Akademiska sjukhuset

Akademiska inför AI-system för automatisk tolkning av strokebilder

Dela

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker. Snabba åtgärder vid stroke kan begränsa omfattningen av hjärnskador och risk för framtida handikapp. 

Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker.
Efter årsskiftet inför Akademiska sjukhuset ett AI-system som automatiskt tolkar strokebilder tagna med datortomografi. Främsta syftet är att förbättra strokevården genom att diagnostiken går fortare och blir mer träffsäker.


– Vi är övertygade om att införandet av avancerad AI-teknologi för automatisk tolkning av strokebilder, som tas med datortomografi på hjärnan, kommer att leda till en betydande förbättring av vår förmåga att hantera strokefall. Vår strävan är att vara ledande inom strokevård. Därför vill vi utnyttja de senaste framstegen inom medicinsk teknik för att kunna ge patienterna den bästa möjliga vården, säger Erik Lundström, sektionschef inom neurologi och strokevård, Akademiska sjukhuset. 

Stroke innebär syrebrist i hjärnan, antingen orsakad av en blodpropp i ett av hjärnans kärl (hjärninfarkt) eller av ett brustet blodkärl (hjärnblödning). I Sverige drabbas cirka 26 000 personer av stroke varje år, varav 6 000 avlider. Att snabbt få sjukhusvård är oerhört viktigt. Om det rör sig om en hjärninfarkt behöver patienten ofta blodproppslösande läkemedel direkt i blodet via dropp, en behandling som måste ges inom 4,5 timmar efter att de första symtomen började. För att avlägsna blodproppar används ibland trombektomi, ett operativt ingrepp där man går in i ett blodkärl i ljumsken och för upp en kateter till hjärnans kärl med hjälp av röntgengenomlysning och därefter mekaniskt avlägsnar blodproppen. Ingreppet är tidsberoende och kan utföras upp till 24 timmar efter symtomdebut.

Man kan inte skilja en hjärninfarkt från en hjärnblödning bara genom symtomen. Rätt diagnos kan ställas först efter en röntgenundersökning av hjärnan, oftast med skiktröntgen (datortomografi), ibland med magnetkameraundersökning.

  • – Den nya AI-tekniken kommer att hjälpa oss att effektivisera våra diagnos- och beslutsprocesser och därigenom ge våra patienter en ännu större chans till en fullständig återhämtning. Alla som är inblandade i beslutsprocessen får inom fem minuter tillgång till samma information. Det ger både tidsvinster och avlastning som är betydelsefull i en stressad situation, säger Christoffer Nyberg, överläkare och neurointerventionist.

    Införandet av AI-systemet av förberetts en längre tid av specialister inom Bild- och funktionsmedicin (röntgen) i nära samarbete med kollegor inom verksamhetsområde Neuro. Systemet beräknas vara på plats i början 2024. I nuläget finns liknande system i Region Skåne, Västra Götalandsregionen och Region Örebro.

 

FAKTA: AI-tolkning av stroke-bilder

Programvaran är en stödfunktion till läkare för att underlätta bedömningen och snabba på handläggningen av patienter med misstänkt akut stroke. Systemet analyserar bilder tagna med skiktröntgen (datortomografi) på flera olika sätt:

  • Bedömning av storleken på en etablerad infarkt.
  • Analys av kärlröntgen som tagits med datortomografi för att identifiera proppar i de stora kärlen som försörjer hjärnan med blod.
  • Analys av genomblödningen i hjärnan på bilder tagna med datortomografi för att hitta områden i hjärnan med påverkad blodcirkulation.


FAKTA: Stroke

  • Ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som gör att man plötsligt förlorar olika funktioner som tal, rörelser, känsel och syn.
  • Vid hjärninfarkt har en blodpropp bildats i något av hjärnans blodkärl. Vid hjärnblödning har ett blodkärl brustit inne i hjärnan eller på hjär­nans yta.
  • Ärftlighet spelar in liksom högt blodtryck, rökning, höga blodfetter, hög alkoholkonsumtion, hög ålder, diabetes, förmaksflimmer samt förträngning av halspulsådern.
  • Vanliga symtom är plötslig förlamning och känselbortfall i kroppens ena sida, talsvårigheter och förlust av synfält. Yrsel, huvudvärk, illamående/kräkningar, svårigheter att gå och svälja är andra symtom.
  • Stroke kan föregås av en så kallad TIA, en störning i hjärnans blodcirkulation som går över.

 

AKUT-testet räddar liv

Vid stroke är det extremt viktigt att den som drabbas snabbt får vård. Varje sekund räknas. Lär dig de vanligaste varningssignalerna: 

ANSIKTE: Be personen att le. Om mungipan hänger. – Ring 112!

KROPP: Lyft armarna i 10 sekunder. Om en arm faller. – Ring 112!

UTTAL: Om personen talar sluddrigt eller inte hittar rätt ord. – Ring 112!

TID: Varje sekund är livsviktig. Vänta inte. – Ring 112!

 Källa: hjart-lungfonden.se



Nyckelord

Kontakter

Christoffer Nyberg, överläkare och neurointerventionist, Bild och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset;
christoffer.nyberg@akademiska.se
018 – 612 28 66

Erik Lundström, överläkare och sektionschef för neurologi och strokevård, Akademiska sjukhuset och adjungerad professor vid Uppsala universitet;
erik.lundstrom@akademiska.se eller erik.lundstrom@neuro.uu.se
018 - 617 10 90

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Akademiska utsett till årets strokeenhet för andra året i rad4.10.2024 11:47:58 CEST | Pressmeddelande

För andra året i rad utnämns Akademiska sjukhuset till Årets strokeenhet, tillsammans med tre andra sjukhus. Priset för 2023 delas ut av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke och baseras på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård. Akademiska är det enda större sjukhuset och det enda av universitetssjukhusen som får utmärkelsen.

Livräddande shuntbehandling allt vanligare vid skrumplever20.9.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Allt fler svenskar drabbas av skrumplever (levercirros) och andra leversjukdomar. I Sverige genomgår cirka 150-200 personer per år TIPS, en ofta livräddande behandling som innebär att man lägger en shunt genom levern för att minska risken för blödningar från åderbråck i matstrupe och magsäck. Akademiska sjukhuset har mer än 20 års erfarenhet av TIPS och är ett av fyra universitetssjukhus som ansvarar för behandlingen inom ramen för Nationell högspecialiserad vård (NHV).

Akademiska får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid perifer facialispares och skelettdysplasier18.9.2024 13:53:09 CEST | Pressmeddelande

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala får två nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård, dels vid perifer facialispares (ansiktsförlamning) hos barn och vuxna, dels vid skelettdysplasier som innebär att skelettet har en onormal form och/eller hållfasthet. Båda är komplexa sjukdomar och tillstånd som kräver multiprofessionell kompetens. Beslutet att koncentrera vården till färre sjukhus fattades av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 september.

Studie visar: Flexibelt stent kan minska komplikationer vid kranskärlsoperation5.9.2024 07:57:17 CEST | Pressmeddelande

Standardbehandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl är ballongvidgning (PCI), då en läkemedelsavgivande stent placeras i kärlet för att öppna upp så att blodet kan passera. En stor nationell, randomiserad studie, som letts från Uppsala Clinical research Center (UCR), visar att en ny, mer eftergivlig kranskärlsstent minimerar risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt i samma kärl.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye