7,4 miljoner kr i forskningsbidrag för tidig upptäckt av demens och Alzheimer i primärvården

I Sverige är cirka 150 000 drabbade av demenssjukdom, främst Alzheimer, vilket resulterar i stort mänskligt lidande, utmaningar för hälso- och sjukvård och höga samhällskostnader. Tidig upptäckt är avgörande för förbättrad vård och potentiella besparingar. Det möjliggör även en bättre användning av nya effektiva läkemedel.

Ungefär en tredjedel av de som söker vård för allmänna problem med minnet riskerar att utveckla mild kognitiv störning inom ett år. Av dessa riskerar 10–15 procent att få Alzheimers sjukdom inom två år, och runt en tredjedel inom fem år. Primärvården är vanligtvis det första stället dit patienter vänder sig med minnesproblem eller andra tankesvårigheter.

– Vi ska utveckla smarta verktyg – som AI-driven modell, blodtester och digitala tester för att tidigt förstå, förebygga och hantera demens, inklusive alzheimer redan i primärvården, säger Axel Carlsson, docent vid Akademiskt primärvårdscentrum som leder projektet.

Forskningsprojektet har tilldelats 7,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet och ska förena registerdata, kliniska studier och AI-teknik för att förbättra tidig upptäckt, diagnos och förebyggande behandling av demenssjukdomar i primärvården.

Projektet görs i samarbete med en rad olika experter och forskare från Akademiskt primärvårdscentrum och Karolinska Institutet, som epidemiologer, geriatriker, specialister i allmänmedicin, distriktssköterskor, biomarkörsexperter samt hälsoekonomer.

– Målet är att identifiera individer som bör genomgå ytterligare undersökningar samt ge stöd för preventiva åtgärder och rådgivning. På längre sikt förväntar vi oss att de insatser vi genomför leder till en minskad risk för att personer med mild kognitiv nedsättning drabbas av demens eller Alzheimers sjukdom, vilket kan medföra betydande fördelar för både individens hälsa och för hälso- och sjukvården samt samhället i stort, säger Axel Carlsson.

Om forskningsprojektet

Satsningen består av flera delar. Med hjälp av registerdata ska forskarna undersöka om faktorer som sömnstörningar eller användning av sömn- och antidepressiv medicin påverkar risken för mild till allvarligare tillstånd av kognitiv nedsättning. Med dessa data som grund ska forskarna utveckla en AI-modell för att kunna förutse vem som löper risk för mild kognitiv nedsättning, Alzheimers sjukdom och andra typer av demenssjukdomar. De digitala testerna som patienterna ska utföra omfattar en rad olika kognitiva funktioner, exempelvis minne, inlärning, orienteringsförmåga och språk.

Parallellt kommer kliniska studier genomföras på tio vårdcentraler i Region Stockholm där forskarna ska undersöka kliniska och hälsoekonomiska fördelar av digitala verktyg kombinerat med nyligen utvecklade blodbaserade biomarkörer för att förbättra diagnostisk noggrannhet och förutsäga sjukdomsutveckling. Cirka 3 000 patienter som upplever sig ha ökade minnessvårigheter men som varken har en demensdiagnos eller lindrig kognitiv svikt ska rekryteras.