PET-scanning ger snabbare och mer träffsäker diagnos vid aggressiv bröstcancer
1.10.2023 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Närmare 15 procent av kvinnor med bröstcancer har en så kallad HER2-positiv variant. Den är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika. En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att en ny metod för diagnostik, där patienten får en liten dos med små proteiner laddade med radioaktiva ämnen, ger snabbare och säkrare svar än traditionell biopsi. Detta uppmärksammas i samband med bröstcancerdagen 1 oktober.

– Metoden är snabbare och ger mer träffsäker diagnostik av aggressiv HER2-positiv bröstcancer. Undersökningen är också enklare för patienten och har fördelen att hela kroppen undersöks vid samma tillfälle, säger Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, en av initiativtagarna till studien som publicerats i den ansedda tidskriften Journal of Nuclear Medicin.
Fokus för den aktuella studien har varit att jämföra olika metoder för diagnostik av HER2-positiv bröstcancer. Det är en speciell form av bröstcancer som utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige och är mycket aggressiv om den inte behandlas med särskilda mediciner i kombination med cytostatika.
För att kunna avgöra om en patient har HER2-positiv bröstcancer krävs idag ett större prov från tumören med så kallad biopsi, som följs upp med mikroskopiska undersökningar och ibland särskilda DNA-undersökningar. Forskargruppen i Uppsala har under många år provat en annan metod utvecklad i Sverige, där patienten får en liten dos med små proteiner, så kallade affibodymolekyler, laddade med radioaktiva ämnen. Patienten har sedan undersökts i PET-, eller SPECT-kameror som fångar upp radioaktiviteten. Forskarna har tidigare i mindre skala visat att metoden med PET-kameror (HER2-PET) sannolikt kan ersätta biopsimetoden vilket nu skulle bekräftas i en större studie där de första 40 patienterna utgjorde det första steget.
– Oväntat nog fann vi att metoden med HER2-PET och biopsimetoden visade olika resultat i en stor andel av patienterna. Den fråga vi då ställde oss var vilken metod som säkrast kunde avgöra om patienten hade nytta av den speciella anti-HER2 behandlingen och resultatet pekar på att HER2-PET var bättre än den tidigare använda biopsimetoden, säger Henrik Lindman.
– Den nya metoden innebär även lättnader för patienten och fördelar för läkarna, så förhoppningsvis kommer HER2-PET snart att kunna användas i klinisk rutin, avrundar han.
Studien utfördes i samarbete med Affibody AB och läkemedelsbolaget Roche. Den huvudsakliga finansieringen har kommit från Cancerfonden och Bröstcancerfonden.
FAKTA: HER2-positiv bröstcancer
- Utgör knappt 15 procent av all ny bröstcancer i Sverige. Det är en aggressiv form av bröstcancer där cancercellerna delar sig oftare och tumören växer snabbare.
- HER2 står för Human epidermal growth factor receptor 2. Det är ett protein som kan finnas i en större mängd på cancercellernas yta.
- Om sjukdomen upptäcks i tidigt stadium är prognosen ofta mycket god. Det hänger delvis samman med behandling med antikroppar mot HER2 som har ökat överlevnaden markant.
- Behandlingen består främst av: operation, cytostatika, strålbehandling, anti-HER2-behandling, hormonell behandling för de med hormonkänslig HER2-positiv bröstcancer samt skelettstärkande läkemedel.
Nyckelord
Kontakter
För information om studien/intervju:
Henrik Lindman, överläkare och docent i onkologi och verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet;
henrik.lindman@igp.uu.se
070-688 48 78
För frågor om PET-delen av studien:
Jens Sörensen, överläkare inom molekylärsektionen, Bild- och funktionsmedicinskt centrum och PET-centrum, tillika professor i radiologi, Uppsala universitet;
jens.sorensen@akademiska.se eller jens.sorensen@pet.uu.se
072-204 86 65
Bilder

Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Nationell AI-satsning för sjukvården29.9.2026 12:13:38 CEST | Nyheter
Genom Swedish University Hospital Alliance (SUHA) har Sveriges alla universitetssjukhus beviljats så kallade ESF-medel för att tillsammans skapa ”Health AI Academy Sverige”. Satsningen är nationell och syftet är att bygga upp ett gemensamt utbildningsprogram inom AI för svensk hälso- och sjukvård.
Akademiska utsett till Årets strokeenhet för tredje gången24.9.2026 09:32:37 CEST | Pressmeddelande
Teamarbete och systematiskt kvalitetsarbete ligger bakom framgångsrik strokevård på Akademiska sjukhuset. För tredje gången tilldelas sjukhuset priset Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. Akademiska är därmed det enda universitetssjukhuset i Sverige som upprepade gånger belönas för sin höga kvalitet. Liksom tidigare baseras resultatet på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård, och utöver Akademiska fick i år även Alingsås sjukhus priset.
Effektivare handläggning vid behandlingsbar pancreascancer syfte med studie på Akademiska23.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv och ofta svårbehandlad sjukdom. Operation är vanligtvis en förutsättning för potentiellt botande behandling. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöker forskare hur man bäst behandla när tumören täpper till gallvägarna. Man kan antingen operera direkt, eller först avlasta gallvägarna. Målet är att förstå hur komplikationer och onödiga fördröjningar kan minskas så att så många patienter som möjligt ska kunna genomgå planerad behandling med goda förutsättningar till återhämtning.
Ny kombinationsbehandling utvärderas mot skovvis MS8.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. Forskare i Uppsala har tidigare visat att behandling med höga doser av cytostatika med stöd av autologa blodstamceller kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Inom ramen för en fas 2-studie ska forskarna nu utvärdera en ny, enklare och mindre resurskrävande kombinationsbehandling, som potentiellt kan bli tillgänglig för betydligt fler patienter med skovvis MS, där man inte behöver använda sig av blodstamceller.
Kraftig minskning av fallolyckor på Akademiska28.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Systematiskt patientsäkerhetsarbete, förändrade arbetssätt i vårdteamen och teknikstöd har bidragit till att fallolyckorna på Akademiska sjukhuset minskat med närmare tio procent sedan 2023. Ett av de verksamhetsområden som förbättrats mest är kirurgi-urologi. Här har alla avdelningar utsedda ombud för just fall och riskbedömningar är en naturlig del av verksamhetens vardag.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum