder. I Sverige har skillnaderna minskat och vi kan konstatera att pojkarna i år har förbättrat sitt resultat något, säger Anders Palm.
Elever med F i både årskurs 6 och årskurs 9
Årets statistik jämför även elevers betyg i årskurs 9 med deras betyg i årskurs 6. Hälften (50,8 procent) av de elever som fått betyg F i matematik i årskurs 6 vårterminen 2020 hade F även som slutbetyg i matematik i årskurs 9 vårterminen 2023. I engelska var motsvarande andel 39,2 procent, i svenska 33,5 procent och i svenska som andraspråk 40,5 procent.
Föräldrars utbildningsnivå påverkar stort
92,3 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan jämfört med 75,6 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, har föräldrars utbildningsnivå stor betydelse för resultaten.
- Skillnaderna i Sverige utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt stora. En av de stora utmaningarna för den svenska skolan är att bryta det här mönstret och förbättra resultaten för elever från mindre resursstarka hem, säger Anders Palm.
F vanligast i matematik och svenska som andraspråk
Andel elever med betyget A är som högst i engelska, följt av idrott och hälsa, vilket följer utvecklingen under de senaste åren.
Högst andel elever med betyget F finns i svenska som andraspråk (27 procent) följt av matematik (10 procent). Svenska som andraspråk är det ämne där förändringen av andelen med betyg F varit som störst jämfört med 2022. Där ser vi en minskning om 1,6 procentenheter.
Betygsstatistiken finns på kommunal- och skolnivå
På Skolverkets webbplats redovisas betygsresultaten för riket men även för län, kommuner, huvudmän och skolenheter.
PM - Slutbetyg i grundskolan 2022/2023
Sveriges Officiella statistik, statistik på riksnivå
Statistik på kommunnivå (kommunala och fristående skolor)
Nya bestämmelser för betygssättning från 2022/23
Från läsåret 2022/23 gäller nya läroplaner och kursplaner i grundskolan och nya bestämmelser för betygssättning. Kunskapskraven har bytt namn till betygskriterier och är mindre omfattande och detaljerade än tidigare. För betyget E behålls regeln om att elevens kunskaper måste motsvara samtliga betygskriterier, men för betygen D–A gäller principen om sammantagen bedömning.
Fakta om behörighet
Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk samt i minst ytterligare fem ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.
Relaterat
Slutbetygen för årskurs 9 på samma nivå som före pandemin
Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2023
Kontaktuppgifter
För önskemål om intervju eller kommentar, kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se
För frågor om statistiken kontakta Linnea Claésson, undervisningsråd, 08-527 33485 eller Helena Svensson, undervisningsråd, 08-527 333 12. E-post: utbildningsstatistik@skolverket.se.
Nyckelord
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Skolverket trycker och distribuerar ersättningsprov till skolorna13.3.2025 10:08:03 CET | Pressmeddelande
Ersättningsproven för årskurs 9 och gymnasieskolan, samt ersättningsprovet i engelska för årskurs 6, trycks och distribueras till skolorna. Skolverket lättar även på reglerna kring ersättningsproven för årskurs 6 i svenskämnena den närmaste tiden vilket gör det möjligt att skriva ut eller kopiera upp proven några dagar före provdagen. De beskeden kommer Skolverket med idag.
Skolverket stänger ner provtjänsten för nationella prov för våren 20257.3.2025 16:01:37 CET | Pressmeddelande
Flera fel har uppdagats med provplattformen där digitala nationella prov skulle ha genomförts från och med mars i år. Skolverket har därför beslutat om att stänga ner provtjänsten för våren 2025. Eleverna kommer därför att använda ersättningsprov istället.
Många elever upplever bristande studiero i skolan6.3.2025 08:01:00 CET | Pressmeddelande
Endast hälften av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan upplever att de i allmänhet kan koncentrera sig på lektionerna. Det visar den andra delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.
Färre förskollärare på förskolor med störst behov10.2.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Segregationen, det vill säga uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrunder, är hög inom förskolan. Barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden tycks påverkas mer negativt av segregationen i förskolan. Samtidigt är tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.
Fortsatt brist på behöriga lärare och förskollärare28.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Trots minskade barnkullar kommer det att saknas cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare i skolväsendet år 2038. Det visar Skolverkets nya lärarprognos. Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. För att täcka behovet behöver fler studenter välja en lärarutbildning - exempelvis behöver antalet studenter som läser till speciallärare nästan fördubblas.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum