Nya riktlinjer för artskyddet får orimliga konsekvenser för enskilda skogsägare
2.10.2023 11:23:53 CEST | Lantbrukarnas Riksförbund | Pressmeddelande
Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens nya riktlinjer för hur artskyddsbestämmelserna ska tillämpas och tolkas kommer ge stora konsekvenser för skogsbruket.
– Den enskilde skogsägarna kommer i kläm. De nya riktlinjerna är en tydlig signal till politikerna att artskyddsbestämmelserna och närliggande regelverk måste ses över, säger Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.

Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen redovisade under fredagen två regeringsuppdrag kring artskydd. Det ena handlar om nya riktlinjer för hur artskyddsbestämmelserna ska tillämpas och tolkas. Det andra handlar om förebyggande strategier för att artskyddsförbuden inte ska aktualiseras.
Båda får stora konsekvenser för den enskilde skogsägaren, menar Paul Christensson, ordförande för LRF Skogsägarna.
– Att ta hänsyn för att bevara arter är en viktig del av svenskt skogsbruk och ett viktigt ansvar för svenska skogsägare. Det finns redan flera förebyggande strategier för detta. Att enskilda familjer och skogsägare utöver det ska ta ytterligare ansvar och kostnader är inte rimligt. Det måste finnas en bättre balans i förhållande till det ansvar som det allmänna tar, säger Paul Christensson.
I Sverige avstår skogsägarna att bruka över 5 procent av marken genom frivilliga avsättningar viktiga för miljön. Utöver det lämnas över 10 procent i generell hänsyn till arter och viktiga biotoper vid avverkning. Det gör skogsägarna helt utan ersättning från staten.
- De senaste åren har artskyddsförordningen ändrats kraftigt till skogsägares nackdel, utan politiska beslut. Förändringarna innebär att det blivit en allt större risk och ekonomiskt hot för skogsägare att utveckla skogen så att det blir fler arter. De nya riktlinjerna förstärker tyvärr den utvecklingen, säger Paul Christensson.
Myndigheterna har inte genomfört någon konsekvensanalys av hur stor del av Sverige som påverkas eller hur stor kostnaden blir för enskilda skogsägare.
– Ingen vet hur stora konsekvenser detta kommer att få. Myndigheterna bortser från vad tillämpningen kommer att betyda för skogsbruket och samhället i stort; hur både landsbygden och samhällsekonomin kommer att påverkas negativt. Det vi kan säga är att utredningsansvaret kommer att kosta väldigt mycket och att det är enskilda skogsägare som kommer att få stå för större delen av den kostnaden, säger Paul Christensson.
Förslaget försvårar för skogsägare att få sin sak prövad och möjlighet till ersättning när staten hindrar dem att bruka sin mark. Det strider mot grundlagens skydd för den enskilde.
Paul Christensson uppmanar nu regeringen att påskynda arbetet med att tillsätta den aviserade skogsutredningen.
– Regeringen har på goda grunder identifierat behovet av en ny skogsutredning. De nya riktlinjerna för artskyddet förstärker bilden av att skogsutredningen behövs och att dess arbete måste inledas skyndsamt, avslutar han.
Kontakter
För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70
Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. Källa: Jordbruksverket www.lrf.se - http://www.lrf.se/
Följ Lantbrukarnas Riksförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund
Investeringar inom lantbruket bromsas9.3.2026 07:08:00 CET | Pressmeddelande
Grönt näringslivsindex för kvartal 1 2026 visar på en tydlig avmattning i de gröna näringarna. Indexet faller från 100,7 (kvartal 4 2025) till 91,8 (kvartal 1 2026). Fyra av fem av de gröna näringarnas branscher backar. Sveriges lantbruksföretag agerar på en mer fluktuerad marknad, med ökade priser på insatsvaror och lägre betalt för sin produktion. Samtidigt råder det avsaknad av flera politiska prioriteringar för att stärka livsmedelsberedskapen.
LRF kickar igång valrörelsen med årets första politiska valdebatt5.3.2026 07:15:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio svenskar tycker att tillgången av mat och vatten är det viktigaste för att man ska klara vardagen i en kris. Det visar en ny undersökning från Demoskop beställd av LRF. Oron i omvärlden och frågan om Sveriges beredskap har blivit mer brännande än på länge. Hur väl rustat är landet om något verkligen händer? Dessa frågor vill vi ställa till Sveriges riksdagspolitiker och landsbygdsminister. Vi sänder årets första politiska valdebatt på torsdag den 5 mars kl 17.00 . Vi utlovar skarpa frågor, spännande perspektiv och en panel fylld av peppade politiker.
Köttbristen kvarstår nödvändig satsning uteblir27.2.2026 17:00:40 CET | Pressmeddelande
Jordbruksverket har utrett en djurvälfärdsersättning för 2027 men förordar att den inte införs utan att man istället satsar på en utökning av nötkreaturstödet 2028.
Naturrestaurering får inte ske på bekostnad av Sveriges försörjningsförmåga26.2.2026 18:05:53 CET | Pressmeddelande
LRF står bakom behovet av att värna miljön – det ligger i vårt uppdrag och i vår natur. Men Sverige ska inte ställas inför ett val mellan mat och miljö. Naturvårdsverkets förslag till restaureringsplan riskerar att skapa just en sådan motsättning och går dessutom längre än regeringens uppdrag.
Fyra år efter invasionen: Bönderna är redo – men Sverige måste prioritera mat, värme och tak över huvudet24.2.2026 14:14:30 CET | Pressmeddelande
Den 24 februari är det fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Under dessa år har världen fått en brutal påminnelse om hur modern krigsföring ser ut. Attackerna riktas inte bara mot militära mål – utan mot kraftstationer, spannmålssilos, jordbruksmark och civila bostäder. Syftet är tydligt: att bryta motståndskraften genom att slå mot vardagen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum