PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer
1.10.2023 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.

– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Undersökningen är också enklare för patienten och har fördelen att hela kroppen undersöks vid samma tillfälle, säger Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av initiativtagarna till studien som publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Nuclear Medicin.
Fokus för den aktuella studien har varit att jämföra olika metoder för diagnostik av HER2-positiv bröstcancer. Det är en speciell form av bröstcancer som utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige och är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika.
För att kunna avgöra om en patient har HER2-positiv bröstcancer krävs idag ett större prov från tumören med så kallad biopsi, som följs upp med mikroskopiska undersökningar och ibland särskilda DNA-undersökningar. Forskargruppen i Uppsala har under många år provat en annan metod utvecklad i Sverige, där patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Patienten har sedan undersökts i PET-, eller SPECT-kameror som fångar upp radioaktiviteten. Forskarna har tidigare i mindre skala visat att metoden med PET-kameror (HER2-PET) sannolikt kan ersätta biopsimetoden vilket nu skulle bekräftas i en större studie där de första 40 patienterna utgjorde det första steget.
– Oväntat nog fann vi att metoden med HER2-PET och biopsimetoden visade olika resultat i en stor andel av patienterna. Den fråga vi då ställde oss var vilken metod som säkrast kunde avgöra om patienten hade nytta av den speciella anti-HER2 behandlingen och resultatet pekar på att HER2-PET var bättre än den tidigare använda biopsimetoden, säger Henrik Lindman.
– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin, avrundar han.
Studien utfördes i samarbete med Affibody AB och läkemedelsbolaget Roche. Den huvudsakliga finansieringen har kommit från Cancerfonden och Bröstcancerfonden.
FAKTA: HER2-positiv bröstcancer
- Utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
- HER2 står för Human epidermal growth factor receptor 2. Det är ett protein som kan finnas i en större mängd på cancercellernas yta.
- Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium är prognosen ofta mycket god. Det hänger delvis samman med behandling med antikroppar mot HER2 som har ökat överlevnaden markant.
- Behandlingen består främst av: operation, cytostatika, strålbehandling, anti-HER2-behandling, hormonell behandling för de med hormonkänslig HER2-positiv bröstcancer samt skelettstärkande läkemedel.
Nyckelord
Kontakter
För information om studien/intervju:
Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
henrik.lindman@igp.uu.se
070-688 48 78
För frågor om PET-delen av studien:
Jens Sörensen, överläkare inom molekylärsektionen, Bild- och funktionsmedicinskt centrum och PET-centrum, tillika professor i radiologi, Uppsala universitet;
jens.sorensen@akademiska.se eller jens.sorensen@pet.uu.se
072-204 86 65
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
Hälsan hos levande njurdonatorer ska undersökas i ny studie12.3.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur mår levande njurdonatorer och mottagare psykiskt före och efter transplantation? Detta ska undersökas i en ny nationell studie ledd från Akademiska sjukhuset som startar idag på världsnjurdagen. Alla personer i Sverige, som under perioden 2026- 2028 donerat en njure för transplantation, bjuds in att delta i studien.
Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer11.3.2026 14:42:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid analcancer, med inriktning på botande behandling med radiokemoterapi, det vill säga strålbehandling och cytostatika samtidigt. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 11 mars och innebär att Akademiska sjukhuset nu har 24 NHV-tillstånd.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum