Cirkusdirektör får KTH:s stora pris

– Det känns omvälvande och ärofullt. Och väldigt passande i ekonomiskt svåra tider som dessa. Att KTH i rådande läge satsar och ger priser till kulturell verksamhet är fantastiskt, säger Tilde Björfors, som just nu befinner sig i Paris för att försöka sy ihop samarbeten med franska partners kring en kommande föreställning.

Tilde Björfors erfarenheter från konstnärligt cirkusarbete sträcker sig tillbaka till mitten av 1990-talet. Hemkommen från Frankrike och inspirerad efter att ha upptäckt nycirkus bestämde hon sig då för att starta Sveriges första nycirkusgrupp.

I prismotiveringen kan man läsa att hon sedan dess ” lyft nycirkusen till nya nivåer, bildat skola och etablerat genren i Sverige. Med elegans, ekvilibrism och envishet har hon öppnat nya dörrar till ett artisteri som spränger gränserna för vad som är möjligt såväl i fantasin som i manegen.”

I dag är Cirkus Cirkör störst i Norden och har ett cirkusgymnasium och omfattade utbildningsverksamhet. På Stockholms konstnärliga högskola har Tilde Björfors initierat och utvecklat en kandidatutbildning i cirkus.

Själv liknar hon verksamheten vid ett ekosystem eller två kamrar i ett hjärta. I de konstnärliga produktionerna – totalt 30 fullskaliga shower som både underhållit och tagit ställning och som visats över hela världen – arbetar artisterna, tillika lärare. I den pedagogiska verksamheten skolas framtidens cirkusstjärnor. 

När Tilde Björfors ska förklara varför hon fastnade för konstformen som hon vigt sitt liv åt lyfter hon främst fram att det handlar om att våga drömma stort och om konsten att hantera sin rädsla. Cirkusen är som en metafor för livet – akrobatens uppgift att förvandla risker till möjligheter.

– Akrobater visar på ett fysiskt och påtagligt sätt att vi människor kan så mycket mer än vi tror. De gör riskfyllda saker men måste se till att det fungerar, annars uppstår skador. Därför finns det en stor kunskapsbank inom nycirkus för hur man gör det omöjliga möjligt.

Det gäller även för Tilde Björfors själv när hon som ung oroades för att bli begränsad och att rädslan skulle sätta ramarna för hennes liv. Nycirkusen visade att rädslan kan övervinnas.

– Jag hade användning av akrobatträningen som ett sätt att öva upp mitt mod. Att stöta på problem blev en språngbräda för nya möjligheter. Det har hjälpt mig mycket för att våga mer inom andra områden – att ta tag i och närma mig besvärliga problem.

Tilde Björfors har under årens lopp mottagit ett trettiotal priser och utmärkelser både för sitt ledarskap och sina konstnärliga gärningar. Fram tills nyligen var hon professor i nycirkus vid Stockholms konstnärliga högskola.

Forskningen, som fortfarande pågår, är tvärvetenskaplig, gränsöverskridande och mynnar ofta ut i konkreta föreställningar. Både hjärnforskning, teknik, pedagogik och organisation är ämnen som undersökts.

Är du nöjd med vad ni hittills åstadkommit inom nycirkusen i Sverige?

– Jag är väldigt glad för det vi har gjort och blir berörd när jag stöter på världsstjärnor inom cirkuskonsten som jag en gång varit med och utbildat. Eller då jag träffar personer som förverkligat sig inom andra drömyrken men en gång gått i vår skola och lärt sig att trotsa rädslan.

Och nöjd?

– Jag har svårt med det tillståndet. Jag vill alltid lite mer, komma lite djupare och lite högre. All min nyfikenhet finns kvar.

Närmast har Tilde Björfors såväl svenska som internationella projekt på gång. I Sverige ett arbete med Malmö Stadsteater. Ute i Europa ett projekt i Prag med glaskonstnärer och i Storbritannien ett samarbete inom videokonst. Alla med syfte att resultera i nya gränsöverskridande föreställningar.

Tilde Björfors i korthet

Ålder: 52 år

Gör: Cirkusdirektör, regissör, konstnärlig ledare.

Bor: Ingarö utanför Stockholm.

Familj: Make och 19-årig son.

Bästa tekniska pryl för en cirkusartist: Just nu samarbetar jag med en Mekatroniker, vi får se vilka cirkusinnovationer det kan leda till…

Tittar på: Såg jus Crystal Pite på Palais Garnier. Fantastisk!

Läser alt lyssnar på: Rebekka Karijords nya skiva Complete Mountain Almanac. Läser Det okulta 1900-talet.

Tankar om samtiden/världsläget: Det är svårt att våga tro på mänskligheten i de utmanande tider vi är i. Men just när det är som allra svårast är det viktigare än någonsin att orka fortsätta hoppas och tro på medmänskligheten.

KTH:s stora pris – så funkar det

• KTH:s stora pris instiftades 1944 efter en donation. Priset har därefter, med några få undantag, utdelats årligen och uppgår för närvarande till 1, 3 miljoner kronor.

• Bland pristagarna kan nämnas Robyn, musiker, Lennart Nilsson, fotograf, Elise Ottesen- Jensen, grundare av RFSU, Håkan Lans, uppfinnare och Hans Rosling, läkare.

• I år går priset till en person verksam inom kulturområdet. Enligt donatorn, som önskat och förblivit anonym, ska belöningen då utdelas till en ”person som genom konstnärliga insatser utövar ett mäktigt inflytande särskilt på det egna folkets själsliv.”