Nationell plattform för individanpassad vård

– Att få dessa stora anslag från Vinnova, tillsammans med det stöd vi får från regionerna, innebär att det starka samarbete som byggts upp mellan alla våra sju regioner och sju universitet kan fortsätta att utvecklas, säger Mårten Lindqvist, forskare vid medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Projektet genomförs inom ramen för Genomic Medicine Sweden, GMS, och ska bidra till att skapa en IT-infrastruktur för att kunna dela avancerade molekylära data, så kallade omikdata, mellan alla regioner i Sverige på ett säkert sätt.

– Projektet ska på ett storskaligt sätt demonstrera hur svensk sjukvård genom en systemförändring i insamling och tillgängliggörande av omikdata snabba på införande av precisionsmedicin i vården och skapa nya förutsättningar för forskning och innovation, säger Paula Mölling, molekylärbiolog och docent inom verksamhetsområde laboratoriemedicin vid Region Örebro län.

Tanken är att det ska förbättra dataflöden inom klinisk diagnostik och forskning genom en nationell precisionsdiagnostikplattform.

– Här i Örebro ska vi bland annat utveckla ett nationellt utbrotts- och övervakningssverktyg för infektionssjukdomar, som är ett av våra huvudområden och där vi har en nationellt ledande roll inom GMS, berättar Paula Mölling.

Enorma dataflöden ska samordnas

Anslaget från Vinnova ska användas till att samkoordinera dataflöden från alla sju regioner inom klinisk diagnostik och forskning genom att utveckla och driftsätta den Nationella Genomikplattformen (NGP) inom GMS, samt utveckla nya, gemensamma applikationer för att stärka precisionsdiagnostik nationellt.

– Det finns väldigt mycket användbara data, som nu ligger i mängder av olika system som inte fungerar tillsammans. Detta gör att vi inte kan dra nytta av de möjligheter som finns med dagens enorma teknikutveckling. Därför behöver vi hitta lösningar som gör att hälsodata kan slås samman och användas effektivare både för nytta i vården men också till forskning och utveckling för att kunna utveckla nya behandlingar och läkemedel, säger Paula Mölling.

– Vi hoppas på att projektet kan hjälpa till att bana väg för bred implementation av precisionsmedicin i sjukvården, avslutar Mårten Lindqvist.

Faktaruta 

Precisionsmedicin i vården - Precisionsmedicin skapar stora möjligheter till bättre vård och behandling som är skräddarsydd efter patientens egna förutsättningar och behov. I precisionsmedicin tar man hänsyn till bland annat både genetiska faktorer och specifika biomarkörer tillsammans med exempelvis ålder, kön och levnadsvanor. Det är stora datamängder för varje patient och det är därför nödvändigt att kunna koppla ihop och tolka olika data, vilket projektet planerar att göra med hjälp av avancerade IT- infrastrukturlösningar via den Nationella Genomikplattformen, NGP, och den datasjö som håller på att byggas upp inom GMS.

Omikdata inom vård, forskning och innovation - Med omik menar man nya metoder som används för att studera till exempel arvsmassan, genomik, hur mycket alla gener är påslagna i en viss cell under vissa förhållanden, transkriptomik, eller att studera förändringen i ett stort antal proteiner, proteomik. Alla dessa metoder kan var och en eller tillsammans öka förutsättningarna för att skapa bättre och mer precis vård, driva forskningen framåt och generera nya vägar framåt för att förbättra vård och behandling av våra patienter.