Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset utsett till Årets strokeenhet

Dela

Bland Sveriges 72 sjukhus med akut strokesjukvård har Akademiska sjukhuset, tillsammans med tre andra sjukhus, utsetts till Årets strokeenhet 2022. Priset delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård.

Bland Sveriges 72 sjukhus med akut strokesjukvård har Akademiska sjukhuset, tillsammans med tre andra sjukhus, utsetts till Årets strokeenhet. Det är första gången på 12 år som priset tillfaller ett universitetssjukhus. Priset delas ut av Riksstroke - kvalitetsregistret för svensk strokesjukvård.
Bland Sveriges 72 sjukhus med akut strokesjukvård har Akademiska sjukhuset, tillsammans med tre andra sjukhus, utsetts till Årets strokeenhet. Det är första gången på 12 år som priset tillfaller ett universitetssjukhus. Priset delas ut av Riksstroke - kvalitetsregistret för svensk strokesjukvård. Staffan Claesson Får användas i media

Akademiska sjukhuset är det första universitetssjukhuset på tolv år som får utmärkelsen. Övriga tre sjukhus som får utmärkelsen i år är Alingsås Lasarett, Kungälvs sjukhus och Värnamo sjukhus.

- Bakom framgången ligger ett systematiskt arbete med att förbättra strokevården på Akademiska. En stor del av strokevården sker idag på avdelning 85 B1 inom verksamhetsområde neuro, men sjukhusets strokekedja påbörjas inom ambulanssjukvård och snirklar sig fram via ett flertal verksamhetsområden till rehabilitering i hemmet inom geriatrik. Detta hade inte varit möjligt utan allas gemensamma insatser, säger Signild Åsberg, medicinskt ledningsansvarig läkare inom strokevård och ordförande för sjukhusets strokeråd.

Akademiska sjukhuset har tidigare haft en styrgrupp för strokevård inom ramen för värdebaserad vård; idag sker kvalitetsarbetet för strokekedjan inom Lokal arbetsgrupp stroke, som är uppdelad i Rädda Hjärnan-gruppen och Strokerådet.

En grundförutsättning för att få priset är god rapportering till kvalitetsregistret Riksstroke, där Akademiska har hög täckningsgrad (88 procent) jämfört med slutenvårdsregistret samt hög svarsfrekvens (93 procent) vid Riksstrokes enkätuppföljning tre månader efter stroke.

Se nedan Akademiskas resultat, vilka indikatorer som ligger till grund för utmärkelsen, och berörda verksamhetsområden.

Strokepatienter vid Akademiska under 2022:

  • 22 procent reperfusionsbehandlades (ambulanssjukvård, anopiva, BFC, neuro)
  • 82 procent vårdades, om ej behov av högre vårdnivå, på strokeenhet 85B1 som första vårdavdelning (akutsjukvård, neuro)
  • 92 procent undersöktes enl NIH strokeskala (akutsjukvård, neuro)
  • 67 procent trombolysbehandlades inom 30 min (median) från ankomst till akademiska (ambulanssjukvård, BFC, neuro)
  • 92 procent vårdades vid strokeavdelning någon gång under vårdtid (neuro)
  • 100 procent sväljbedömdes (neuro)
  • Erhöll adekvat sekundärpreventiv läkemedelsbehandling (neuro)
    - 83 procent blodtrycksbehandling vid stroke
    - 97 procent trombocythämmare vid ischemisk stroke utan förmaksflimmer
    - 83 procent oral antikoagulantia vid ischemisk stroke med förmaksflimmer
    - 85 procent statinbehandling vid ischemisk stroke
  • 74 procent erhöll tidig hemrehabilitering (geriatrik)
  • 87 procent var nöjda med rehabilitering i öppenvård (geriatrik, rehabilitering och smärtcentrum)


TIA-patienter vid Akademiska under 2022:

  • 82 procent vårdades, om ej behov av högre vårdnivå, på strokeenhet 85 B1 som första vårdavdelning (akutsjukvård och internmedicin, neuro)
  • Erhöll adekvat sekundärpreventiv läkemedelsbehandling (neuro)
    - 82 procent blodtrycksbehandling vid TIA
    - 99 procent trombocythämmare vid TIA utan förmaksflimmer
    - 93 procent oral antikoagulantia vid TIA med förmaksflimmer
    - 91 procent statinbehandling vid TIA



Kontakter

Signild Åsberg, överläkare och medicinskt ansvarig läkare inom strokevård, Akademiska sjukhuset;
signild.asberg@akademiska.se
076-496 36 31

Om oss

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare, 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor, 1 950 undersköterskor eller skötare och 310 biomedicinska analytiker.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 580 000 öppenvårdsbesök och drygt 31 800 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Fler patienter ska erbjudas epilepsikirurgi på Akademiska17.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För drygt ett år sedan tilldelades Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för epilepsikirurgisk utredning och behandling både för barn och vuxna. I och med beslutet koncentreras vården till tre i stället för sex sjukhus. Detta förväntas ge ökad efterfrågan när tillståndet börjar gälla 1 juli. På Akademiska räknar man med en fördubbling av barn som erbjuds operation det närmaste året. Enligt Socialstyrelsen kan volymerna öka till 100 operationer per år, varav 30 på Akademiska sjukhuset, inkluderande både barn och vuxna.

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar12.6.2024 17:25:26 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid sällsynta njursjukdomar hos barn och vuxna, exempelvis medfött nefrotiskt syndrom, ovanliga polycystiska njursjukdomar och cystinos, ärftliga sjukdomar som ofta debuterar under första levnadsåren och bland annat kan leda till kronisk njursvikt, dialys och transplantation. Beslutet att koncentrera vården till fyra sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 12 juni.

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye